Annons

Storbankerna förbereder lånefest – men vissa kommer nobbas

Swedbank och SEB:s loggor och finansminister Magdalena Andersson (S).
Swedbank och SEB:s loggor och finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: TT/Di
Bankerna välkomnar att staten tar över kreditrisk i coronakrisens Sverige. Men vill man inte få nobben från banken gäller det att det fanns en sund affär innan krisen slog till. ”Den här garantin kommer inte att förändra det”, säger Mikael Björknert på Swedbank.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Genom coronakrisen har många svenska företag nu hamnat i en akut likviditetsbrist när efterfrågan på deras tjänster i många fall helt försvunnit över en natt.

I en enkät från Startup Sweden – som är en del av Tillväxtverket – svarade 77 procent av 501 tillfrågade startupbolag att deras intäkter kommer att minska under 2020. Men samtidigt ska löner betalas och fasta kostnader täckas. 

I normalläget är möjligheterna begränsade för många småföretag att låna av de stora affärsbankerna. Det ska det bli ändring på, hoppas regeringen. 

Staten ska med hjälp av Riksgälden garantera upp till 70 procent av nya lån som ställs ut. Bankerna kommer betala en garantiavgift till Riksgälden, som läggs på lånekostnaden. 

Det borgar för ett högre risktagande och att fler kunder kan få lån i jämförelse med i dag. Det intygar Danske Bank, Nordea, SEB och Swedbank som Di Digital varit i kontakt med.

”Säkerhetstäckningen underlättar kreditgivningen i en ganska svåranalyserad marknad”, säger Anders Gullesjö, chef för företagsmarknaden på Danske Bank.

Men det kommer fortfarande handla om en affärsmässig prövning av varje ansökan. Även minskade arbetsgivaravgifter och andra politiska initiativ som sänker kostnaderna har betydelse för kalkylen och därmed chanserna att få lån.

Särskilt utsatta är företag inom hotell, resor och restaurang. Både SEB och Swedbank uppger för Di Digital att de inte satt några restriktioner för utlåning till dessa sektorer.

”Om vi känner att det är en kund som hade en sund och lönsam affärsmodell före krisen, och som har en möjlighet att övervintra i en till fyra månader, kommer vi hjälpa även de värst drabbade branscherna”, säger Mikael Björknert, chef för svensk bankverksamhet på Swedbank.

Läs mer: Hundratals svenska tillväxtbolag: Vi tappar intäkter – och varslar

Danske Bank arbetar med tre scenarion, att krisen pågår i tre, sex eller nio månader. 

”Tiotusenkronorsfrågan är om man som egenföretagare eller som företrädare för bolaget ser att man har en livskraft efter coronatiden”, säger Anders Gullesjö.

Även om den statliga garantin sänker ribban, så försvinner den inte helt. 

”Frågan är om vi vill ge ut lån till företag som tidigare har visat minusresultat, haft dålig likviditet och nekats av banken? Den här garantin kommer inte att förändra det”, säger Mikael Björknert på Swedbank.

Upp till 100 miljarder kronor i garantier kan utnyttjas av bankerna. Det skulle räcka till 1 333 lån om alla lånade maxbeloppet på 75 Mkr. Totalt uppgår företagssektorns lån, finansiella bolag undantagna, till 2 438 miljarder, enligt SCB. 

”Hittills har vi märkt att det är de stora företagen som försöker säkra upp kreditlinor, medan de mindre företagen är ganska avvaktande”, säger Mikael Björknert.

Så väl SEB, Swedbank som Nordea uppger för Di Digital att de nu flyttar personalresurser för att hantera en eventuell anstormning av småföretag, trots att även bankerna drabbats av sjuktal i spåren av coronaviruset.

Läs mer: Chefsekonom: Risk för dåliga lån – men Sverige klarar högre kreditförluster

Samtidigt medger bankerna att redan högt belånade företag med en ansträngd likviditet bör fundera ett extra varv innan de drar på sig ytterligare krediter.

”I krissituationer ska man vara försiktig med lån. För en egenföretagare kan det i värsta fall leda fram till en personlig konkurs”, säger Mikael Björknert på Swedbank.

Bankerna pekar på att företag i stället kan begära anstånd på amorteringar för befintliga lån.

”Nya banklån är inte lösningen för alla bolag i kris, att ta upp ytterligare skuld kan i ett sådant läge ge långsiktiga konsekvenser. Skattelättnader och hyresnedsättningar kanske betyder ännu mer för bolag med väldigt små marginaler och hög skuldsättning”, säger Frank Hojem, presschef på SEB.

SEB ser en stark efterfrågan från sina kunder och förbereder sig nu inför ett scenario där de kan öka sin utlåning med 15 till 20 miljarder kronor.

”Men vi måste fortsatt vara ansvarsfulla i prövningarna för att inte kreditförlusterna ska skena i banksystemet och svenska företagen tyngas ned av en skuldbörda”, säger Frank Hojem.

En ökning av konkurser och fallerade lån i Sverige kommer dock bli svår att parera. Finansinspektionen konstaterade i oktober i fjol att de svenska bankerna har en lägre grad kreditförluster i jämförelse med andra länder inom EU. Andelen problemlån låg då på ungefär 1,1 procent av den totala utlåningen.

”I goda tider får vi nästan alltid tillbaka pengarna, i dåliga tider ökar kreditförlusterna. Men vi kan konstatera att bankerna är väldigt mycket bättre kapitaliserade inför den här krisen än vid 2008. Det finns en buffert att ta av”, säger Mikael Björknert på Swedbank.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer