”Det är lovande. Jag är nöjd – med sådana här antal kan man faktiskt göra något med de insamlade uppgifterna och komma fram till meningsfulla tolkningar”, säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet och en av de som utvecklat den svenska appen, till TT.
Den är en svensk variant av en som funnits i Storbritannien i en månad och USA i två veckor. I den brittiska varianten har över 2,5 miljoner människor registrerat sina symptom.
Användarna ska rapportera in symtom varje dag och syftet är att få veta var i landet risken för smitta är hög, hur fort viruset sprids i olika landsdelar samt vilka faktorer som ökar risken för att bli allvarligt sjuk.
Appen – Covid Symptom Tracker – släpptes på onsdagsmorgonen. Vid klockan 09.15 på lördagsmorgonen, alltså efter tre dygn, är antalet användare i Sverige nu 44 421, enligt Lunds universitet.
När TT pratar med Franks drygt tre timmar senare säger han att det stigit till strax under 48.000.
I appen registrerar användaren bland annat födelseår, kön, hemvist, längd, vikt och symtom.
Forskarna hoppas snart kunna släppa de första kartorna över den möjliga smittspridningen. Men först måste tillräckligt många i olika regioner delta för att få goda underlag, och dessutom måste analyser till av exempelvis demografiska faktorer som fördelningen av män och kvinnor samt åldersstrukturer i respektive områden, påpekar Paul Franks.
”Allt det är sådant vi måste ta hänsyn till innan vi släpper en karta. Förhoppningsvis kan vi göra det i början av nästa vecka, möjligen på måndag.”
Dessutom är det viktigt, säger Franks, att ha tillräckligt underlag för att kunna bygga tidslinjer av förändringar av inrapporterade symtom i olika delar av landet.
”Det är i det som kraften ligger i det här. Om människor registrerar sina symtom varje dag kan man se var intressanta fläckar för möjlig smittspridning växer fram.”
Forskarna har erbjudit Folkhälsomyndigheten (FHM) att ta del av resultaten i appen som beslutsunderlag.
I måndags stoppade FHM ett digitalt verktyg som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram, för att bland annat kartlägga upplevda symtom. Då var bedömningen att riskerna – bland annat i form av ökat tryck på sjukvården – var betydligt större än de möjliga vinsterna.
Paul Franks säger att allt han och hans medarbetare kan göra är att ta fram så användbara och korrekta uppgifter de kan.
”Sedan är det upp till FHM om de anser att de kan använda dem, och de kan kanske ha goda orsaker till att besluta att det här inte är användbart. Det är upp till dem, som experter på folkhälsa.”
