Regeringen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, gick i förra veckan ut med ett pressmeddelande om en ny satsning på 200 miljoner kronor för digitalisering av äldreomsorgen.
”Vi ser att utvecklingen i landet går lite för långsamt utifrån den utmaning vi står inför med fler äldre och färre i arbetsför ålder som kan utföra omsorgen om de äldre. Därför har vi tillsammans med regeringen kommit fram till att socialtjänsten behöver stöd med det här”, säger Åse Furén Thulin, chef för äldreomsorgsfrågor på SKR.
Vissa kommuner arbetar redan med teknik inom äldreomsorgen genom bland annat automatiserade läkemedelsfördelare, trygghetslarm och nattillsyn genom trygghetskameror. Nu vill de få in tekniken i fler kommuners arbete för att möte utmaningarna med en ökande äldre befolkning.
”Det första steget är att integrera den teknik som redan finns i alla kommuner. Tekniken ska avlasta personalen så att de kan fokusera på att vara där de faktiskt behövs”, säger Åse Furén Thulin.
Läs mer: Regeringen öronmärker 430 miljoner kronor till digital vård
I stället för att en handläggare ska sitta och knappa in information läser en robot igenom.
I Västerås stad arbetar de bland annat med digitala trygghetskameror för nattillsyn i äldreomsorgen. Projektet testades först 2013 och i dag har omkring 80 procent av de som har tillsyn på natten tillsyn via trygghetskameror.
”Det är ett sätt att göra någonting som vi alltid har gjort. Men nu gör vi det med kamera i stället. Fler kan då få tillsyn eftersom det tar mycket mindre tid”, säger Helena Nilsson enhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Västerås.
Projekten med att integrera teknik är en investering som kommunerna måste göra, men det leder i längden till ekonomiska besparingar enligt Helena Nilsson.
”Den största kostnaden vi har i offentlig sektor är personal. Tekniken gör att vi faktiskt kan leverera mer än vad vi hade kunnat göra annars. Sedan kostar tekniken, men inte alls lika mycket som det gör att ha personal som åker runt”, säger hon.
De flesta vill klara sig själva.
Kommunen gör en bedömning utifrån patienternas individuella behov och valet finns alltid att få tillsyn via personal.
”Det finns fortfarande valmöjlighet att inte använda trygghetskamerorna men kamerorna ska vara förstahandsvalet”, säger Helena Nilsson.
I Uddevalla kommun arbetar de även med att automatisera delar av det administrativa arbetet för att personalen ska få mer tid över till omsorgsarbetet.
”I stället för att en handläggare ska sitta och knappa in information läser en robot igenom det och gör registreringarna”, säger Roger Granat som är socialchef i Uddevalla.
Läs mer: De vill fungera som en karta och kompass för vården
Umeå kommun har flera tekniska lösningar i äldreomsorgen. Bland annat är de en av de största användarna i landet av medicingivare. Det är en robot som laddas med dosförpackad medicin och säger till patienten när medicinen ska tas. Sedan projektet började 2018 har de fått ut 77 stycken robotar. Det blir en avlastning för personalen som i stället kan ägna sig åt den delen av omsorgen som kräver fysiska besök.
”De flesta vill klara sig själva. Om de kan göra det och känna sig trygga med den här tekniken är det positivt”, säger Björn Hammar, verksamhetschef för hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen i Umeå.
Förutom att kommunerna får pengar till att utveckla sin digitala verksamhet innebär satsningen också att SKR startar en stödfunktion som ska stötta kommunerna i arbetet.
”Vi behöver bland annat ha ett stöd för juridiska frågor och upphandlingar. Mindre kommuner har inte samma resurser som de större och då behöver det finnas ett nationellt stöd för att få fart på den här utvecklingen”, säger Åse Furén Thulin.
