Annons

Striden om upphovsrätten i EU: Förhandlingarna har strandat

På måndag fortsätter upphovsrättsförhandlingarna i EU, där bland annat den kritiserade länkskatten ingår. Dock ser just nu vägen till en överenskommelse låst ut.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I september röstade EU-parlamentet igenom EU-kommissionens kontroversiella förslag kring upphovsrätt som ska gälla i unionen.

Men förhandlingarna med medlemsländerna i rådet, som måste godkänna förslaget för att det ska införlivas, har strandat.

Under mitten av december hölls det femte mötet mellan representanter för parlamentet och rådet. Ett möte som inte resulterade i någon överenskommelse. 

”Man försöker laborera med olika kompromisser som man försöker hitta. Men hittills har man inte kommit fram till något som man kunnat enas om”, säger Patrik Sundberg, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, som arbetat med förslaget för den svenska representationen i rådet.

Upphovsrättsförslagen har mötts av kraftig kritik och skapat debatt mellan politiker, rättighetsorganisationer och stora digitala jättar som Google och Spotify.

Läs mer: Svenska EU-politikernas besvikelse över länkskatten: ”En svart dag för internet” 

Striden utkämpas mellan å ena sidan de stora teknikbolagen som vill slippa betala licensavgifter för mer innehåll än man gör i dag, och upphovsrättsinnehavarna tillsammans med stora mediehus och rättighetsorganisationer, på andra sidan av fejden. Båda parter har lobbat hårt i frågan.

Så sent som i november skrev Google-ägda Youtubes vd, Susan Wojcicki, i ett blogginlägg att lagförslaget kan ”hota den kreativa ekonomin” på Youtube och att bestämmelsen är ”orealistisk” på många sätt. 

Hon pekade också på att Youtube betalat ut 800 miljoner euro till upphovsrättsinnehavare under förra året och att man redan i dag tar stora steg för att förhindra intrång i upphovsrätten.

Framför allt är det två artiklar som väckt mest vrede, debatt och som är stoppklossen mellan rådet och parlamentet i förhandlingarna.

Den ena, artikel 11, innebär enligt parlamentets förslag att plattformar som Facebook, Google och Youtube måste betala licenser för länkat material som användarna lägger upp. Enligt bestämmelserna kan det handla om rubriker, artikelbilder, skärmdumpar eller ingress. Förslaget har kallats för "länkskatt" av kritikerna.

Rådet har gått med på reglerna i sig, men har i sitt förslag lagt in möjligheten för medlemsländerna att välja vilken omfattning kravet ska ha.

Läs mer: Nu röstar EU om internets framtid – eller? 

Det innebär att medlemsländerna, om rådet får bestämma, kan välja att behålla de krav på verkshöjd man har i dag eller om de vill sänka ribban för vad som ska anses vara upphovsrättsskyddat, ett exempel är frågan om en länk ska skyddas av de nya bestämmelserna.

Jag vågar påstå att vi är närmare en överenskommelse

Den andra delen parterna inte kommer överens om är artikel 13, som enligt parlamentets version innebär att upphovsrättsligt skyddat material, som plattformarna inte betalat licens för, måste plockas bort från sajter eller plattformar, annars väntar böter. En lösning för detta är filter som ska söka efter och upptäcka upphovsrättsskyddat material för att sedan ta bort det. 

Rådet motsätter sig inte filtren i sig, men vill ställa lägre krav på plattformarna när det kommer till möjligheten att ta bort materialet. Dessutom vill man, enligt Patrik Sundberg på justitiedepartementet, att kraven ska ta hänsyn till plattformens storlek och den teknik som finns tillgänglig.

”Det ska vara proportionerligt. Rådet kräver vad man kallar för 'lämpliga åtgärder' av plattformarna. Man tror inte att en plattform kommer kunna teckna alla typer av licenser för alla typer av verk som kan komma att uppladdas på plattformen”, säger Patrik Sundberg.

Enligt Patrik Sundberg, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, är ett exempel på en lösning som rådet ser som möjlig att upphovsrättsägarna ger plattformarna underlag för vad som är upphovsrättsskyddat, så att filtren söker specifikt efter dem för att se om de måste tas bort eller om en licens krävs.

Läs mer: Giganternas kamp i EU: Kan bli ett dråpslag för startups och innovation 

Men förhandlingarna haltar alltså. Tidigare har Österrike, som hade EU:s ordförandeskap fram till årsskiftet, representerat rådet. 

Nu tar Rumänien över klubban och ska därmed försöka komma överens med parlamentet, som representeras av tyske parlamentarikern Axel Voss som drev igenom förslaget i parlamentet, och ansvarig kommissionär, bulgariska Mariya Gabriel, om frågan vid nästa förhandling den 21 januari, det sjätte tillfället i ordningen.

”Det är viktigt att man låter det här ta den tid det tar så att man kommer med balanserade lösningar. Samtidigt finns det en press från kommissionen att man blir klar i tid. Från svensk sida har vi inte bråttom, det måste bli bra så att alla inblandade är nöjda”, säger Patrik Sundberg.

Axel Voss, tyske kristdemokraten som för parlamentets talan i förhandlingarna, tror att man kan komma fram till en överenskommelse nästa måndag. 

”Under senaste mötet i december kom vi så pass långt i förhandlingarna att jag vågar påstå att vi är närmare en överenskommelse”, säger han.

Enligt Axel Voss är parterna överens om artikel 13. Just nu är det i stället framför allt artikel 11, den av kritikerna så kallade "länkskatten", som parterna inte kan enas om. 

Den tyske parlamentarikern är inte villig att tumma på rättighetsinnehavarnas stärkta rätt, främst är det mediehusens rättigheter Axel Voss talar för.

”Såhär långt är jag inte villig att kompromissa om artikel 11. Det kan också bli ett problem i slutändan och antagligen kommer vi behöva flera alternativ som medlemsländerna kan välja från när det kommer till hur starkt mediernas rättighetsskydd ska vara”, säger han.

Julia Reda är tysk parlamentariker för Piratpartiet, hon är med under förhandlingarna som representant för EU-gruppen De gröna, där bland andra svenska miljöpartiet ingår. Hon är stark motståndare till förslagen kring upphovsrätt och har kallat dem för ”ett allvarligt slag mot det fria och öppna internet”. 

Hon utesluter inte att rådet och parlamentet eventuellt kan komma överens under den kommande förhandlingen, men menar att förslaget kommer vara ett hastverk som inte får stöd i parlamentet när det ska klubbas igenom i parlamentet i mars för att bli lag.

”Jag tror att det är möjligt att det blir en överenskommelse den 21 januari, men det kommer inte vara väl genomtänkt. I valtider finns en tendens att lämna frågor öppna. Det kommer finnas stora osäkerheter kring vad som egentligen gäller enligt lagen. Förslaget kräver mer av tekniken än vad som finns i dag”, säger hon.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies