Klädbranschen har den senaste tiden pekats ut som en riktig miljöbov. När textilier framställs går mängder med vatten och kemikalier åt – och när plaggen är uttjänta bränns de ofta upp.
Flera bolag runtom i världen arbetar med att på olika sätt förlänga livstiden på kläder eller i vissa fall ge dem ett helt nytt liv.
Di Digital har tidigare berättat om ett av dem: Startupbolaget Renewcell som med hjälp av 110 miljoner kronor i riskkapital från bland annat H&M och Kappahl gör ny textil av gamla kläder i en fabrik i Kristinehamn.
Nu meddelar skogindustrikoncernen Södra, som även är Sveriges största skogsägarförening, att de har nått ett genombrott i sitt eget arbete med att återvinna textilier som är gjorda av blandmaterial.
Med hjälp av ny teknik kan bolaget i industriell skala separera polyester från bomull, viskos eller Lyocell. De uppdelade fibrerna kan sedan användas för att få fram nya textilier.
Det här är världsunikt och kan möjliggöra att mer textilier återvinns i stället för att gå till förbränning, menar Södra.
”Det speciella är att vi kan ta hand om blandmaterial och inte har några begränsningar i polyesterhalten. Vi jobbar redan i industriell skala och behöver inte bygga någon ny fabrik utan kan justera befintliga anläggningar”, säger Helena Claesson, som har lett projektet på Södra.
Slutprodukten blir en sorts massaboll med fibrer som Södra säljer via sina vanliga kanaler till klädtillverkare i andra länder. Enligt Helena Claesson märks ingen kvalitetsskillnad på de återvunna fibrerna och andra.
Hon ser det som Södras bidrag till att göra textilbranschen cirkulär.
”Vi tillverkar pappersmassa också. Och där är återvinningen väldigt etablerad. Det vill vi att även återvinningen av textilier ska bli”, säger hon.
Produktionen sker på massabruket i Mörrum. För 2019 räknar man med en produktion på 30 ton. Målet på sikt är att skala upp till 25 000 ton fibrer årligen som kan blandas in i massatillverkningen.
Hur snabbt kan ni skala upp?
”Det beror på hur stora volymer råvara som finns där ute”, säger Helena Claesson och syftar med råvara på kasserade textilier i form av exempelvis lakan eller handdukar.
”Det är många många miljoner ton textilier som slängs varje år”, säger hon.
I dagsläget tar man dock inte emot kläder:
”Avfärgningsprocesser och sortering måste utvecklas innan det blir aktuellt.”
Läs även: Miljonregn över bolag som spårar kläder med blockkedjan