Annons

Heta trenden var uppåt väggarna – går i konkurs med stora skulder

Di Digital besökte Plantagons anläggning i Stockholm under våren 2018. På bilden syns bolagets hållbarhetsstrateg Sepehr Mousavi.
Di Digital besökte Plantagons anläggning i Stockholm under våren 2018. På bilden syns bolagets hållbarhetsstrateg Sepehr Mousavi. Foto: Jesper Frisk
Plantagon hade planer på att revolutionera livsmedelsindustrin med sitt urbana jordbruk. Men efter att ha bränt över 120 miljoner i finansiering tvingas bolaget nu ansöka om konkurs. ”Det handlar om skulder på 10 till 20 miljoner kronor”, säger advokat Henrik Börjesson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Det svensk-amerikanska teknikbolaget Plantagon skulle med sin vertikala odling kunna odla örter utan jord och samtidigt spara stora mängder vatten.

Företaget hade långtgångna planer på att bygga ett stort växthus i Linköping och drev samtidigt ett underjordiskt jordbruk i DN-skrapans källare i Stockholm. Det talades också om säljstart av skörden till lokala Ica-butiker i fjol.

Enligt egna uppgifter hade bolaget säkrat över 120 miljoner kronor i finansiering sedan starten 2008. Till slut blev dock skulderna för stora och nu har Plantagon International AB ansökt om konkurs på eget bevåg.

”Konkursen är ju ungefär en vecka gammal och det är ganska rörigt för oss att gå grepp om situationen. Men jag uppskattar att det handlar om skulder på 10 till 20 miljoner kronor”, säger Henrik Börjesson, konkursförvaltare på advokatbyrån Fylgia.

Plantagon har sedan starten noterat stora årliga förluster och bränt närmare 90 Mkr, fram till bolagets senaste bokslut från 2017, medan de totala intäkterna uppgått till blygsamma 3,5 Mkr under samma period.

Di Digital har utan framgång sökt flera av Plantagons företrädare för en kommentar. Bolagets telefonnummer tycks däremot inte längre vara i bruk.

Plantagon International AB har en något komplicerad ägarstruktur. Största ägare före konkursen var Onondaga Nation, en amerikansk ursprungsbefolkning från delstaten New York, med ungefär 80 procent av aktierna. Därefter följer medgrundaren Hans Hassle (genom bolaget Swecorp Citizenship Stockholm) och en ideell förening med 10 procent vardera av aktierna.

Läs mer: Plantagon odlar under jord – mitt i stan: ”Kräver 99,7 procent mindre vatten” 

Så sent som i fjol tog Plantagon-koncernen in närmare 4,5 Mkr från privatpersoner genom crowdfundingplattformen Fundedbyme. Gräsrotsfinanseringen hämtades dock formellt in till dotterbolaget Plantagon Production Sweden AB, som skulle driva de olika odlingsanläggningarna och försäljningen till matbutiker.

I investeringserbjudandet förklarade vd:n Owe Pettersson att bolaget skulle ha 10 anläggningar igång vid år 2020. En börsnotering skulle dessutom vara aktuell tre år senare.

Under den närmsta tiden ska förvaltaren försöka få grepp om värdet på de egendomar och patent som finns i det konkursade moderbolaget. I januari 2018 uppgav vd:n Owe Pettersson till den LRF-ägda nyhetssajten Agfo att bolagets teknik hade ett stort värde.

”Vi har 55 patent som enligt vår patentbyrå Groth är värda ca 850 miljoner”, sa Owe Pettersson.

Den värderingen syntes dock inte i Plantagons balansräkning. I årsredovisningen för 2017 var värdet på patenten upptagna till blygsamma 2,9 Mkr.

Konkursförvaltaren Henrik Börjessons målsättning är nu att hitta en ny ägare så att affärsidén kan leva vidare.

”Vi har skickat ut anbudsunderlag till ett 40-tal olika intressenter. Men vi får se vad som händer, man kan inte hoppas på för mycket. Om vi lyckas sälja bolaget är det så klart till fördel för borgenärerna”, säger han.

Plantagons affärsidé var att använda överskottsvärme från fastigheter för att odla växter som kunde säljas till vanliga matbutiker. Plantorna placerades i ett sorts hyllsystem där de försågs med led-ljus och olika näringslösningar. 

Det som gjorde att Plantagon klarade av att odla växter på mindre ytor och på vertikalen är att bolaget inte använde sig av jord i sina system. I stället utnyttjade man grus som utgörs av den vulkaniska stenen pimpsten. Stenen kan ta upp vatten och bevara det i upp till en halv dag, vilket gör att växterna bara behöver vattnas två gånger om dagen.

”För att odla ett salladshuvud ute behövs 250 liter vatten. Odlas den i ett växthus behövs istället 20 liter vatten. Men odlar man salladen i vårt system så behöver den bara 1,2 liter”, sa Sepehr Mousavi, hållbarhetsstrateg på Plantagon, i en längre intervju med Di Digital i fjol.

Läs mer: Grönska skalar upp vertikala odlingen – siktar på svarta siffror redan i år 

Plantagon skapade byggnader och utrymmen för örter och växter i städer och urbana miljöer.
Plantagon skapade byggnader och utrymmen för örter och växter i städer och urbana miljöer. Foto: Jesper Frisk

 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer