Storbankerna har inget val. "Open banking" är här. Bolag som Tink har plöjt vägen med egna "sparappar" som samlar privatekonomisk data på en plats. Och EU har formaliserat det hela genom att ge oss kunder rätten att dela all vår bankdata med olika appar – detta i direktivet PSD2, som röstades igenom i fjol och börjar gälla i september 2019.
Tinks vd och medgrundare Daniel Kjellén menar att banksektorn står mitt uppe i en snabb, och delvis brutal, digitalisering.
”Om fem år finns inga personliga bankmän”, säger han.
Tink-grundaren har anledning att vara kaxig. Sedan bolaget lanserade sin företagstjänst för ett drygt år sedan har tillväxten exploderat. I fjol var Tinks omsättning 23 miljoner kronor. Nu omsätter man 100 Mkr i årstakt.
”Vi är knappt 120 medarbetare idag, men ska anställa ytterligare 100 personer det kommande året”, säger vd Daniel Kjellén.
Om man ska överleva som bank i framtiden så kan man inte bara se på medan andra tar ens kunddata, menar han. Man måste även göra samma sak själv.
Man måste få kunderna att dela med sig all sin information – vilka bankkonton och lån man har, vilka kreditkort man använder och var man sparar i aktier och fonder. Sedan måste man analysera den och försöka locka över kunderna med bra erbjudanden på sånt som bolån och fondsparande.
Läs mer: Rekordförlust för Tink – men bankaffären växer: "Långt över förväntningarna"
Storbankerna och nischaktörerna är redan igång. Sedan ett år tillbaka har Tink sålt sin mjukvara till svenska kunder som SEB, Nordea, Klarna, Nordnet, Collector Bank, SBAB, Bofink och Zmarta.
”Vi fortsätter driva vår egen app. Men det är mjukvarudelen som fått vår omsättning att lyfta”, säger vd:n.
Tink har redan expanderat utomlands och finns i Norden, Belgien och Holland.
”Innan årsskiftet ska vi påbörja utrullningen i Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Spanien”, säger Daniel Kjellén.
I grunden hjälper Tink kunderna med två saker:
1. Att bygga den infrastruktur som krävs för att hämta data från andra håll och genomföra betalningar.
2. Att utveckla tjänster som påminner om de man kan hitta i Tinks app. De handlar om att kategorisera och analysera kundens utgifter, sparande och lån. Dessa visas upp för kunden i mobilen i form av en slags instrumentbräda. Ovan på det kommer de personliga råden – och en del relevanta erbjudanden.
Det är punkt två som Daniel Kjellén menar ska utradera behovet av personliga bankmän inom fem år.
”När en viss teknik är så pass uppenbart mycket bättre går det snabbare än vad man tror. Personliga bankmän kommer att ersättas av digitala autopiloter. Även bankkontor kommer vara borta i den form vi känner dem. De kommer gå samma väg som Posten”, säger han.
Tink grundades redan 2012 och har fortfarande ett försprång. Men de potentiella konkurrenterna är många. Sparappar som Dreams och Qapital har sina egna system och fintechbolag som Adyen, Stripe och Trustly jobbar med snarlik teknik.
Läs mer: Sparappen Dreams fyller på kassan – ruvar på nya fondsatsningar
För att befästa sin ställning har Tink ett självbetjäningserbjudande som låter små startupbolag som Bofink använda mjukvaran gratis en tid.
”Över 500 utvecklare har hittills signat upp för att använda vår teknik gratis”, säger han.
Ännu är bolaget inte lönsamt. De årliga förlusterna kan fortfarande räknas i tiotals miljoner kronor. Men bolaget är välfinansierat. Sedan starten har Tink (NTL) tagit in närmare 200 Mkr i riskkapital från aktörer som Sunstone Capital, Sven Hagströmmers Creades och SEB Venture Capital.
”Vi säljer mjukvara som en tjänst, så det dröjer innan vi kan visa vinst. Men den underliggande lönsamheten är god”, säger vd Daniel Kjellén.
