Det blir allt viktigare för näringslivet att vara socialt och miljömässigt ansvarstagande. Hela 73 procent av Sveriges konsumenter säger sig i någon mån påverkas av hållbarhetsfrågor när de ska köpa en vara eller en tjänst.
”Om man inte tar hållbarhetsarbetet på allvar förlorar man i konkurrensen. Det är klart att ett företag kan strunta i det kortsiktigt och bara maxa sin vinst, men det är ett krav om man vill bygga ett bolag som överlever på lång sikt.”
Det säger Johan Säwensten, partner på kommunikationsbyrån Narva, specialiserad på företagsrapportering inom hållbarhet och som tidigare arbetat med bolag som Coop, Husqvarna och Nordnet.
Hållbarhet är inte bara på tapeten för de klassiska industribolagen, utan även för betydligt yngre startups inom techvärlden.
”De flesta nya startups bygger ju på mer hållbara lösningar, i jämförelse med de äldre bolagen som bär på ett bagage, eftersom de använder dagens teknik. Då kan man argumentera för att de automatiskt borde vara bättre rustade för framtiden”, säger Johan Säwensten.
Läs mer: Larm från Daniel Wellingtons fabriker: Arbetarna jobbar för hårt
Men när Di Digital granskar de svenska techsuccéernas hållbarhetsredovisningar visar det sig att det finns stort utrymme för förbättringar.
De flesta av bolagen rapporterade för första gången 2017 och det handlar bland andra om Daniel Wellington, Izettle, Klarna, Paradox och Spotify.
”Mognadsgraden är låg. Jag tror det beror på att de flesta av dessa bolag befinner sig i en onoterad miljö. De är inte vana vid att ge den typen av guidning till sina intressenter om vart företaget är på väg och vill vara i framtiden”, säger Johan Säwensten.
Bland annat följer redovisningarna inga standardiserade ramverk. Verktyget GRI, Global Reporting Initiative, är annars populärast på Stockholmsbörsen och används av 47 procent av bolagen, med en högre andel på storbolagslistan.
Inget av bolagen presenterar särskilt tydliga mål eller strategier i sitt hållbarhetsarbete, enligt Johan Säwensten.
Till exempel har Spotify höga utsläpp från flygresor, enligt hållbarhetsexperten, men saknar en beskrivning av hur dessa kan minskas.
”Bolagens värderingar beskrivs utförligt i stället för att sätta upp konkreta mål eller påvisa resultat. Det känns som det finns en genuin ambition hos bolagen att vara hållbara, men hur det ska säkerställas i praktiken är inte redovisat på ett tillfredställande sätt”, säger Johan Säwensten.
Läs mer: Bristande insyn hos underleverantörer problem för Izettle
Han saknar även beskrivningar över hur engagerade bolagens styrelser och ledningar är i hållbarhetsarbetet. Jämfört med de flesta noterade storbolag så finns generellt inte samma strukturer och styrning, upplever Johan Säwensten.
”Utan en styrning finns det alltid en risk att hållbarhetsfrågorna fastnar på mellanchefsnivå, och i tuffare tider kan bolagen välja att spara in på sådana poster. Därför måste hållbarhetsfrågor vara integrerade i hela verksamheten”, säger han.
Däremot får Klarna, Izettle och Spotify beröm för att de i olika utsträckning inkluderat nyckeltal om avfall, energianvändning, klimatpåverkan och medarbetare.
”För mig skapar det trovärdighet om man inkluderar hårda nyckeltal. Då blir det också betydligt enklare för intressenter att följa utvecklingen framåt”, säger Johan Säwensten.
Detsamma går inte att säga om den börsnoterade spelutvecklaren Paradox, som till skillnad från övriga aktörer bara har vigt ett par sidor i sin ordinarie årsredovisning åt hållbarhetsrapportering.
”Hållbarhetsarbetet känns oprioriterat, de verkar ha gjort minsta möjliga för att leva upp till kraven i årsredovisningslagen”, säger Johan Säwensten.
Paradox lägger dock stort fokus på mångfald och jämställdhet, med ett tydligt uttalat mål om att anställa fler kvinnor. Klarna har samtidigt formulerat ett mål om att nå jämn könsfördelning inom företaget.
Merparten av techbolagen i Di Digitals granskning lägger stort fokus på att beskriva sina värderingar i sociala frågor som mångfald och jämställdhet.
”Jag tror det beror på att alla de här bolagen verkar i en bransch där det är en extremt hård konkurrens om talangerna. Vi vet att det är väldigt viktigt för unga människor att jobba på en hållbar och mångfaldsrik arbetsplats – de vill helt enkelt visa att de är attraktiva arbetsgivare”, säger Johan Säwensten.
Hans generella slutats är att bolagen inte verkar ha arbetat strukturerat med hållbarhet tidigare.
”Men det finns potential och de visar på ett gott uppsåt. Alla beskriver att hållbarhet är en viktig fråga och flera bolag säger uttryckligen att de vill växa sin verksamhet inom planetens gränser”, säger Johan Säwensten.
Läs mer: Arbetarna jobbar för mycket – men Zound fortsätter tillverkningen i Kinafabriker
FAKTA: Så ska bolag hållbarhetsrapportera
Sedan räkenskapsåret 2017 ska stora bolag – med över 250 anställda, en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor eller en nettoomsättning över 350 miljoner – hållbarhetsrapportera.
I rapporten ska det ingå upplysningar om hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågor, exempelvis miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och mot korruption.
Upplysningarna ska beskriva företagets policy i hållbarhetsfrågor och de väsentliga risker som är kopplade verksamheten.
Företagets revisor ska kontrollera om en hållbarhetsrapport har upprättats. Något krav på revisorsgranskning utöver denna kontroll finns inte.
Syftet är att informationen om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor ska blir mer öppen och jämförbar.
