Hoppa till innehållet

Skogsbolagen lämnar sin trygga värld och går på startupjakt

Samtidigt och oberoende av varandra satsar SCA och Stora Enso på att digitalisera skogsindustrin. Skogen står redan för drygt 10 procent av svensk export, men med en injektion från den vitala svenska startupscenen vill skogsbjässarna fortsätta vara relevanta även om 10 år.

Stora Enso har ett innovationscenter i Stockholm.
Stora Enso har ett innovationscenter i Stockholm.

”Det här blir en upplevelse för Stora Enso. Det är lätt att man först tycker att det är otäckt. Men en del i förändringsarbetet är att vänja sig, för de här bolagen kan bli våra framtida konkurrenter”, säger Karl-Henrik Sundström, vd på Stora Enso som med företagsacceleratorn Digital Solutions bjuder in startupbolag för att driva på bolagets digitalisering

Även skog- och hygienbolaget SCA deltar i ett program där små entreprenörsdrivna bolag kan testa idéer inom skogsnäringen och växla upp dem om de visar sig bärkraftiga.

Läs mer: Därför vill storbolagen ha en egen startup

Det innebär att en bransch som kanske inte gjort sig känd för att ligga i framkant inom digitaliseringen flyttar fram sina positioner. 

Bolagens intresse gör att en stor och viktig del av svensk ekonomi sätts under ett digitalt förändringstryck. Skogsvaror såsom massa, virke och drivmedel stod nämligen förra året för 10,5 procent av värdet på den svenska exporten enligt SCB.

För bolagen vore mycket vunnet om de dels kunde förädla själva råvaran, genom att exempelvis utveckla nya produkter baserade på trä, och dels genom att med digitala metoder effektivisera skogsbruket och fabrikerna.

Läs även: H&M om tech-innehaven: ”Bolagen ska inte integreras hela vägen”

Karl-Henrik Sundström berättar att Stora Ensos initiativ är en del av bolagets målsättning att förändra sig från ett traditionellt massa- och pappersföretag till att bli ledande inom förnybara material. För ändamålet söks innovativa framtidsbolag som ägnar sig åt bland annat artificiell intelligens, virtual reality, robotik och sakernas internet.

Foto:
Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. 

Stora Ensos vd hoppas att acceleratorprogrammet ska signalera till studenter och personer i branschen att skogsföretagen är intresserade av ny kunskap och villiga att bredda sin talangpool.

”Om tio år kommer saker se lite annorlunda och det är bra om man börjar det jobbet redan idag.

I augusti ska sex utvalda startupbolag ta plats i Stora Ensos program där de erbjuds såddfinansiering, tillgång till mentorprogram och möjligheter att använda skogsbolagets labb och logistikfunktioner.

Karl-Henrik Sundström tror att det ska mynna ut i positiva effekter både för bolagen som bjuds in och för Stora Enso.

”Vi får ny kunskap, driver på digitaliserings- och innovationsprocessen och snabbare beslutsvägar. Högre chefer från oss får lämna den trygga världen i skogsindustrin och sätta sig tillsammans med en startup”, säger han.

Det ska ge nya perspektiv för den svensk-finska skogsindustrikoncernen.

”Det är klart att det är nyttigt om man historiskt har gjort nästan allt internt och plötsligt får in samarbetspartners som ifrågasätter gamla sanningar.”

Startupbolagen å sin sida får en chans att knyta kontakter och testa sina idéer.

”Vi ger dem möjligheten att bli kund eller partner och att komma i kontakt med andra skogsföretag. Dessutom får de prova sina idéer i en riktig verksamhet.”

SCA:s Forest Business Accelerator innebär att startupbolag inom bland annat AI och VR får tillgång till specialister, plattformar, nätverk och samarbetsmöjligheter med SCA.

Foto:
Ole Terlend på SCA.

Ole Terland, som är ansvarig för strategisk utveckling på SCA, berättar att det ibland dyker upp idéer internt inom bolaget som passar bättre utanför de egna ramarna. Därför, och för att locka studenter till skogsindustrin, har de valt att satsa på en accelerator. 

Läs även: Telia letar techbolag – startar ny investeringsarm

Där kan universitetsstuderande eller entreprenörer driva idéerna vidare för att i ett senare skede kanske samarbeta med SCA för att gynna bolaget på det sättet, menar han.

”Det kan handla om att affärsidén ligger utanför SCA:s strategi. Ibland är storbolag inte den rätta företagsformen. De kan vara lite för byråkratiska och långsamma.”

SCA stöder acceleratorprogrammet med personalresurser och med pengar.

”Risken är att någon annan blir rikare än vi, men vi bjuder på det. Vi är ödmjuka inför faktumet att det finns kreativare miljöer än vår egen.”

Foto:

Både Ole Terland på SCA och Karl-Henrik Sundström på Stora Enso menar att digitaliseringen av skogsindustrins processer redan har kommit längre i Sverige än i många andra länder.

Norden ligger i världstopp och troligen före USA och Kanada som har stora skogsindustrier, hävdar Ole Terland.

”De har mjölkat sina företag och har inte samma underhållsfilosofi som i Norden där vi investerar mer. Men man ska ha stor respekt för vad som händer i Kina. Där byggs mycket nytt, och ofta med den senaste teknologin, men de ligger inte före oss i spetsen.”

Enligt honom har SCA satsat digitalt i många år.

”Till exempel reglerar vi lufttrycket i däcken digitalt på timmerlastbilar beroende på vägunderlaget och baserat på meteorologisk information”, säger han.

Karl-Henrik Sundström berättar att medan de anställda på 60-talet gick med motorsågar i skogen jobbar de idag med mobilt uppkopplade maskiner och timmerbilar med optisk läsning. Han lyfter även fram automatiseringen som ett område där skogsbolagen har kommit långt.

Men båda skogsbolagscheferna är överens om att det finns mycket kvar att göra.

”Det är mycket mer avancerat att styra en pappersmaskin än en jumbojet. Det kräver stor precision. Branschen är långt framme i processtyrning men inte i exempelvis affärsrelationer och logistik. Där gäller det att fånga in vad som görs smart i andra branscher”, säger Ole Terland.


 Fakta om skogsindustrin i Sverige:

  • Exportvärde 2016: 125 miljarder kronor. Tredje största exportören i världen av skogsvaror.
    Anställda: 70 000 inom skogsnäringen. Därutöver 30 000 enskilda företagare inom skogsnäringen.
    Källa: Branschorganisationen Skogsindustrierna.

När Karl-Henrik Sundström blickar framåt ser han hur en del tekniska landvinningar skulle kunna komma till nytta ute i skogen framöver.

Augmented reality, en teknik där datorgrafik överlagras på verkligheten, skulle exempelvis kunna användas för att låta specialister guida anställda i maskinerna.

Just nu testar Stora Enso en lösning för att digitalisera mätning och värdering av skog.

”Ett finskt mjukvaruföretag (Trestima – reds. anm.) har utvecklat en molnlösning för att fotografera skog. Över tid kommer det inte behövas vedhandlare utan alla skogsägare kommer ha en app i sin ficka.”

Även när det gäller att hitta nya applikationer på skogens råvaror finns mycket kvar att göra.

”Teoretiskt sett är allt som görs på fossilbaserade material möjligt att göra med träråvaror imorgon. Det är därför vi vill få en ökad innovationskraft”, säger Karl-Henrik Sundström.


 Fakta om Stora Enso

  • Börsvärde: 90 miljarder kronor
  • Anställda (2016): 25 000.

 Fakta om SCA:

  • Börsvärde: 210 miljarder kronor
  • Anställda (2016): 46 000

 

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera