Vertikalodling, genmodifiering och hydroponisk odling är några sätt att effektivisera livsmedelsproduktionen. Men Svegro, Sveriges största producent av färska örter, använder fortfarande samma metod man utvecklade på 80-talet. Med hjälp av artificiell intelligens vill företaget nu öka effektiviteten och skapa självförsörjning – och i längden dela med sig av kunskaperna till resten av branschen.
”Svegro är en av anledningarna till att Sverige i princip är självförsörjande på färska örter”, säger vd:n Oscar Rosdahl.
”Småskaliga vertikalodlare och liknande har fått mycket uppmärksamhet. Men om vi ska skapa självförsörjning i Sverige så krävs det storskalighet, det är ett fundament för att kunna ge konsumenten varor till ett relevant pris. Dessutom måste bolaget göra vinst, långsiktigt. Riskkapital kan inte finansiera långsiktig verksamhet.”
I november 2019 påbörjade Svegro sin ai-resa genom att ansöka om bidrag från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Ansökan godkändes och Svegro fick 300 000 kronor för ett pilotprojekt där basilikaplantor var studieobjekt. Med hjälp av kameraövervakning kunde färgkvalitet noteras, och genom att sätta mätstickor med QR-koder i krukorna kunde man observera tillväxttakten. Genom att samköra det med andra klimatdata, som temperatur, luftfuktighet och ljusinsläpp, lärde sig datorerna hur sambanden såg ut, och vad som krävs för att antingen sakta ner eller snabba på plantornas tillväxt.
”Vi fick blodad tand av pilotprojektet, vi insåg att det finns storskaliga möjligheter för AI”, förklarar Oscar Rosdahl.
”Vi kunde reducera svinnet och energiförbrukningen kraftigt. Dels blir vi konkurrenskraftiga, men vi kan också hjälpa andra odlare. Globalt är lokal odling är rätt riktning att röra sig i vad gäller klimatavtrycket och en mer hållbar framtid. Vinnova har bidragit med en miljon kronor, och det kan vi göra väldigt mycket med.”
Läs även: Driver en av Europas största vertikala odlingar – växer med pengar från Wallenberg
Dessutom tror Svegro att systemet har potentialen att minska svinn med 15 procent, energiförbrukning med 5 procent, och öka nyttjandet av yta med 10 procent. Och det är lågt räknat. Relativt små justeringar, som att sänka värmen med en halv grad, sparar mycket elektricitet när det slås ut på 55 000 kvadratmeter.
”Det är en fin balansgång, och har man en kontinuerlig övervakning som inte är baserad på en persons tänkande och tyckande får man indikationer tidigare. Man kan göra mindre justeringar utan att äventyra alla 60 000 krukor som står i odlingsbana, eftersom relativt små justeringar gör stora skillnader”, säger Lisa Lindström som är ingenjör och odlingschef på Svegro.
”Bedömningen påverkas av personen som gör den: man kanske är optimistisk vissa dagar, skeptisk andra. Processen blir något känslostyrd och personberoende. Dessutom är det svårt för oss att hantera den stora mängden data. Den hamnar i bästa fall i en Excel-fil, och i sämsta fall inte på ett sökbart sätt alls. Där kan vi se en stor skillnad om data hanteras av en maskin.”
I nuläget har ett flertal dataföretag hört av sig för att ta del av deras resultat, men än så länge håller man locket för. Men förhoppningen är att kunna dela med sig av kunskapen längre fram, menar Oscar Rosdahl.
”I nuläget finns det stora företag säljer dyra systemlösningar, och små väldigt avancerade startups inom vertikalodlingar som är ovilliga att sälja vidare sin teknik. Vi vill skapa en modulär lösning som vi, i framtiden, kan sälja till andra också”, säger han.
”Maskiner är bra på att se samband. Datorn kan förutspå att om förutsättningarna ser ut på samma sätt som de gör i dag, kommer plantan vara den perfekta storleken om två veckor”, förklarar Erik Fredlund, som jobbar på Codon Consulting som agerar ai-konsult för projektet.
”Det är alltid svårt att förutspå efterfrågan på örter. Men med hjälp av ai:n kan vi skruva på parametrarna och på så sätt kunna möta efterfrågan på ett mer flexibelt sätt”, säger Oscar Rosdahl.
”Ibland behöver vi odla snabbare. Det är kanske inte det mest energieffektiva just då, men det mest optimala för att möta efterfrågan.”
Hela året, men speciellt runt högtider som jul och påsk, har Svegro överkapacitet för att inte få brist på någon ört. På så sätt är affärsidén sårbar; det måste finnas dill till påsk och gräslök till midsommar.
Nu ska alltså pilotprojektet utökas till ännu fler örter. I slutändan vill man att det ska omfatta upp till 80 procent av produktionen (som består av 20 miljoner krukor per år) och kunna hjälpa till att stärka Sveriges självförsörjning.
”Vi vet att vi inte räddar världen genom att odla örter, men kunskapen kring odling, speciellt i kontexten av klimatförändringar, blir allt viktigare. Projekt som detta kan ge oss kunskaper som är användbara inom all odling”, menar Lisa Lindström.
Läs även: Bonnier och Atomico investerar när underjordisk grönsaksodlare tar in 1,5 miljarder
