Hoppa till innehållet

Slacks grundare tog in 2 miljarder – ifall något skulle gå fel

Samarbetsverktyget Slack värderas till drygt 40 miljarder kronor efter att ha tagit in 2 miljarder kronor i riskkapital under hösten. ”Bra att ha om något skulle gå fel”, säger grundaren Stewart Butterfield när Di Digital träffar honom i Stockholm.

Stewart Butterfield, är vd och grundare av Slack.
Stewart Butterfield, är vd och grundare av Slack.Foto: Jonas Eng

Meddelandetjänsten Slack har tagit arbetsplatser världen över med storm. Sedan lanseringen 2013 har tjänsten växt till att ha 6 miljoner dagliga användare. I Sverige är tjänsten än så länge ganska liten, med drygt 160 000 användare, men växer snabbt. 

I september tog bolaget in drygt 2 miljarder kronor från japanska Softbank, som även investerat i taxijättarna Uber, Grab och Ola, samt i ett stort antal andra startupbolag. 

”Sen kan Softbank bli en bra partner i Japan”, säger grundaren Stewart Butterfield när Di Digital träffar honom på Hotel At Six vid Brunkebergstorg i Stockholm.

Läs även: Slack-chefen: ”Vi försöker efterlikna ett datorspel”

Men det är inte bara för att höja värderingen av bolaget som Slack valde en fond som Softbank.

”Att ta in kapital från Softbank är också ett sätt att gå ifrån traditionellt riskkapital till investerare med längre tidshorisont.”

Slack är inte Stewart Butterfields första bolag. Redan 2002 startade kanadensaren fotodelningssajten Flickr som tre år senare såldes till Yahoo för över 160 miljoner kronor. 

Att resa kapital när du inte behöver det ger dig en bättre hävstång

I den senaste finansieringsrundan värderades Slack till 40 miljarder kronor. Bolaget har även lockat till sig en rad välkända investerare som anrika Andreessen Horowitz,  Google Ventures, Index Ventures och Accel Partners.  

Sammanlagt har Slack tagit in cirka 6,4 miljarder kronor i riskkapital. Men till skillnad från andra startupbolag har Slack egentligen inget behov av pengarna, enligt vd:n och grundaren Stewart Butterfield.

”På grund av hur marknaden ser ut är vi skyldiga att ta in kapital med jämna mellanrum. Om någon är villig att betala så ger det oss en fördel i rekryteringar och det ger oss även ett styrkebevis som företag”, säger han och fortsätter: 

”Att resa kapital när du inte behöver det ger dig en bättre hävstång.”

Stör det inte dig att din ägarandel minskar när du tar in mer kapital?

”Företaget har varit med en längre tid, vi har fyra medgrundare och vi är väldigt generösa mot våra anställda, så mitt ägande är redan väldigt utspätt. Men jag har hellre 250 miljoner dollar och 5 procent färre ägarandelar än fler ägarandelar utan 250 miljoner dollar.”

Men ni behöver inte kapitalet?

”Nej, men vad jag har lärt mig över tid är att marknaden inte fortsätter uppåt i en rak linje år in och år ut. Så det här är snarare en försäkring. Att ha så mycket pengar tillgängligt om något skulle gå fel är en bra position att vara i.” 

Slack var aldrig tänkt som en produkt för externt bruk utan skapades av Stewart Butterfield och övriga medgrundare som ett internt verktyg när de arbetade på datorspelet Glitch. Spelet misslyckades, men grundarna lyckades med sitt chattverktyg.

Det senaste året har Slack fått ökad konkurrens av techjättar som Facebook och Microsoft som bägge har lanserat en lösning för att kommunicera inom arbetsplatser. Samtidigt som Slack skiljer sig från Workplace at Facebook har den stora likheter med Microsoft Teams. 

”För många av våra kunder med Microsoft 365 får de Microsoft Teams gratis. Men det har inte varit ett jättestort problem för oss eftersom den inte riktigt är där ännu. Produkten släpptes för cirka tio månader sedan och det tar tid att bygga”, säger Stewart Butterfield. 

Läs även: Här är svensken som utvecklat Microsofts Slack-utmanare 

Enligt honom kommer Slack att ha en fördel även när Microsoft Teams har lanserats. Anledningen är att trots sin storlek så har Slack samarbeten med jättar som SAP, Google, IBM och nu senast Oracle, vilket gör det möjligt att dela en mängd olika slags arbetsdokument på Slack i jämförelse med i Microsoft Teams. Samtidigt är Microsofts tjänst ett uppenbart hot mot Slack.

”Vi har en lång lista över saker som vi oroar oss för. Microsoft Teams finns med på den listan men ligger inte i topp”, säger Stewart Butterfield.

Vad ligger i topp på listan?

”Högst upp ligger frågan om hur vi lever upp till vår potential. Det svåraste är att ha tillräckligt fokus. Om du har arbetat med mjukvarudesign länge nog så vet du att på ett intellektuellt plan är det bästa att fokusera på ens styrkor och göra en handfull egenskaper fantastiskt bra och enkla. Men i stunden är det väldigt lätt att förflytta fokus till nya egenskaper eller koncentrera sig på de dåliga egenskaperna. Då kan du få en produkt som är väldigt alldaglig och som saknar riktiga styrkor.”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera