Hoppa till innehållet

Striden om upphovsrätten i EU: Förhandlingarna har strandat

På måndag fortsätter upphovsrättsförhandlingarna i EU, där bland annat den kritiserade länkskatten ingår. Dock ser just nu vägen till en överenskommelse låst ut.

I september röstade EU-parlamentet igenom EU-kommissionens kontroversiella förslag kring upphovsrätt som ska gälla i unionen.

Men förhandlingarna med medlemsländerna i rådet, som måste godkänna förslaget för att det ska införlivas, har strandat.

Under mitten av december hölls det femte mötet mellan representanter för parlamentet och rådet. Ett möte som inte resulterade i någon överenskommelse. 

”Man försöker laborera med olika kompromisser som man försöker hitta. Men hittills har man inte kommit fram till något som man kunnat enas om”, säger Patrik Sundberg, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, som arbetat med förslaget för den svenska representationen i rådet.

Upphovsrättsförslagen har mötts av kraftig kritik och skapat debatt mellan politiker, rättighetsorganisationer och stora digitala jättar som Google och Spotify.

Läs mer: Svenska EU-politikernas besvikelse över länkskatten: ”En svart dag för internet” 

Striden utkämpas mellan å ena sidan de stora teknikbolagen som vill slippa betala licensavgifter för mer innehåll än man gör i dag, och upphovsrättsinnehavarna tillsammans med stora mediehus och rättighetsorganisationer, på andra sidan av fejden. Båda parter har lobbat hårt i frågan.

Så sent som i november skrev Google-ägda Youtubes vd, Susan Wojcicki, i ett blogginlägg att lagförslaget kan ”hota den kreativa ekonomin” på Youtube och att bestämmelsen är ”orealistisk” på många sätt. 

Hon pekade också på att Youtube betalat ut 800 miljoner euro till upphovsrättsinnehavare under förra året och att man redan i dag tar stora steg för att förhindra intrång i upphovsrätten.

Framför allt är det två artiklar som väckt mest vrede, debatt och som är stoppklossen mellan rådet och parlamentet i förhandlingarna.

Den ena, artikel 11, innebär enligt parlamentets förslag att plattformar som Facebook, Google och Youtube måste betala licenser för länkat material som användarna lägger upp. Enligt bestämmelserna kan det handla om rubriker, artikelbilder, skärmdumpar eller ingress. Förslaget har kallats för "länkskatt" av kritikerna.

Rådet har gått med på reglerna i sig, men har i sitt förslag lagt in möjligheten för medlemsländerna att välja vilken omfattning kravet ska ha.

Läs mer: Nu röstar EU om internets framtid – eller? 

Det innebär att medlemsländerna, om rådet får bestämma, kan välja att behålla de krav på verkshöjd man har i dag eller om de vill sänka ribban för vad som ska anses vara upphovsrättsskyddat, ett exempel är frågan om en länk ska skyddas av de nya bestämmelserna.

Jag vågar påstå att vi är närmare en överenskommelse

Den andra delen parterna inte kommer överens om är artikel 13, som enligt parlamentets version innebär att upphovsrättsligt skyddat material, som plattformarna inte betalat licens för, måste plockas bort från sajter eller plattformar, annars väntar böter. En lösning för detta är filter som ska söka efter och upptäcka upphovsrättsskyddat material för att sedan ta bort det. 

Rådet motsätter sig inte filtren i sig, men vill ställa lägre krav på plattformarna när det kommer till möjligheten att ta bort materialet. Dessutom vill man, enligt Patrik Sundberg på justitiedepartementet, att kraven ska ta hänsyn till plattformens storlek och den teknik som finns tillgänglig.

”Det ska vara proportionerligt. Rådet kräver vad man kallar för 'lämpliga åtgärder' av plattformarna. Man tror inte att en plattform kommer kunna teckna alla typer av licenser för alla typer av verk som kan komma att uppladdas på plattformen”, säger Patrik Sundberg.

Enligt Patrik Sundberg, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, är ett exempel på en lösning som rådet ser som möjlig att upphovsrättsägarna ger plattformarna underlag för vad som är upphovsrättsskyddat, så att filtren söker specifikt efter dem för att se om de måste tas bort eller om en licens krävs.

Läs mer: Giganternas kamp i EU: Kan bli ett dråpslag för startups och innovation 

Men förhandlingarna haltar alltså. Tidigare har Österrike, som hade EU:s ordförandeskap fram till årsskiftet, representerat rådet. 

Nu tar Rumänien över klubban och ska därmed försöka komma överens med parlamentet, som representeras av tyske parlamentarikern Axel Voss som drev igenom förslaget i parlamentet, och ansvarig kommissionär, bulgariska Mariya Gabriel, om frågan vid nästa förhandling den 21 januari, det sjätte tillfället i ordningen.

”Det är viktigt att man låter det här ta den tid det tar så att man kommer med balanserade lösningar. Samtidigt finns det en press från kommissionen att man blir klar i tid. Från svensk sida har vi inte bråttom, det måste bli bra så att alla inblandade är nöjda”, säger Patrik Sundberg.

Axel Voss, tyske kristdemokraten som för parlamentets talan i förhandlingarna, tror att man kan komma fram till en överenskommelse nästa måndag. 

”Under senaste mötet i december kom vi så pass långt i förhandlingarna att jag vågar påstå att vi är närmare en överenskommelse”, säger han.

Enligt Axel Voss är parterna överens om artikel 13. Just nu är det i stället framför allt artikel 11, den av kritikerna så kallade "länkskatten", som parterna inte kan enas om. 

Den tyske parlamentarikern är inte villig att tumma på rättighetsinnehavarnas stärkta rätt, främst är det mediehusens rättigheter Axel Voss talar för.

”Såhär långt är jag inte villig att kompromissa om artikel 11. Det kan också bli ett problem i slutändan och antagligen kommer vi behöva flera alternativ som medlemsländerna kan välja från när det kommer till hur starkt mediernas rättighetsskydd ska vara”, säger han.

Julia Reda är tysk parlamentariker för Piratpartiet, hon är med under förhandlingarna som representant för EU-gruppen De gröna, där bland andra svenska miljöpartiet ingår. Hon är stark motståndare till förslagen kring upphovsrätt och har kallat dem för ”ett allvarligt slag mot det fria och öppna internet”. 

Hon utesluter inte att rådet och parlamentet eventuellt kan komma överens under den kommande förhandlingen, men menar att förslaget kommer vara ett hastverk som inte får stöd i parlamentet när det ska klubbas igenom i parlamentet i mars för att bli lag.

”Jag tror att det är möjligt att det blir en överenskommelse den 21 januari, men det kommer inte vara väl genomtänkt. I valtider finns en tendens att lämna frågor öppna. Det kommer finnas stora osäkerheter kring vad som egentligen gäller enligt lagen. Förslaget kräver mer av tekniken än vad som finns i dag”, säger hon.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera