Hoppa till innehållet

Svenska VR-bolaget Manomotion fyller på kassan

Vad sägs om att använda dina egna händer för att plocka upp och manipulera objekt i VR? Det är löftet från svenska Manomotion, som nu tar in 14 Mkr i ny finansiering.

Daniel Carlman och Farid Kondori från Manomotion i samtal med prins Daniel.
Daniel Carlman och Farid Kondori från Manomotion i samtal med prins Daniel.Foto: Patrik Lundmark, KTH Innovation

”Dagens lösningar för naturlig interaktion i VR får dig att känna dig amputerad. Som att du har köttpåkar att hälsa med”, säger Daniel Carlman, vd och medgrundare av Manomotion (NTL).

Hans företag har utvecklat en teknik som läser av användarens händer, till exempel genom en mobilkamera, för att låta hen ta med sig dem in i en VR-miljö.

Tanken är att tekniken ska vara betydligt billigare och enklare än nuvarande kontrollsystem för VR, som använder specialdesignade handkontroller. Dessutom utlovar den betydligt bättre precision, ända ned på individuell fingernivå.

Bolaget grundades i fjol av Daniel Carlman och Haibo Li, professor i mediateknik vid KTH samt Shahrouz Yousefi, doktor i mediateknik vid KTH. Nu fyller man på  in 14 Mkr i en första större finansieringsrunda.

Pengarna kommer från en rad privata affärsänglar, bland dem Carl Palmstierna, Lars Molinder, Willem De Geer samt SEB:s tidigare vd Lars Thunell, operatören Tres vd Peder Ramel, Saabs tidigare vd Bengt Halse samt entreprenören Jakob Tolleryd. Det framgår av ett pressmeddelande.

Pengarna ska gå till fortsatt produktutveckling samt till att förbereda den kommersiella lanseringen av tekniken, som är planerad till strax efter årsskiftet.

“Vi är ett tekniktungt bolag med briljanta forskare idag. Nu behöver vi bli fler inom teknik men även inom marknad, design och UX. Vi rekryterar för att bli bättre på att förklara och exemplifiera det vi gör”, säger Daniel Carlman.

Det svenskgrundade bolaget, som idag har 6 anställda, befinner sig på en minst sagt konkurrensutsatt marknad. Jättar som Facebook, HTC och Google satsar alla enorma summor pengar på VR och har utvecklat egna kontrollsystem för tekniken. Dessutom finns oberoende spelare – Daniel Carlman nämner amerikanska Magic Leap som exempel – som tagit in mer pengar och har en längre historik på marknaden. 

Daniel Carlman menar att Manomotions teknik, som alltså använder en kamera för att läsa av användarens handrörelse, är såpass väsenskild från konkurrensen att det inte spelar någon större roll.

“Vi fokuserar på små, nyanserade rörelser. Vi kan återge information om alla handens leder, position och rotation. Det öppnar för en helt annan typ av upplevelser”, säger han. 

Dessutom är Manomotions teknik bättre lämpad för mobila VR-plattformar som Samsungs Gear VR, säger Daniel Carlman. Det handlar då om VR-teknik som redan använder mobiltelefonens skärm och processor. Då är det naturligt att även kameran tas i bruk för att läsa användarens handrörelser, säger Daniel Carlman.

Vi kan läsa av alla handens leder. Det öppnar för en helt annan typ av upplevelser.

“Vi använder befintlig teknik och det säljs miljarder mobiltelefoner med kameror redan idag. Vi ser att vi kan få ett försprång där,” säger han.

Planen är att ta betalt dels av mobiltillverkare och andra som vill bygga in Manomotions teknik i sin hårdvara, dels av app- och spelskapare som vill använda den i sina mjukvara. 

Di Digital har i ett tidigare avsnitt av Digitalpodden tippat en kommande uppköpsvåg bland svenska VR-startups. Då pekades Manomotion, ett tekniktungt bolag med rötterna i forskning från KTH, ut som ett attraktivt uppköpsobjekt för it-sektorns jättar. 

“Vi har inte som plan att bli uppköpta, det är inte därför vi bygger det här. Vår vision är att göra det mer naturligt och intuitivt att hantera teknik med hjälp av handrörelser. Det kommer vara avgörande för nästa generations datorer”, säger Daniel Carlman.

Läs även: Här är världens häftigaste VR-projekt, enligt Googles VR-chef

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera