Hoppa till innehållet

”Snap får inte fastna i Twitter-träsket”

Snap fick en stark start under första börsdagen, men dras med förluster och minskande användartillväxt. Nu gäller det för bolaget att lyckas hålla i aptiten, skriver Di Digitals Miriam Olsson Jeffery.

Miriam Olsson Jeffery är Di Digitals reporter baserad i San Francisco.
Miriam Olsson Jeffery är Di Digitals reporter baserad i San Francisco.

Snapchats moderbolag Snaps börsintroduktion har röjt stort intresse och börjat bra. Under den första handelsdagen på torsdagen tog kursen direkt ett rejält skutt upp till 24 dollar, från teckningspriset på 17 dollar. Vid börsdagens slut hade aktien gått upp med 44 procent.

Det är den största technoteringen sedan Alibaba kom ut på börsen i september 2014 och marknaden har väntat på det här. Det märktes inte minst på att aktien snabbt övertecknades inför introduktionen. Efterfrågan resulterade i ett högre noteringspris och värdering än väntat.

Läs också: Snap rusar i börsdebuten

Inför börsnoteringen har Snap upprepade gånger jämförts med Facebook och Twitter, vilket inte är så konstigt med tanke på att alla tre är sociala medier riktade mot konsumenter.

Det har diskuterats flitigt om Snap ska bli nästa Facebook och göra succé på börsen. Eller nästa Twitter, som har gått rakt utför.

Facebook var redan lönsamt inför sin börsdebut, men liksom Twitter har Snap ännu inte gått med vinst och flaggat för att det kommer att fortsätta så ett tag framöver.

Snaps börsprospekt visar att bolaget omsatte strax under 404,8 miljoner dollar under 2016. Det är en kraftig tillväxt jämfört med 2015 då intäkterna uppgick till 58,7 miljoner dollar. 98 procent av omsättningen kommer från annonser.

Samtidigt har Snap gjort stora förluster. Under 2016 uppgick de till 514,6 miljoner dollar, en ökning med 38 procent från året innan.

Bolaget har dock haft en fantastisk användartillväxt och ökade med 51 miljoner dagliga användare under förra året till totalt 158 miljoner. Men under fjolårets sista kvartal stagnerade tillväxten till bara 5 miljoner användare.

Även den trenden känns igen hos Twitter, som knappt har lyckats locka till sig några nya användare sedan 2013.

Det gäller för Snap att lyckas smida medan järnet är varmt.

Med det sagt är det inte klart att Snap går samma öde till mötes, men man har konkurrens. Facebook kopierar appen Snapchats funktioner hej vilt, både i meddelandeappen Messenger och i fotoappen Instagram.

Förutom att man kan skicka foton med text och olika filter som försvinner i Snapchat, har appen även Stories där man kan samla olika Snaps. Både filter och Stories har Facebook skapat liknande funktioner för, vilket kan sätta käppar i julet för Snap.

Och det finns fler likheter med Twitter, som också hade en rusande börsstart när det begav sig i november 2013. En månad efter nådde aktien sin topp och sedan dess har det gått nedåt. Snap får akta sig för att inte hamna i samma nedåtgående spiral, för minskande användartillväxt är något som lyser rött i investerares ögon.

Samtidigt har Snaps vd och medgrundare Evan Spiegel förmedlat bilden av att ”större inte är bättre”. Snapchat-användare vill ha bättre sätt att kommunicera på, men inte fler människor att göra det med, säger han i en videopresentation till investerare.

Det gäller helt enkelt för Snap att lyckas smida medan järnet är varmt och använda det initiala förtroendet från marknaden till något bra.

Hur Snap går på börsen banar också väg för andra techbolags stundande noteringar. Bland dem finns svenska Spotify som, enligt villkoren för den senaste finansieringsrundan, måste börsnoteras före mars 2018.

Spotify är i dagsläget lite i samma läge som Snap. Många användare och stora förluster. På det sättet kan marknadens förtroende för Snap avgöra Spotifys publika framtid.

Läs också: Snaps notering avgör Spotifys öde

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera