”Det är jättebra att denna fråga når näringslivets toppskikt. Det är en otroligt viktig fråga för den svenska techsektorn som är beroende av spetskompetens. Vi behöver fler personer med dessa kunskaper – istället för att utvisa de vi redan har”, säger Jessica Stark, tidigare vd för startuphubben Sup46 i Stockholm.
Läs mer: Näringslivets krav: Stoppa kompetensutvisningarna
Jessica Stark får medhåll från Patrik Arnesson, vd och medgrundare för teknikbolaget Football Addicts med bas i Göteborg.
”Det är bra att fler och fler fattar att utvisningarna är en ödesfråga för techsektorn, men fortfarande ser vi inte att det gör någon skillnad. Jag har inte träffat någon politiker eller någon annan som tycker att det är bra men det fortsätter att ske”, säger han.
Dinesh Nayar, vd och grundare på e-handelsplatsen Fyndiq, går så långt som att kalla situationen i Sverige för ”absurd”. Hans bolag har nyligen hjälpt sin medarbetare, utvecklaren Sergei Beilin, att överklaga ett utvisningsbeslut.
”Det här visar hur absurt det är att vi i Sverige har en brist på 70 000 programmerare samtidigt som vi kastar ut personer som valt att flytta hit, ordna bostad och betala skatt. Det här är folk som kan välja och vraka på en global arena”, säger han.
Läs mer: Stockholms Handelskammare: ”80 procent av it-företagen har brist på arbetskraft”
Sveriges techbolag har länge haft svårt att rekrytera och behålla utländska medarbetare med nischad teknisk kompetens. Ett tidigt exempel på upprop i frågan var det så kallade Startupmanifestet som under sommaren 2015 som lockade signaturer från allt ifrån Jessica Stark på Sup46 till grundarna bakom bolag som Truecaller, Tictail och Izettle.
Det följdes upp i april 2016 i en debattartikel av Spotify där man hotade med landsflykt om inte Sverige blev bättre på att utbilda sina medborgare och förbättra tillgången till bostäder i Stockholm och beskatta personaloptioner på ett mer förmånligt sätt. Brevet följdes upp av en protest utanför riksdagen arrangerad av Tyler Crowley, mannen bakom Sthlm Tech Meetup.
En rad kontroversiella beslut av Migrationsverket fick sedan debatten att svänga till att allt mer handla om utvisningar av utländska medborgare med spetskompetens. På Spotify hotades ett dussintal högt uppsatta medarbetare av utvisning på grund av tidigare slarv med arbetsvillkoren.
Under hösten 2016 blev Tayyab Shabab, en pakistansk medborgare och medarbetare på it-konsultbolaget Dynamo i Stockholm, affischnamnet för debatten i techsektorn.
Han hotades av utvisning på grund av en temporär försäkringsmiss gjord av hans tidigare arbetsgivare. Efter en juridisk kamp slog Migrationsdomstolen i maj fast att Tayyab Shabab och hans hustru skulle utvisas ur landet.
Läs mer: Tayyab Shabab utvisas ur Sverige: ”Hemskt besked”
Fler liknande fall har följt sedan dess och allt fler techprofiler har engagerat sig i frågan. Några exempel på bolag som tagit ställning i frågan är Spotify, Fyndiq, Football Addicts, Izettle, Tictail, Starcounter, Klarna och Truecaller.
Bilden de flesta vittnar om är av ett nitiskt Migrationsverk som utvisar nyckelmedarbetare på diverse teknikaliteter.
”Migrationsverket måste hitta ett mer flexibelt sätt att hantera lagen. De är stelbenta och deras utvisningar görs på märkliga och obegripliga grunder”, säger Jessica Stark, som i dag är vd för Styrelseakademien Stockholm.
Truecallers medgrundare Nami Zarringhalam håller med.
“Det är häpnadsväckade att Migrationsverket fortsätter att göra sådana utvisningar. Sverige måste ta hänsyn till kompetensbehoven och tänka mer långsiktigt för att vi kunna bibehålla vår internationella konkurrenskraft. Jag ser stora brister i denna fråga och hoppas att vi kan ändra regelverket innan det blir försent”, säger han.
Läs mer: Så många anslöt sig till Spotifys kamp
Patrik Arnesson på Football Addicts är mycket engagerad i den här frågan och speciellt i de ärenden som drabbat hans bolag.
”Det finns ett prejudikat och en ny lag men det verkar inte förändra situationen. Vi har haft tre anställda vars framtid har bestämts de senaste månaderna, två fick utvisningsbesked och en fick förlängt arbetstillstånd. Det är ett lotteri om man får stanna eller inte”, säger han.
Även Dinesh Nayar betonar att frågan har hög prioritet på Fyndiq.
”En femtedel av våra 70 medarbetare är medborgare i ett land utanför EU. De här besluten kommer upp vartannat år, vilket innebär en enorm stress för bolaget”, säger han.