Under 2004 upptäckte de två forskarna Andre Geim och Konstanin Novoselov materialet grafen. Sex år senare tilldelades de Nobelpriset i fysik för upptäckten.
Grafen är ett så kallat 2D-material, eftersom det bara består av ett atomlager, och är 200 gånger starkare än stål. Det är dessutom genomskinligt, böjbart och har en mycket god elektrisk ledningsförmåga.
Men Graphmatechs vd Mamoun Taher är noga med att poängtera att det inte går att använda istället för stål, som många kanske ser framför sig.
”Grafen som additiv i metall ger egenskaper som metall inte har i sig själv. Men det blir inte tusen gånger starkare. Det är snarare så att det kan vara möjligt att göra det starkare med 25 procent kanske”, säger han.
Läs mer: ABB ABB +0,71%Dagens utveckling investerar i svenskt supermaterial
Däremot löser grafen mängder med andra problem. Grafen i en metallkomposit ger slittålighet och självsmörjande egenskaper som leder till lägre friktion. Man kan också se egenskaper som motverkar korrosion.
”Det är en väldigt hög efterfrågan på det här från industrin”, säger Mamoun Taher.
Han beskriver den nya kapitalrundan om 20 miljoner kronor som en brygginvestering från de tidigare investerarna och statligt ägda Almi Invests greentech-fond. Nästa steg, senare i år eller nästa år, är en riktig A-runda om ytterligare 40 miljoner kronor.
De befintliga ägarna som fortsatt att stötta Graphmatech även denna gång är ABB Technology Ventures, Inno Energy och Walerud Ventures.
Just nu jobbar Graphmatech på tre produktionslinjer. Det handlar dels om det patenterade grafenpulvret, ”Aros graphene”, som kan adderas till andra material för olika kompositer.
Kobolt är problematiskt eftersom det är en begränsad naturresurs
”Vi har kapacitet att tillverka två ton per år i vår fabrik i Uppsala. Det vill vi skala upp till tio ton per år”, säger Mamoun Taher vidare.
Utöver det har Graphmatech också börjat producera egna kompositmaterial. Bland annat en plast som kan användas av företag inom formgjutning.
Den tredje satsningen inom bolaget är en innovation där metallpulver täcks med grafen, kallat för ”coating”.
Hur snart tror du att det finns konsumentprodukter med grafen?
”Det är svårt att säga, men jag tror att metallpulvret som täcks av grafen löser det största problemet för industrin”, säger han och tillägger:
”Det finns redan ett filament (tråd, Di:s anm.) till 3D-skrivare som innehåller grafen. Den används för att 3D-printa sensorer som behöver vara värmetåliga och leda energi.”
Det har pratats mycket om grafen i batterier – hur går det?
”Det är väldigt mycket forskning på det området och vi är med i två projekt. Bland annat Swedish Battery Alliance. Det är spännande. Vi är med och tittar på ett batteri utan kobolt med grafen som additiv. Kobolt är problematiskt eftersom det är en begränsad naturresurs och mest kommer från gruvor i känsliga områden.”
