Skogen står i dag för omkring 10 procent av svensk export och vi är en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror.
En mer effektiv verksamhet från början till slut skulle därmed kunna göra stor skillnad för att stärka landets möjligheter i den internationella konkurrensen.
Det, bland mycket annat, slås fast i en ny trendrapport som konstaterar att 5g, med sina korta svarstider, och artificiell intelligens tillsammans kan automatisera och effektivisera mycket av det som är krävande i dag.
Vi har testat möjligheten att göra inventeringar med drönare
”Det är klart att enskilda skogsbolag har egna digitala satsningar, men det vi gör ska gagna hela industrin”, säger verksamhetschefen på Biometria Labs, Tanja Keisu.
Biometria har under sitt första år på egna ben blivit navet i digitaliseringen av skogsindustrin.
Organisationen bildades i januari 2019 och är en sammanslagning av Sveriges tidigare föreningar för virkesmätning och Skogsbrukets Datacentral, SDC. De har också ärvt det drygt hundra år gamla uppdraget att, oberoende inför skogsägarna och industrierna, mäta volym och bedöma kvalitet på avverkad skog.
Av tradition är Biometria därför redan en knutpunkt av information mellan skogsbolagen och marknaden.
Läs mer: Test: Det här behöver du för att få 5g – och så snabbt är det
Att mäta virkesvolym på lastbilar görs redan i dag med hjälp av en AI, artificiell intelligens, som tränats med bilder och maskininlärning.
Lastfordon fotograferas ute i landet och bilderna skickas till en av tre fjärrmätningsstationer i Sverige. Väl där analyserar datorn hur mycket som ligger i varje trave, men än så länge kontrolleras AI-mätningen av en människa.
”Vid varje månadsskifte brukar man också vilja göra inventeringar i råvarulager, både på terminaler och ute på industrierna. En terminal är en mellanlagring kan man säga, innan virket skickas ut till industrin. Det är viktigt att ha koll på hur mycket som finns där och det görs i dag till fots. Vi har testat möjligheten att göra det med drönare istället och hoppas inom kort kunna leverera sådana tjänster till branschen”, säger Tanja Keisu.
Läs mer: Speleliten samlas i Norrland – vill konkurrera med den klassiska industrin
I rapporten från Biometria Labs står också att läsa att klimatförändringar påverkar skogsindustrin negativt och Tanja Keisu förklarar att de vill vara med och bidra till mer förståelse även inom det området framöver.
”Klimatförändringar påverkar skadedjur och därmed skogsskador. Det är något branschen kan analysera och försöka hindra med AI. På miljöområdet kan man också tänka sig att göra analyser av skogsskötsel så att vi kan nyttja skogen på bästa sätt”, säger hon vidare.
Vårt perspektiv är 1-2 år framåt. Det vi gör ska ha en branschnytta i närtid.
Hon pratar om ”internet of things” – som ofta skrivs ut som ”IoT” eller Sakernas internet – och är ett samlingsbegrepp för uppkopplade prylar som inte tidigare varit uppkopplade. Exempelvis sensorer i skogsmaskinerna som kommer att kunna ge skogsindustrins aktörer bättre information om träden som avverkas.
Tanja Keisu pekar ut Ryssland, Finland och Chile som tre andra länder i världen som också försöker effektivisera sina respektive skogsnäringar med digitala verktyg. Sverige har nämligen som mål att stå starka i konkurrensen internationellt, säger hon.
”Vårt perspektiv på Biometria Labs är alltid 1-2 år framåt. Det vi gör ska ha en branschnytta i närtid. Vi vet inte när vi kan se autonoma fordon, det är lite längre fram”, säger hon men konstaterar att det ändå är en trendspaning för framtiden.
”Om tio år tror jag vi har en helautomatiserad mätning och lastbilar som lossas och lastas fjärrstyrt. Då kan Skogssverige snurra dygnet runt oavsett plats.”
Läs mer: Ikea och Amazon i samarbete: Så blev tech lika viktigt som kök och sovrum