Annons

Svenska spelundret trycker på paus – marginalerna försämras

Många svenska spelbolag har häpnadsväckande höga marginaler – men branschen backade under 2017.
Många svenska spelbolag har häpnadsväckande höga marginaler – men branschen backade under 2017. Foto: Kollage: Eric Bergh.
Spelindustrin har växt till att bli en av Sveriges mest framgångsrika exporter. Men 2017 blev något av ett mellanår för den utpräglade vinstmaskinen – visar Di Digitals granskning.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Det svenska spelundret fortsätter att vara en mångmiljardindustri. Succéspel som Candy Crush Saga, Minecraft och Battlefield säljs fortfarande i miljontals exemplar varje år.

Men 2017 innebar ett hack i kurvan för många av bolagen. Di Digitals kartläggning av 20 svenska spelutvecklare visar att fler än hälften, 12 stycken, försämrade sina rörelsemarginaler i jämförelse med året innan.

”Många bolag investerade väldigt mycket pengar i nya projekt och mer personal i fjol. Det är en reaktion på att många större spel lanserades under 2016 efter mångårigt arbete”, säger Johanna Nylander, samhällsansvarig på intresseorganisationen Dataspelsbranschen.

Bolagen befinner sig till viss del på olika planeter. Dice, King och Mojang har blivit uppköpta av amerikanska jättar, etablerade aktörer som THQ Nordic och Paradox firar triumfer på börsen, vissa riskkapitalgödda startups sneglar mot en notering, medan ett fåtal är entreprenörsdrivna fåmansföretag.

”Generellt sett har marginalerna nog inte minskat på grund av ökad konkurrens, det är bara en liten del av sanningen. Utan det beror på konsolideringen på marknaden om vi tittar på de svenska bolagen specifikt. Rörelsemarginalen ligger väldigt mycket i affärsmodellen och vissa har förändrat den efter förvärv”, säger Tomas Otterbeck, spelanalytiker på Redeye.

Han pekar på att THQ Nordics rörelsemarginal föll till blygsamma 6 procent under andra kvartalet 2018, från 35 procent under samma period i fjol, efter miljardförvärvet av den tyska förläggaren och utvecklaren Koch Media i våras.

Historiskt sett har branschen präglats av en mycket stark lönsamhet. När Di Digital gjorde en liknande granskning 2016 redovisade hälften av bolagen rörelsemarginaler på över 30 procent. Samma förhållande gäller i princip fortfarande.

Carl Armfelt, förvaltare på Swedbank Roburs fond Ny Teknik, tror att branschen som helhet kommer att kunna behålla den fina lönsamheten.

”Det ligger i den här sektorns natur, däremot ser vi att konkurrensen ökar och det är tuffare att vara indieutvecklare nu än för tre år sedan, till exempel. Det kommer inte vara så att alla bolag har fantastiska marginaler, men det kommer heller inte bli någon prispress på spelen”, säger han.

Enligt Carl Armfelt är det viktigaste av allt att äga starka immateriella rättigheter om man vill nå bra marginaler på längre sikt. 

”Folk har tittat Paradox och THQ och tror att det är någon slags pengamaskin, men så är det inte. Det är tufft och svårt att göra bra spel. Blir det ännu tuffare, med en del konkurser, så är det ändå THQ som kan köpa några av bolagen. Även Paradox borde få fart och komma igång på förvärvssidan”, säger han.

Nu är den starkaste digitala trenden förbi och jag förväntar mig att lönsamhetsnivåerna snarare kommer stabiliseras på lång sikt

Förläggare som exempelvis är starkt beroende av fysisk försäljning kommer dock ha svårt att förbättra sina marginaler ytterligare, enligt Tomas Otterbeck på Redeye. Däremot kan spelbolag som erbjuder onlineköp i spelen fortsätta putsa på sin lönsamhet.

”Marknaden för tilläggsköp växer lavinartat. Det utgör numera stora delar av intäkterna för globala jättar som Electronic Arts”, säger han.

Han är också skeptisk till hur länge mobilspelsboomen kommer att hålla i sig. I dag har många apputvecklare skyhöga marginaler, men relativt låga värderingar på marknaden i relation till vinsten.

”Det finns en utbredd skepsis mot hur uthållig mobilspelsmarknaden är. Stora bolag som King och Supercell kommer säkert att klara sig bra, men konkurrensen är extrem bland mindre aktörer”, säger Tomas Otterbeck.

Läs mer: Många spelutvecklare bland Sveriges 41 techmiljardärer

Liksom många andra techbolag behöver spelbranschen betydligt färre anställda för att skapa lika stora värden som den traditionella industrin. Ändå utgör personalkostnader i regel en av de största posterna på utgiftssidan i bolagen.

”Jakten på kompetens är den stora faktorn till ökade investeringar. Bolagen måste rekrytera internationellt i ett litet land som Sverige, men det är fortfarande svårt. Vissa förvärv av utländska spelstudior har gjorts bara för att klara av produktionstakten”, säger Johanna Nylander.

Samtliga är överens om att den svenska spelbranschen mår bra i stort, men Tomas Otterbeck på Redeye menar att vinstmaskinen riskerar bromsa in.

”Marginalerna kan inte fortsätta förbättras markant i all evighet. Nu är den starkaste digitala trenden förbi och jag förväntar mig att lönsamhetsnivåerna snarare kommer stabiliseras på lång sikt”, säger han.

Carl Armfelt, förvaltare på Swedbank Robur Ny Teknik, och Johanna Nylander, ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen.
Carl Armfelt, förvaltare på Swedbank Robur Ny Teknik, och Johanna Nylander, ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer