Det är i slutet av augusti på Fryshusets gymnasium i södra Stockholm. I det ljusa klassrummet har en naturetta lektion. Olika öar av elever sitter utspridda i klassrummet och pratar med varandra.
Den här torsdagseftermiddagen ska de nyblivna gymnasisterna lära känna varandra. Uppgiften att svetsa samman gruppen har fallit på en apart figur längst bak i klassrummet: Ett leende och nyfiket robotansikte.
Det är den sociala roboten Furhat som består av en 3d-mask på vilken det kan projiceras olika utseenden, bland annat Olof Palmes och Angelina Jolies.
”Man kan lära känna varandra på många olika sätt. Nu när Furhat är med så blir det även en liten introduktion till datavetenskap”, säger Preben Wik, tidigare vd på Furhat (NTL) och numera edtech-ansvarig på bolaget.
Läs även: Svenska edtechbolag märker ökad efterfrågan: ”Solklar tillväxt”
Några av eleverna bygger ett gissningsspel med hjälp av den sociala roboten som går ut på att klassen sorteras efter hur länge de sover om nätterna. Furhat är med i processen, tar ögonkontakt, svarar på frågor, ställer egna, och rör på munnen som en människa. När spelet är färdigt samlas några elever runt Furhat för att spela.
Bolaget bakom Furhat grundades 2014 av forskare från KTH-institutionen för tal, musik och hörsel.
”För att bygga en social robot måste man förstå människor och de signaler och sociala regelverk som vår kommunikation bygger på”, säger Preben Wik.
Att utveckla Furhat är ett tvärvetenskapligt arbete:
”Det är i vissa avseenden svårare att bygga en social robot än en artificiell intelligens som Apples Siri”, säger han.
Det handlar bland annat om att modellera de medvetna och omedvetna regler vi människor använder när vi börjar prata i ett samtal eller lämnar över turen till någon annan.
Förra året fick bolaget pengar av Vinnova för att Furhat skulle börja användas i några skolor i Stockholmsområdet.
Hillevi Helm är gymnasielärare i kemi, matematik och naturvetenskap samt utvecklingsledare för naturlaget. Det är hon som leder dagens lektion på Fryshusets gymnasium.
Eleverna Mustafa Kohistani, Frans Johansson och Yacine Nsaiba på Fryshusets gymnasium bygger ett gissningsspel tillsammans med Furhat. Foto: Oskar Omne
Hon började använda Furhat i undervisningen redan förra året. Som hon ser det ligger eleverna ibland före lärarna i användandet av robotansiktet. Hon ser också att Furhat kan ingå i en åtgärdsplan för elever som behöver extra resurser.
”Men Furhat avlastar inte oss lärare, han är ett pedagogiskt hjälpmedel att ta till i vissa moment”, säger hon.
Helt friktionsfritt har det inte varit.
”Han är ny och det har varit buggar för han har precis börjat användas i skolan. Det är en långsam process men den är väldigt rolig”, säger hon.
Preben Wik är övertygad om att sociala robotar har en plats i skolan.
”En fysisk robot engagerar mycket mer än en platt skärm”, säger han.
Men även han är medveten om vikten av att få bort buggar och störande moment.
”Om det hackar till lite i några sekunder så bryts förtrollningen och eleverna tappar koncentrationen. Att få tillbaka uppmärksamheten från 30 hormonstinna ungdomar som samtidigt sitter med mobilen är inte det lättaste. Där finns en utmaning för alla edtech-bolag”, säger han.
Det gäller även att inte tappa lärarna.
”För att fungera i utbildningsväsendet måste tekniken vara otroligt robust. Unga lärare har mer tålamod med teknik som buggar än äldre. Men om inte verktygen är enkla kommer många lärare att falla av.”
En insikt han har fått av Vinnova-projektet är att det för eleverna finns något spännande i att själva skapa något tillsammans med Furhat, snarare än att få fakta presenterade för sig.
”Tidigare tänkte vi mer att vi ingenjörer ska bygga program som eleverna ska använda. Men modellen där eleverna själva bygger innehållet tycker jag är ett briljant sätt att använda edtech på.”
Preben Wik ser edtech som Furhats mest spännande affärsområde. Han tror bland annat att roboten skulle kunna användas vid språkinlärning.
Men målet för bolaget framöver är att bli ett plattformsbolag som möjliggör för andra att bygga människa-robot-applikationer, och då inte bara inom edtech.
I mitten av september tog Furhat Robotics in motsvarande 20 miljoner kronor från bland annat Balderton Capital för att ta sin plattform till nästa nivå.
Läs mer: Furhat Robotics fyller på kassan - vill bli robotikens Appstore
”Vissa robotar klipper gräsmattor, andra bygger bilar. Andra är sådana som du pratar med. Jag tycker det finns massor av applikationer där social intelligens är själva kärnan”, säger Preben Wik och lyfter fram försäljning som ett exempel.
Idag samarbetar hans bolag, Arbetsförmedlingen och IBM i ett projekt där sökande pratar med Furhat för att hitta jobb. Bakom kulisserna finns IBM:s superdator Watson som söker igenom databasen efter lediga tjänster.
Furhat är långtifrån det enda bolaget som arbetar med artificiell intelligens och taligenkänning. Flera av Silicon Valleys största bolag satsar på området. Men Preben Wik är trygg förvissad att KTH-bolaget har hittat sin nisch.
”Vi ska inte konkurrera med Google och Apple på deras marknad, för då kommer vi förlora. Vi ska göra saker som de inte kan, eller inte vill. Vi kan exempelvis ha Siri eller Watson som back-end och så är Furhat front-end, alltså det som möter kunderna.”
Se video: Edtech och robotar i skolor – en miljardindustri
