Hoppa till innehållet

Tessin trotsar bostadskrisen – tar in 22 Mkr och lanserar låneplattformen i Finland

Oron på marknaden för nybyggda bostäder har fått crowdfuningplattformen Tessin att skrota preferensaktierna och fokusera på ren utlåning istället. Samtidigt trotsar man marknadsläget genom att ta in 22 miljoner kronor i riskkapital och lansera i Finland.

Jonas Björkman, vd och grundare på Tessin.
Jonas Björkman, vd och grundare på Tessin.Foto: Pressbild

Fastighetsmarknaden i Sverige är svajigare än på länge. Inte minst när det gäller marknaden för nybyggda bostäder. 

Problematiken slår mot crowdfuningplattformen Tessin som grundades 2014 och som möjliggör för småsparare att låna ut pengar till olika fastighetsprojekt. Bolaget går bra. I fjol lyckades man förmedla hela 461 miljoner kronor till 38 olika projekt. Merparten, 32 stycken, var dock bostadsprojekt. 

I veckan upplevde Tessin sin första riktiga smäll i samband med det stoppade lyxbygget Altitude på Kungsholmen. Under tisdagen stod det klart att bostadsutvecklaren bakom projektet, Axxonen Properties, lägger ned hela sin verksamhet. 

”Framtiden är oviss för de som investerat i projektet”, medger Tessins vd och medgrundare Jonas Björkman. 

Totalt förmedlade Tessin 20 miljoner kronor i lån till byggprojektet Altitude. Dessa pengar riskerar nu att gå upp i rök. Vidare har Tessin sedan 2015 hjälpt Axxonen dra in 50 miljoner kronor genom att utfärda preferensaktier på plattformen. De kvartalsvisa utbetalningarna för dessa preferensaktier har nu upphört och även de riskerar att bli värdelösa.

Läs mer: Lyxfiaskot första smällen för Tessins investerare 

För att undvika fler liknande problem i framtiden har Tessin (NTL) sedan något år slutat förmedla utgivandet av preferensaktier. Idag sker alla projekt via rena låneinstrument istället. 

”Det blir betydligt tydligare för spararna på det viset", säger Jonas Björkman.

Han medger även att den skakiga bostadsmarknaden fått investerarna att dra öronen åt sig.

”Investerarna är ju lite mindre spekulativa nu. När det gäller nybyggda bostäder ställer de exempelvis högre krav på försålda enheter och hantering av risk. Vi hanterar det genom att skifta vårt fokus bort från bostadsrätter i innerstaden och mer mot andra typer av bostadsprojekt, hyresrätter, industrilokaler och samhällsfastigeter”, säger han.

Men trots det utmanade marknadsläget fortsätter Tessin ändå att växa med lönsamhet och locka till sig nya investerare.

Bolaget tjänar pengar på förmedlingsavgifter – och i fjol dubblades denna omsättning till knappt 23 Mkr, enligt siffror som Di Digital tagit del av. Vinsten uppgick till 1,9 Mkr, vilket är betydligt bättre än året dessförinnan.

”Vi har visat att vår modell fungerar och att vi är en aktör att räkna med. Det gäller inte minst nu när marknaden för finansiering av fastighetsprojekt är svårare med tanke på alla bankregleringar", säger bolagets vd och medgrundare Jonas Björkman.

Hittills har Tessin återbetalt cirka 237 miljoner kronor till de privatpersoner som investerat via sajten. Det innebär att många projekt fortfarande löper.

Enligt Jonas Björkman har några projekt har blivit försenade, vilket inneburit att utbetalningarna dröjt några extra månader. Dessa situationer är i regel att betrakta som betydligt mindre allvarliga än den med Axxonen, då långivarna kompenseras i form av räntebetalningar. 

För Di Digital avslöjar Jonas Björkman även att Tessin nyligen tog in 22 Mkr från befintliga ägare som NFT Ventures (NTL), samt personal och nya investerare. Kapitalrundan värderar bolaget till 175 Mkr, exklusive nyemission. 

”Vi ska bland annat använda pengarna till att lansera Tessin i Finland till hösten då många investerare vill in på den marknaden. Vi vill även växa och hjälpa fler att investera via plattformen. Vi vet att många instutionella ägare vill komma åt det här tillgångsslaget, men de behöver hjälp för att kunna göra det i den regulatoriska värd de agerar i”, säger Jonas Björkman.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera