Hoppa till innehållet

Techprofiler om Di-uppropet: ”Bra att fler fattar att utvisningarna är en ödesfråga”

En rad tunga näringslivsprofiler kräver ett omedelbart stopp för så kallade kompetensutvisningar i dagens upplaga av Dagens Industri. Inte en dag för tidigt, menar de företrädare för Sveriges techsektor som drivit frågan i flera år. 

Flera techgrundare kämpar för att förändra hur kompetensutvisningar sker i Sverige. Tre av dem är Fyndiqs Dinesh Nayar, Footboll Addicts Patrik Arnesson och SUP46:s grundare Jessica Stark.
Flera techgrundare kämpar för att förändra hur kompetensutvisningar sker i Sverige. Tre av dem är Fyndiqs Dinesh Nayar, Footboll Addicts Patrik Arnesson och SUP46:s grundare Jessica Stark.Foto: kollage

”Det är jättebra att denna fråga når näringslivets toppskikt. Det är en otroligt viktig fråga för den svenska techsektorn som är beroende av spetskompetens. Vi behöver fler personer med dessa kunskaper – istället för att utvisa de vi redan har”, säger Jessica Stark, tidigare vd för startuphubben Sup46 i Stockholm.

Läs mer: Näringslivets krav: Stoppa kompetensutvisningarna 

Jenny Lindén Urnes, Jacob Wallenberg, ​Stefan Persson och Börje Ekholm.
Jenny Lindén Urnes, Jacob Wallenberg, ​Stefan Persson och Börje Ekholm.Foto: Lars Jansson/TT

Jessica Stark får medhåll från Patrik Arnesson, vd och medgrundare för teknikbolaget Football Addicts med bas i Göteborg.

”Det är bra att fler och fler fattar att utvisningarna är en ödesfråga för techsektorn, men fortfarande ser vi inte att det gör någon skillnad. Jag har inte träffat någon politiker eller någon annan som tycker att det är bra men det fortsätter att ske”, säger han.

Dinesh Nayar, vd och grundare på e-handelsplatsen Fyndiq, går så långt som att kalla situationen i Sverige för ”absurd”. Hans bolag har nyligen hjälpt sin medarbetare, utvecklaren Sergei Beilin, att överklaga ett utvisningsbeslut.

”Det här visar hur absurt det är att vi i Sverige har en brist på 70 000 programmerare samtidigt som vi kastar ut personer som valt att flytta hit, ordna bostad och betala skatt. Det här är folk som kan välja och vraka på en global arena”, säger han. 

Läs mer: Stockholms Handelskammare: ”80 procent av it-företagen har brist på arbetskraft” 

Sveriges techbolag har länge haft svårt att rekrytera och behålla utländska medarbetare med nischad teknisk kompetens. Ett tidigt exempel på upprop i frågan var det så kallade Startupmanifestet som under sommaren 2015 som lockade signaturer från allt ifrån Jessica Stark på Sup46 till grundarna bakom bolag som Truecaller, Tictail och Izettle.

Det följdes upp i april 2016 i en debattartikel av Spotify där man hotade med landsflykt om inte Sverige blev bättre på att utbilda sina medborgare och förbättra tillgången till bostäder i Stockholm och beskatta personaloptioner på ett mer förmånligt sätt. Brevet följdes upp av en protest utanför riksdagen arrangerad av Tyler Crowley, mannen bakom Sthlm Tech Meetup.

En rad kontroversiella beslut av Migrationsverket fick sedan debatten att svänga till att allt mer handla om utvisningar av utländska medborgare med spetskompetens. På Spotify hotades ett dussintal högt uppsatta medarbetare av utvisning på grund av tidigare slarv med arbetsvillkoren.

Under hösten 2016 blev Tayyab Shabab, en pakistansk medborgare och medarbetare på it-konsultbolaget Dynamo i Stockholm, affischnamnet för debatten i techsektorn. 

Han hotades av utvisning på grund av en temporär försäkringsmiss gjord av hans tidigare arbetsgivare. Efter en juridisk kamp slog Migrationsdomstolen i maj fast att Tayyab Shabab och hans hustru skulle utvisas ur landet.

Läs mer: Tayyab Shabab utvisas ur Sverige: ”Hemskt besked”

Utvecklaren Tayyab Shabab och hans arbetsgivare Mathias Plank (tv).
Utvecklaren Tayyab Shabab och hans arbetsgivare Mathias Plank (tv).Foto: TT

Fler liknande fall har följt sedan dess och allt fler techprofiler har engagerat sig i frågan. Några exempel på bolag som tagit ställning i frågan är Spotify, Fyndiq, Football Addicts, Izettle, Tictail, Starcounter, Klarna och Truecaller. 

Bilden de flesta vittnar om är av ett nitiskt Migrationsverk som utvisar nyckelmedarbetare på diverse teknikaliteter.

”Migrationsverket måste hitta ett mer flexibelt sätt att hantera lagen. De är stelbenta och deras utvisningar görs på märkliga och obegripliga grunder”, säger Jessica Stark, som i dag är vd för Styrelseakademien Stockholm.

Truecallers medgrundare Nami Zarringhalam håller med.

“Det är häpnadsväckade att Migrationsverket fortsätter att göra sådana utvisningar. Sverige måste ta hänsyn till kompetensbehoven och tänka mer långsiktigt för att vi kunna bibehålla vår internationella konkurrenskraft. Jag ser stora brister i denna fråga och hoppas att vi kan ändra regelverket innan det blir försent”, säger han.

Läs mer: Så många anslöt sig till Spotifys kamp

Omkring 60 personer dök upp vid protesten utanför riksdagen i Stockholm i april 2016.
Omkring 60 personer dök upp vid protesten utanför riksdagen i Stockholm i april 2016.Foto: Jesper Frisk

Patrik Arnesson på Football Addicts är mycket engagerad i den här frågan och speciellt i de ärenden som drabbat hans bolag. 

”Det finns ett prejudikat och en ny lag men det verkar inte förändra situationen. Vi har haft tre anställda vars framtid har bestämts de senaste månaderna, två fick utvisningsbesked och en fick förlängt arbetstillstånd. Det är ett lotteri om man får stanna eller inte”, säger han.

Även Dinesh Nayar betonar att frågan har hög prioritet på Fyndiq.

”En femtedel av våra 70 medarbetare är medborgare i ett land utanför EU. De här besluten kommer upp vartannat år, vilket innebär en enorm stress för bolaget”, säger han.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera