Hoppa till innehållet

The Train Brain förutspår tågförseningar med AI

Kollektivtrafikens tidtabeller är ett utdöende fenomen, i alla fall som de ser ut nu.  ”När vi låter AI:t bestämma så kommer trafiken att rulla när den behövs”, säger The Train Brains medgrundare Jonas Järnfeldt.

Jonas Järnfeldt är medgrundare av AI-bolaget The Train Brain.
Jonas Järnfeldt är medgrundare av AI-bolaget The Train Brain.Foto: Jack Mikrut.

Samtidigt som upprustningen av tågtrafiken i Sverige dröjer arbetar ett startupbolag för fullt för att hitta en lösning på det befintliga systemet.

The Train Brain har tagit fram ett verktyg som kan simulera tågförseningar för att ge operatörer insyn i vilka följdförseningar ett visst tåg kan ge upphov till. Baserat på data från tågens tidtabeller och förseningar har startupbolaget tagit fram en lösning som bygger på artificiell intelligens.

”Om du har en försening i ett högt utnyttjat tågnät då kommer den förseningen att orsaka en dominoeffekt på andra. Antalet kombinationer är oändliga och då blir kalkylen väldigt stor. Vi har lyckats skapa en kalkyl som både är pricksäker men också väldigt snabb”, säger Jonas Järnfeldt, medgrundare av The Train Brain. 

The Train Brain grundades på våren 2016 av Jonas Järnfeldt och Wilhelm Landerholm. Från början tog de fram en app för att ge privatpersoner information om förseningar, som i betaversion fick 45 000 nedladdningar.

”Sen insåg vi att vi skulle få ännu större värde om vi kan hjälpa operatörerna att få tågen att gå i tid. Då kommer man ju inte behöva den här störningsinformationen lika ofta. Nu har vi byggt om vår tjänst för att kunna göra simuleringar. Det är det som är den heliga gralen att göra tågen mer pålitliga”, säger Jonas Järnfeldt.

The Train Brain har redan SJ och Öresundstågen som betalande kunder och deras verktyg utvärderas nu hos ett antal andra tågoperatörer i Europa. Nu har bolaget fått en halv miljon kronor i bidrag från statliga Vinnova för att ta fram en lösning som även innefattar bussar i kollektivtrafiken. 

”Det finns många fler bussar än tåg och mönstren när det gäller följdförseningar är inte lika tydliga som med tågen. Därför är det en lite annan utmaning och det här kapitalet kommer att hjälpa oss med det första stadiet”, säger Jonas Järnfeldt. 

Stödet från Vinnova kommer efter att närings- och innovationsministern Mikael Damberg gett myndigheten i uppgift att starta Testbädd Sverige, ett projekt som testar och utvecklar lösningar på samhällsutmaningar i verkliga miljöer hos offentliga aktörer. 

”Det här är ett exempel på det och vi tror att den här typen av projekt kan förbättra offentlig sektor, och kollektivtrafiken i det här fallet, men även leda till större innovationer”, säger Mikael Damberg (S), på plats i Almedalen.

I väntan på att upprustningen och ökade underhållsinvesteringar på tåglinjerna ska ge önskat resultat kan man med hjälp av AI se mönster och hitta smarta lösningar med det befintliga systemet, enligt Mikael Damberg. 

Men det finns stora underliggande problem, enligt Anders Ekholm, vice vd vid Institutet för Framtidsstudier. Under en paneldebatt om AI på Di:s scen i Almedalen sade han att en anledning till att offentlig sektor inte ligger i framkant när det gäller användandet av artificiell intelligens är för det rigida regelverk vi har i Sverige. 

 ”Lagstiftning är redan 10-15 år gammal när den spikas. Den offentliga sektorns 800 miljarder kronor skulle kunna göra mycket om vi till exempel inte var så duktiga med lagen om offentlig upphandling”, sade Anders Ekholm på scen.

Se hela paneldebatten om AI här 

Mikael Damberg håller med om att regelverket i vissa fall är bristfällig men har därför gett Vinnova i uppgift att skapa så kallade policylabs för att se över regelutvecklingen.  

”Vi har inte i alla områden ett regelverk som är uppdaterat för digitalisering eller AI. Men det är därför alla de här testbäddarna ofta har myndigheterna involverade för att kunna lära och se om regelverken är smarta eller inte. Däremot finns det de som säger att vi skulle kunna ha sandlådor där det inte finns några regler alls men jag är inte säker på att vi ska konkurrera på det sättet”, säger Mikael Damberg och fortsätter: 

”Vi ska konkurrera på komplexa systemlösningar i ett modernt samhälle och då finns det regler men då måste man ha rätt och smarta regler vilket vi jobbar med.”

För The Train Brain, som hade en omsättning på 3 miljoner kronor under sitt första verksamhetsår, så finns det andra utmaningar inför ett skifte till ett AI-baserat system för exempelvis Stockholms lokaltrafik.

”Det här kräver en stor förändring. I dag är det personer som baserat på sin yrkeserfarenhet sätter tidtabellerna och planerar och leder trafiken. Men det här är ett skifte. Framöver kommer maskinerna att hjälpa oss med det och låta trafiken gå när det passar resenärerna. Men det innebär ett förändrat arbetssätt och därmed också en tröskel för att man ska omfamna den här teknologin”, säger Jonas Järnfeldt.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera