I ett bergrum under Stockholm står en superdator och processar satellitdata. Det tog ett team av fysiker tre år att utveckla algoritmerna i den vädermodell som är hjärtat i Ignitias verksamhet.
När superdatorn är klar sammanfattas resultatet på tre rader i ett sms som skickas till de 200 000 bönder i Västafrika som abonnerar på företagets väderprognoser.
Läs mer: Så blev väder och klimat en digital miljardindustri
“Det är en enorm utmaning att gå från high-tech till den mest enkla kommunikationskanal man kan tänka sig”, säger Liisa Smits, vd och grundare av Ignitia.
I Ignitias affärsmodell möts det komplexa och det enkla. Det verkar fungera.
Företaget lanserade prognostjänsten 2014 och redan vid utgången av 2015 hade företaget 80 000 betalande kunder. I dag prenumererar 200 000 västafrikanska bönder på företagets vädertjänst.
Men Liisa Smits har större planer än så. Nästa år siktar hon på att nå 1,2 miljoner jordbrukare. Det skulle innebära en sexfaldig ökning av antalet kunder. Ett tufft mål kan tyckas.
Läs mer: Entreprenören vill rädda skördar för miljontals bönder
“Tropikerna utgör 20 procent av jordens yta. 40 procent av jordens befolkning bor i tropikerna och 2050 räknar man med att fler än hälften kommer att bo i tropikerna. Så det är en jättemarknad.” säger Liisa Smits.
I dag har vi avtal på plats som gör att vi kan nå 101 miljoner människor.
Förberedelserna för att klara den stora tillväxten nästa år har inneburit en något lägre tillväxttakt under 2017. Från 930 000 dollar till 1,2 miljoner dollar, motsvarande 9,8 miljoner kronor.
"Vi har sysselsatt oss med är få till alla kontrakt som behövs för den jätteökning vi ska göra nästa år. Bakgrundsarbetet är gjort och i dag har vi avtal på plats som gör att vi kan nå 101 miljoner människor. Det är ganska mycket.” säger Liisa Smits.
Behovet av bättre väderprognoser i regionen är stort. Jordbruket sysselsätter en stor del av befolkningen i de västafrikanska länderna. Trots det importeras nästan hälften av all mat som äts i Afrika.
Klimatförändringarna drabbar länderna runt ekvatorn extra hårt.
“Det beror på att de inte kan få upp skördarna. De har ett fantastiskt klimat att odla i men producerar bara 25 procent av den skörd som är möjlig. Mycket handlar om kunskap, men även om faktorer som man inte kan påverka så som väder."
Liisa Smits menar också att klimatförändringarna drabbar länderna runt ekvatorn extra hårt.
“Bönderna känner redan i dag av förändringarna. Tidigare kunde de kryssa för i almanackan när regnet skulle komma, men nu är det svårare. Det är längre torrperioder och när regnet väl kommer så kommer de kraftigare.”
