Hoppa till innehållet

Storbanker vill göra fintech-utmanarna till partners

Från bolån till privatspar, nya uppstickare utmanar bankerna på en rad områden. Men istället att förvärva de nya konkurrenterna har bankerna valt en annan strategi.

Anders Bouvin, Handelsbankens vd, Johan Torgeby, SEB:s vd, Birgitte Bonnesen, Swedbanks vd och Casper von Koskull, Nordeas vd.
Anders Bouvin, Handelsbankens vd, Johan Torgeby, SEB:s vd, Birgitte Bonnesen, Swedbanks vd och Casper von Koskull, Nordeas vd.Foto: Foto: Joey Abrait/TT/Hampus Andersson/Amanda Lindgren

Svenska storbankers digitalisering haltar. När det kommer till att erbjuda digitala och mobila tjänster till sina kunder hamnar Sverige i mittenskiktet i den internationella konkurrensen, enligt en rapport från Deloitte.

Parallellt har en mylla av startupbolag växt fram. De försöker hitta nischer att digitalisera och effektivisera, med det övergripande målet att sänka kostnaderna inom finanssektorn.

Casper von Koskull, vd för Nordea, har tidigare uppgett för Di att han delvis ser fintechbolagen som konkurrenter, delvis som partners.

”Om vi ska klara oss måste vi förändra oss. Kostnaderna måste ned”, har banktoppen sagt.

Läs mer: Ny rapport: Svenska banker på digital efterkälke 

De svenska fintechbolagen har lockat stora mängder riskkapital och rönt framgångar internationellt, med den amerikanska betaljätten Paypals miljardköp av Izettle som ett tydligt exempel.

Men hittills har de svenska storbankerna varit restriktiva med att köpa upp yngre bolag för att få tillgång till deras teknik eller tjänster.

Enligt flera branschbedömare som Di Digital talat med kan det vara problematiskt att integrera en snabbspringande startup i bankernas ofta trögrörliga organisationer efter ett förvärv.

I stället förlitar sig storbankerna – med Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank i spetsen – på att vara minoritetsägare eller inleda samarbeten med startupbolagen. 

En av de hetaste marknaderna just nu är bolån, som fortsatt är en fin kassako för storbankerna trots att marginalerna sjunker. Ett antal uppstickare har under de senaste åren seglat upp och utmanat med lägre räntor, däribland Enkla.

Företaget har dock haft svårt att sälja optioner för att kunna komma igång med utlåningen. Trots den knackiga starten har minst en storbank närmat sig med frågor till grundaren Alexander Widegren om han kan tänka sig vara intresserad av att sälja själva plattformen till banken, erfar Di Digital. Han avböjer att kommentera uppgifterna.

”Man ska tjäna pengar på bolån men inte för mycket, det gör bankerna i dag”, säger Alexander Widegren.

Ett annat bolag som vill kapitalisera på svenskarnas boenden är Bofink. Deras affärsidé är att optimera bolån, alltså skulder, snarare än tillgångar och därmed hjälpa kunden att välja mellan fast eller rörlig ränta. 

Processen sker med hjälp av avancerade algoritmer och artificiell intelligens, AI. Deras mjukvara ska nu licenseras ut till banker och vd:n Joachim Ronneback Thomson har bekräftat att förhandlingar pågår.

”Vi får propåer från banker om allt från strategiska samarbeten till eventuella ägarskap i Bofink”, har han tidigare sagt.

Ett annat affärsområde för bankerna är betalningar och konsumentkrediter. Här har Klarna och Trustly, två svenska startups, varit särskilt framgångsrika med bolagsvärderingar på drygt 19 respektive 7 miljarder kronor. 

Klarna har ryktats vara på väg till börsen i flera år. Men parallellt med noteringsplanerna uppges vd:n Sebastian Siemiatkowski vara på jakt efter en industriell köpare, vilket till exempel skulle kunna vara en bank.

En initierad branschkälla som Di Digital varit i kontakt med menar dock att den potentiella köpeskillingen förmodligen blir för hög för de svenska storbankerna.

Läs mer: Doldisbolaget hjälper banker att låna ut med AI – tiofaldigar vinsten 

Bankernas kreditprövningar kräver också stora resurser. Det är något Instantor vill ändra på. Genom tillgång till stora datamängder och AI kan fintechbolaget göra en mer uppdaterad och effektiv kreditprövning.

Den baserar sig på realtidsändringar i kundernas ekonomiska situation, vilket enligt vd:n Simon Edström ger en bättre analys till ett billigare pris. I dag är man kopplade till minst 250 banker som kan använda bolagets tjänster.

”Vi kan reducera kostnaderna och digitalisera kreditgivningsprocessen som i dag många gånger är manuell. Alltså snabbar vi på automatiseringen och digitaliseringen för bankerna”, säger han.

Ett annat bolag som lägger stor vikt vid data är Tink, som inledningsvis enbart drev en egen privatekonomiapp för konsumenter. 

Sedan ett år tillbaka har man även börjat sälja sina it-tjänster och sin mjukvara till banker – som kan användas för att samla in och bearbeta kunddata. Aktörer som Klarna, Nordnet, Collector, SBAB, SEB och Nordea har redan nappat.

”Vi fortsätter driva vår egen app. Men det är mjukvarudelen som fått vår omsättning att lyfta”, säger Tinks vd Daniel Kjellén.

Tink har redan två storbanker, Nordea och SEB, som delägare. Men enligt Di Digitals uppgifter är Tink numera snarare en uppköpskandidat för ett annat företag som säljer teknik och mjukvara till banker.

Däremot skulle den Tink-liknande privatekonomiappen Qapital, som grundats i Sverige men lanserats på marknaden i USA, kunna vara av större intresse för en bank.

Läs mer: Bolåneutmanare driver på bankernas digitalisering: "Det är klart att vi påverkas" 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera