Bara 1 procent av riskkapitalet går till bolag som enbart grundats av kvinnor, visar Di Digitals årliga granskning av investeringarna i den svenska techbranschen. Utvecklingen ser också ut att stå still – siffrorna för 2018 skiljer sig inte nämnvärt jämfört med tidigare år.
Flera profiler inom techsektorn pekar nu på att de som sitter på pengarna måste vidga sina vyer.
”Det är en skandal att det bara är 1 procent. Vi vet att det handlar om att vi har svårt att ifrågasätta våra stereotypa bilder av hur grundarteam ska se ut”, säger Aurore Belfrage, krönikör och investerare, tidigare på EQT Ventures.
Blandade grundarteam fick förra året 15 procent av riskkapitalet, medan 84 procent går till bolag som enbart är grundade av män.
”Investerarna behöver bli mycket bättre på att utvärdera team, framför allt team som har annan bakgrund än en själv. Tittar man på de grupperna som oftast får pengar så är de väldigt lika varandra, de talar ett visst språk och beter sig på samma sätt. Därför uppfattas de också som mer högpresterande”, säger Louise Samet, affärsängel och nybliven partner på det europeiska riskkapitalbolaget Blossom Capital.
Läs också: Hon blir partner i europeisk jättefond
Det är fler som heter Johan och Henrik än vad det finns kvinnor.
Ytterligare en anledning som lyfts fram är att de som sitter på investerarstolen i huvudsak är män. Historiskt har manliga investerare haft svårt att förstå produkter som inte nödvändigtvis har de själva som målgrupp, menar Louise Samet.
”Därför har det har funnits relativt få produkter för kvinnor. Det handlar delvis om att ha fler kvinnliga partners, men det handlar om att förstå att man själv inte behöver vara slutanvändaren av produkten”, säger hon.
Susanne Najafi, medgrundare av riskkapitalbolaget Backing Minds, ser även hon behovet att få in fler perspektiv bland investerarna.
”Det är fler som heter Johan och Henrik än vad det finns kvinnor”, säger hon.
Hon säger också att investeringslandskapet inte har förändrats och att investerarna fortfarande består av en homogen grupp, vilket slår hårt mot kvinnor på båda sidor.
”Det är faktiskt stängda system. Det finns två sätt att bli partner: att jobba sig upp, vilket tar många år, eller att köpa sig in. Här blir ju det faktum att kvinnor inte får ta del av riskkapital ett problem i dubbel bemärkelse”, säger Susanne Najafi.
Aurore Belfrage håller med om att investerarna behöver ändra sin inställning, men till skillnad från de andra anser hon också att ett visst ansvar också vilar på entreprenörerna.
”Det är båda parternas ansvar. Investerarna måste tänka på hur man ställer frågorna, men bolagsgrundarna kan på ett elegant och diplomatiskt sätt hjälpa investerarna att fokusera på det man faktiskt vill prata om. Det är inte bara att ta emot och svara snällt på frågor, utan att ta diskussionen till dina egna premisser”, säger Aurore Belfrage.
Det är inte investeraren som är den starka parten.
Framför allt tycker hon att grundarnas syn på investeraren bör förändras.
”Det är inte investeraren som är den starka parten. Vi sitter med någon annans pengar och har krav på oss på avkastning, så vi måste jobba i team”, säger hon.
Även Susanne Najafi tror att ett maktskifte kan göra att fler investeringar går till kvinnor.
”Det är en överlevnadsfråga för branschen att förändra sig för att bli attraktiv till framtidens entreprenörer. Det finns många fler sätt i dag att söka investeringar, som crowdfunding, så entreprenörerna kan i större utsträckning välja sina investerare. Det går inte längre att missa alla möjligheter”, säger Susanne Najafi.
Av investeringarna i Susanne Najafis bolag Backing Minds, som hon driver tillsammans med Sara Wimmercranz, har 60 procent gått till bolag som är grundade av en kvinna.
”Resultaten för de bolagen talar för sig själv när det kommer till avkastningen. Jag tror att branschen kommer att förstå det nu, för deras egen skull”, säger hon.
Ta del av granskningen här: Bolag grundade av kvinnor får 1 procent av riskkapitalet