Hoppa till innehållet

Storbankerna sluter upp bakom blockkedjan

Hundratals miljarder kronor om året står på spel när tekniken bakom valutan bitcoin ritar om marknaden för internationella transaktioner. "Det här kan bli det största teknikskiftet i bankvärlden i modern tid", säger Erik Zingmark, ansvarig för blockkedjan på Nordea.

Erik Zingmark, co-head of transaction banking på Nordea och ansvarig för storbankens arbete med blockkedjan.
Erik Zingmark, co-head of transaction banking på Nordea och ansvarig för storbankens arbete med blockkedjan.

De stora bankernas intresse för den digitala valutan bitcoin har hittills varit svalt. Men uppslutningen är total bakom den underliggande tekniken blockchain, som bedöms ha potential att helt vända upp och ned på finansbranschen.

En blockkedja är, något förenklat, en digital och gemensam loggbok över tillgångar, dess ägare och genomförda transaktioner (se grafik i botten). Tekniken kan användas till säker registrering och verifiering av nästan alla slags transaktioner – att upprätta kontrakt, registrera patent eller äktenskapsbevis, fastigheter, utbetalningar av löner eller ersättning till upphovsrättshavare.  

Läs mer: Därför kan blockchain revolutionera bankvärlden

Resultatet blir, åtminstone i teorin, en automatiserad och digital ersättare till dagens globala clearingsystem. Det möjliggör omedelbara transaktioner mellan privatpersoner och företag, som dessutom kan genomföras helt utan centrala auktoriteter – till exempel clearinghus – som mellanhänder.

Det är enorma verksamheter som transfererar miljarder varje dag, som i teorin inte behövs längre. Det är hiskeliga summor pengar som står på spel.

“Det är enorma verksamheter som transfererar miljarder varje dag, som i teorin inte behövs längre. Det är hiskeliga summor pengar som står på spel”, säger Erik Zingmark, co-head of transaction banking på Nordea och ansvarig för storbankens arbete med blockkedjan.

Erik Zingmark, co-head of transaction banking på Nordea.

Inom sex år kan blockkedjeteknik medföra besparingar för bankväsendet på över 20 miljarder dollar om året, enligt en analys från den spanska bankkoncernen Santander.

Alla de svenska storbankerna arbetar nu aktivt med tekniken i olika utvecklingsprojekt. Längst fram står SEB och Nordea. De är sedan i höstas medlemmar i banksamarbetet Distributed Ledger Group (DLG), tillsammans med bland andra JP Morgan, Barclays, Credit Suisse och Royal Bank of Scotland. DLG är i sin tur nära knutet det amerikanska startup-företaget R3, som utvecklar blockkedje-tillämpningar för finansbranschen.

Syftet är att utveckla en bankgemensam blockkedje-standard, som till exempel skulle kunna ersätta SWIFT-systemet vid internationella valutaöverföringar. Tanken är att samarbetet på sikt ska mynna ut i standarder och protokoll såväl som kommersiella applikationer av tekniken.

“Poängen är att skapa en gemensam teknisk plattform och börja testa olika implementationer”, säger Nicholas Moch, strategichef på SEB.

Läs mer: Storbanker satsar halv miljard på bitcointeknik

På Nordea jobbar “en handfull personer” idag heltid med olika projekt kopplade till blockkedjan, säger Erik Zingmark. På SEB sysselsätter området “ett tvåsiffrigt” antal människor, säger Nicholas Moch.

Handelsbanken och Swedbank bekräftar båda för Di Digital att man arbetar aktivt med olika initiativ kopplade till blockkedjan, men avböjer att ge några ytterligare detaljer.

“Banker behöver utforma sin egen roll i den här infrastrukturen. Samarbeten och kompetensöverföring mellan traditionella banker och nya aktörer är av central betydelse", säger Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank.

Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank.

De första praktiska tillämpningarna av tekniken kan vara i bruk redan inom ett eller ett par år, säger Erik Zingmark på Nordea.  

“Men det under förutsättning att den reglerande enheten säger att de stöttar det här. Så snart det finns något mer konkret för dem att ta ställning till kommer en dialog inledas med Finansinspektionen”, säger Erik Zingmark.

Läs resten av reportaget: Fyra områden där blockkedjan kan förändra finansbranschen

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera