Hoppa till innehållet

Skivbolagen avskyr ”fejkartister” – nu rusar lyssningen på Spotify

Bakgrundsmusik med billigare licenser gör stora framsteg på Spotify, avslöjar Di Digital. Statistiken späs på genom populära spellistor. ”Spotify har ett starkt incitament att förbättra sina marginaler”, säger analytikern Mark Mulligan.

Daniel Ek, Spotifys vd, under konferensen Brilliant Minds 2017.
Daniel Ek, Spotifys vd, under konferensen Brilliant Minds 2017.Foto: Amanda Lindgren

En av fjolårets största kontroverser kring Spotify (NTL) gällde inte hur mycket pengar artister som Taylor Swift kunde räkna hem. I stället handlade det om att bolaget hade börjat strössla sina mest populära spellistor med låtar från artister som inte tillhörde traditionella skivbolag.

En anonym artist som aliaset ”Milo Stavos” har därmed kunnat få drygt en miljon lyssningar per månad via spellistor som ”Piano in the Background” och ”Music for Concentration”.

Trenden har rört upp känslor hos den etablerade musikindustrin, som i och med utvecklingen förlorar Spotify-intäkter. Representanter för skivbolagen anser att musiken kommer från ”fejkartister”.

Nu kan Di Digital avslöja att lyssningen på bakgrundsmusik med billigare licenser har ökat kraftigt på Spotify på senare tid.

De oetablerade artisterna som tillhör det svenska bolaget Epidemic Sound (NTL) har tidigare fått omkring 20 miljoner lyssningar per månad. I början av året hade den siffran stigit till över 100 miljoner lyssningar per månad, enligt en källa med insyn.

Att Epidemic Sounds lyssning rusat på Spotify bekräftas av tre av varandra oberoende källor med insyn i antingen Spotify eller Epidemic Sound.

Spotifys spellistor blir allt mer populära

Musiken används ofta i stämningsbaserade spellistor och bidrar till att höja den bruttomarginal som anses viktig för att Spotify ska nå lönsamhet.

”Den här typen av musik distribueras vanligtvis via spellistor, och spellistor blir allt mer populära. Det finns också ett starkt incitament för Spotify att förbättra sina marginaler”, säger Mark Mulligan, musikindustrianalytiker på brittiska Midia Research.

Läs mer: Problemet som plågar Spotify: ”Alla som rört det har slutat” 

Klart är att Spotifys marginaler är på väg upp. I fjol behöll Spotify 22 procent av alla sina intäkter, en ökning mot 16 procent 2016. Spotifys del av kakan ser ut att öka även i år då bolaget väntar sig en bruttomarginal på mellan 23 och 25 procent, enligt en färsk prognos. Resten går till skivbolag, artister och låtskrivare. 

De förbättrade marginalerna kan främst förklaras av Spotifys nya licensavtal med skivbolagen. Men den allt större användningen av billigare musik som inte kommer från de stora skivbolagen bidrar också.

”Det är en solklar strategi för att få upp marginalen”‚ säger en av Di Digitals källor.

Taktiken är kontroversiell. Skivbolagsjättarna Warner, Universal och Sony har alla egna kataloger med bakgrundsmusik som konkurrerar med Epidemic Sound.

”Spelningar från Epidemic Sound växer i samma takt som andra kataloger på Spotify, till följd av att vår användarbas ökar, den är för närvarande på 157 miljoner användare över hela världen”, skriver Spotifys talesperson Sofie Grant i ett sms.

Hon avböjer att kommentera huruvida den övriga lyssningen även den har femfaldigats.

”Det vi kan bekräfta är att när vår användarbas växer ökar spelningar på plattformen.”

Spotify vill få större makt över vilken musik som når lyssnarna. Målet är att ”kontrollera efterfrågan”, uppgav Daniel Ek nyligen när han presenterade bolaget för aktiemarknaden i New York.

Spotify programmerar 31 procent av all lyssning på plattformen via sina spellistor och rekommendationstjänster som ”Discover Weekly” och ”Release Radar”. För två år sedan var samma siffra 20 procent, enligt musiktjänstens prospekt.

Urvalet sätts ihop av musikredaktörer som enligt bolaget aldrig mottar pengar eller andra tjänster i utbyte mot utrymme på en viss spellista. Samtidigt har det framkommit uppgifter om att det förekommer mutor på plattformen.

”Alla vill in på de där listorna”, säger en av Di Digitals källor.

Fotnot: Di Digital sökte Epidemic Sound någon timme efter publicering.

Läs mer: Epidemic Sound går över miljarden – då passar grundarna på att sälja 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera