Annons

Snabbväxaren säljer in lån på provision: ”Ytterst tveksamt”

Personerna på bilden har ingenting med Sambla att göra.
Personerna på bilden har ingenting med Sambla att göra. Foto: Eldin Hasanagic.
Låneförmedlaren Sambla ger anställda provisionsbaserade löner, enligt uppgifter till Di Digital. Samtidigt får bolaget kritik från Konsumentverket. ”Om försäljningsmetoden innebär att man kan tjäna stora pengar på att prata omkull kunder är det ytterst tveksamt”, säger Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Marknaden för konsumentkrediter i Sverige befolkas inte bara av bolag som ger ut egna lån – utan även av förmedlare som samlar och distribuerar olika erbjudanden.

Sveriges största låneförmedlare är Lendo, som länge varit en kassako för ägaren Schibsted, men det finns ett flertal konkurrenter, som Sambla.

I fjol gjorde bolaget en vinst på nästan 20 miljoner kronor. Tillväxten har under de senaste åren varit högre än 50 procent för bolaget och omsättningen landade på 122 Mkr under 2018. Enligt egen utsago har man sedan starten haft 320.000 kunder i Sverige, Norge och Finland.

Generellt så tar låneförmedlare 3-5 procent av lånebeloppet som sin förtjänst, enligt uppgifter till Di Digital. Men enligt Finansinspektionen kan andelen vara så hög som 8 procent, enligt en rapport från 2017, där man också varnade för det skapar ”risker för provisionsdriven utlåning som inte är i kundens bästa intresse”. Över hälften av alla blancolån i Sverige var för två år sedan initierade av förmedlare som Sambla och Lendo.

Handlingar från Bolagsverket gör gällande att Samblas ägare i fjol plockade ut en vinstutdelning på 25,7 Mkr. Enligt bolagets årsredovisning äger grundarna Alexander Milles, Per Österström och Linus Englund över 10 procent av aktierna vardera, liksom affärsängeln Michael Guldstrand och Björn Krasse som tidigare varit vd på Espresso House och Cervera.

Di Digital kan nu berätta att Sambla använder sig av en intern ersättningsmodell som uppmuntrar anställda, både handläggare och rådgivare, till att sälja så stora krediter som möjligt till svenska kunder. Det bekräftas mer eller mindre av bolaget i jobbannonser, där de använder beskrivningar som en ”generös provisionsmodell”.

”De anställda har garantilöner, men i praktiken är lönen till allra största delen provisionsbaserad. Det är inte sunt”, säger en källa med god insyn i bolaget.

Det är i regel förbjudet för bolag som ger ut egna krediter att basera rörliga ersättningar på lånevolymer, men fritt fram för förmedlare som Sambla. Det bekräftar Finansinspektionen för Di Digital.

Di Digital har sökt Sambla för en intervju. Isabelle Granath, bolagets presskontakt och chef för regelefterlevnad, vill enbart svara via mejl.

”Finansinspektionen har även godkänt vårt bolags lönemodeller, vilket är ett krav för att få det tillstånd vi har”, skriver Isabelle Granath, och tillägger att Sambla inte är involverade i kreditbesluten.

Jan Bertoft är generalsekreterare för intresseföreningen Sveriges Konsumenter. 

”Krediter är inte vilken vara som som helst utan konsumenten intecknar sin framtida ekonomi, därför är provisionssystem riskabla när det gäller sådana produkter. Om försäljningsmetoden innebär att man kan tjäna stora pengar på att prata omkull kunder är det ytterst tveksamt och kan mycket väl bli oseriöst”, säger han.

Vad är din generella bild av låneförmedlarna i Sverige?

”Man måste hålla ögonen på den gruppen. Det är förstås bra om de i vissa fall kan se till att konsumenterna får lägre ränta eller kan lösa in existerande lån, men min tro är att de i stor utsträckning bidrar till att öka den sammanlagda skuldbördan i samhället. Att hårdkränga dyra lån via telefon, vare sig det är egna eller andras, måste stävjas”, säger Jan Bertoft.

Sambla lockar anställda med en ”generös provisionsmodell”.
Sambla lockar anställda med en ”generös provisionsmodell”. Foto: Skärmavbild.

Konsumentverket, som är den andra tillsynsmyndigheten av låneförmedlare, har däremot valt att slå ned på Samblas marknadsföring. Det framgår av ett beslut daterat till den 17 oktober, som Di Digital tagit del av.

Myndigheten menar att bolaget i olika kanaler, både på externa plattformar och på sin egen webbplats, inte ger tillräcklig information om lånens villkor. 

”I Samblas marknadsföring finns en annan sifferuppgift än den effektiva räntan”, skriver Konsumentverket.

De menar att Sambla inte heller möter kraven på återhållsamhet eller måttfullhet. 

Bolaget har till exempel gjort reklam i anslutning till olika bilannonser på köp- och säljsajten Blocket. Kunden uppmanas då låna ett belopp motsvarande bilens hela pris.

”Samblas marknadsföring framställer krediten som en bekymmersfri lösning på konsumentens ekonomiska problem. Detta då en konsument med svag ekonomi kan köpa en bil trots att de ekonomiska förutsättningarna inte föreligger”, skriver Konsumentverket.

Reklam från Sambla på Blockets bilsida.
Reklam från Sambla på Blockets bilsida. Foto: Konsumentverket

Utredningen gör också gällande att Sambla inte följer god kreditgivningssed.

I sin reklam lockar Sambla in kunder med att till exempel skriva ”nominell ränta från 2,95 procent” och ”billån från 3,01 procent ränta”.

Erbjudandet om den lägsta räntan gäller dock bara för de kunder som har allra bäst kreditvärdighet. I själva verket kan den effektiva räntan hos Sambla, som tillåter lån upp till 600 000 kronor, vara så hög som 22,59 procent.

Därmed är marknadsföringen inte okej, enligt Konsumentverket, som menar att den ger ”ett oriktigt intryck av att alla konsumenter har möjlighet att erhålla den angivna räntan”.

”Vi har svarat Konsumentverket och gjort de justeringar som de efterfrågat”, skriver Isabelle Granath på Sambla.

Hon menar att Sambla nu gjort förtydliganden på sin hemsida och annonser vad gäller att lyfta fram den effektiva räntan och vissa upp hela räntespannet för kunden.

Bolaget ska också korrigera sin annonsering på Blockets marknadsplats för fordon.

”Texten under räknesnurran kommer justeras genom att texten '20% kontantinsats krävs vid kreditköp' läggs till. Genom att göra dessa justeringar anser vi att marknadsföringen både är återhållsam och måttfull”, skriver Isabelle Granath.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer