Hoppa till innehållet

Svensken som grundade Mellanösterns svar på Uber

Att Uber är en global succé har bevisats. I Mellanöstern tror investerarna även på en lokal variant – Careem. Och där har bolagets svenska grundare Magnus Olsson fått luft under vingarna.

Careem grundades av svensken Magnus Olsson och finns nu i tio länder i Mellanöstern.
Careem grundades av svensken Magnus Olsson och finns nu i tio länder i Mellanöstern.Foto: Victor Besa/The National UAE

Du kanske inte har hört talats om Careem. Men det är ju inte så konstigt om du bor i Sverige. I stora delar av mellanöstern är däremot bolaget en väletablerad konkurrent till den amerikanska jätten Uber, med pengar från bland andra det regionala riskkapitalbolaget BECO Capital.

Bolagets grundare är svensken Magnus Olsson. Hans taxiimperium finns nu i tio länder med drygt 200 anställda, har 10 000 förare och växer med 30 procent månad för månad.

Uber och Careem fungerar på liknande sätt. Man kan beställa en bil via en app och inget av företagen anställer förarna som de använder. 

Även grafiken på företagens sajter är intill förväxling lika.

Samtidigt menar Magnus Olsson att Careem skiljer sig väsentligt från det amerikanska företaget. Både när det gäller hur Careem tar hand om sina förare genom att erbjuda dem utbildning och kostymer till företagets callcenter och kundservice.

”I vissa anseenden har vi liknande tjänster men vi har byggt en produkt i regionen för regionen. Det är annorlunda här än i andra delar av världen. Man kan inte bara ta en produkt som funkar bra i USA och tro att den kommer fungera bra här”, säger Magnus Olsson.


Enligt Magnus Olsson är det just regionens egenskaper som gör att Careem skiljer sig från Uber.

”Kartsystem som google maps är inte speciellt väl utvecklade här så vi bygger våra egna plats-databaser, förarna pratar inte samma språk så vi har text till tal-funktioner i våra appar för att förarna ska veta vart de ska åka och kreditkort används inte i någon större utsträckning så vi måste kunna hantera kontanter. Vi måste bygga mycket mer av den underliggande infrastrukturen för att få det att funka.”

Men hur kommer det sig att en svensk bestämmer sig för att dra igång ett Uber för Mellanöstern.

Jag ville göra något som var meningsfullt och något som skulle bli riktigt stort.

Magnus Olsson beskriver sig själv som en ”ganska vanlig kille” med utbildning från Lund och en bakgrund som konsult på företaget McKinsey. Via det jobbet hamnade han i Kuwait. Han blev kär, inte bara i sin fru, utan även i regionens kultur och mångfald. Från tiden när han fick sitt första konsultuppdrag, som skulle vara två månader, har det nu gått nio år.

För fyra år sedan drabbades han av en hjärnblödning och fick åka till USA för operation. Det fick Magnus Olsson att reflektera över sina livsval. Han bestämde sig för att lämna McKinsey och istället hitta sin passion.

”Jag kom fram till att det fanns två saker jag ville göra. Jag ville göra något som var meningsfullt och något som skulle bli riktigt stort.”

Careem startades i slutet av 2012 i Dubai av Magnus Olsson och medgrundaren Mudassir Sheikha. Vid den tiden fanns inte Uber i Mellanöstern utan kom till regionen först i augusti 2013. Då hade Careem redan spridit sig till fyra av sina nuvarande 19 städer. Till en början var Careem tänkt som en företagstjänst men vänder sig nu till den större massan.

”Jag reste runt väldigt mycket som konsult i den här regionen och medan flyg och hotell fungerar bra och är till stor del digitaliserat så funkar inte ground transportation speciellt bra. Det är ett big fat joke kan man säga. Allt från hur man bokar till om bilar kommer i tid, om de vet vart de ska, personlig hygien, man ska bråka om pris och man måste betala kontant. Vi tittade på det och insåg att det fanns potential att göra något riktigt stort, speciellt i den här delen av världen där det inte finns så mycket kollektivtrafik.”

Och meningsfullt då? 80 procent av Careems kunder i Saudiarabien är kvinnor, som inte får köra bil i landet. Det ger dem helt nya möjligheter att ta sig till och från en arbetsplats. 

 

80 procent av Careems kunder i Saudiarabien är kvinnor, som inte får köra bil i landet. Det ger dem helt nya möjligheter att ta sig till och från en arbetsplats.

 

Bolaget tog in 1,7 miljoner dollar från STC Ventures i september 2013 och ytterligare 10 miljoner dollar i december i fjol, då från bland andra riskapitalbolaget BECO. Men Careem söker kontinuerligt nytt kapital för att kunna växa ytterligare.

Från sin början i Dubai har verksamheten vuxit. Mellanösterns svar på Uber finns nu i tio länder, från Marocko i väst till Pakistan i öst, men än finns det fler marknader på Careems karta.

”Först och främst vill vi växa på våra existerande marknader. Sedan finns det fortfarande många städer som vi fortfarende inte är i. När man växer med 30 procent varje månad så fördubblas verksamheten varje tre till fyra månader, då måste vi också bygga en organisation som kan hantera den tillväxten. Sedan tittar vi också på att expandera till andra länder i Gulf-regionen men också i Nordafrika och Turkiet”, säger Magnus Olsson. 

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera