Efter högljudda påtryckningar från den svenska startupscenen infördes de nya kvalificerade personaloptionerna, så kallade KPO, i Sverige den 1 januari 2018. Regeringens mål med reformen var att skattelättnaderna skulle hjälpa medelstora techbolag att locka till sig och behålla kvalificerade medarbetare.
Metoden är välanvänd i teknikmeckat Silicon Valley. Optioner ger möjlighet för anställda att i framtiden köpa ägarandelar i ett företag till ett förutbestämt pris. Om bolaget utvecklas positivt kan optionerna alltså innebära ett rejält klipp för medarbetaren, samtidigt som arbetsgivaren under tiden kan hålla nere sina lönekostnader.
Tidigare regler innebar i stora drag att dessa optioner beskattades som inkomst av kapital, kanske redan när de gavs ut eller när de löstes in mot aktier. Med de nya reglerna ska optionerna dock beskattas först i samband med försäljning av aktierna, då till en skattesats om cirka 25 procent, vilket är betydligt mer förmånligt.
Läs mer: Regeringen går vidare med sänkt skatt på personaloptioner
Men bara månader efter att reglerna införts har de redan stött på patrull. Det har nämligen visat sig att det nya systemet har stora brister i praktiken, på grund av ett oklart rättsläge.
Skatteverket menar nämligen att teckningsoptioner, det mest populära alternativet där nya aktier ställs ut till medarbetarna i en framtida nyemission, är värdepapper. Det innebär att de ska beskattas som sådana, det vill säga direkt när den anställde tar emot dem.
”Det här innebär en betydande osäkerhet för företagen, som så klart inte vill ge ut optioner som riskerar att träffas av hög beskattning. Hela syftet med det nya systemet har försvårats av det osäkra rättsläget”, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på intresseorganisationen Företagarna.
Nu har Skatteverket tillsatt en snabbutredning, kan Di Digital avslöja, och siktar på att komma med ett ställningstagande före slutet på maj. Myndigheten kan då låta sin tolkning kring teckningsoptionerna bestå, eller ändra sin bedömning till företagens fördel.
”Det framgår inte klart av lagtexten om värdepappersregeln eller personaloptionsregeln ska tillämpas vid tecknande av aktier och andelar. Vi tittar just nu närmare på detta och ambitionen är att komma med ett ställningstagande så snart som möjligt, för att undvika att detta dras i långbänk”, säger Hans Eriksson, rättslig expert på Skatteverket.
Läs mer: Izettle och Truecaller sågar regeringens skatteförslag
Om beskedet däremot blir negativt finns det en risk att lagstiftarna måste tillbaka till ritbordet och göra om lagen, varnar bedömare som Di Digital varit i kontakt med. Då hamnar frågan hos regeringen och riksdagen igen, tillbaka på ruta ett.
”Vi hoppas självklart att Skatteverket landar i en tolkning som gör systemet användbart. De nya optionerna är ett steg i rätt riktning så vi hoppas att de ska bli användbara för så många som möjligt så snart som möjligt”, säger Patrick Krassén på Företagarna.
Finansdepartementet har på uppdrag av regeringen arbetat fram den nya optionslagen. De uppger att de följer utvecklingen hos Skatteverket.
”Som alltid vid en ny lagstiftning får man avvakta tillämpningen. I det här fallet är det Skatteverket som tolkar reglerna, så vi har ingen åsikt innan de kommit med sitt utlåtande”, säger Johanna Mihaic, chef för enheten för inkomstskatt och socialavgifter.
Läs mer: Techprofilerna vill stoppa kompetensutvisningarna: "En ödesfråga"
De kvalificerade personaloptionerna gäller enbart för små- och medelstora techbolag, som har färre än 50 anställda och omsätter mindre än 80 miljoner kronor. Bolaget får heller inte vara äldre än tio år eller börsnoterat. Det innebär till exempel att svenska techraketer som Klarna, Izettle, Skype och Spotify inte omfattas av den förmånliga skatten.
Sidoartikel: Startupgrundaren: Så rundar du optionsreglerna
Entreprenören Erik Byrenius har grundat Onlinepizza och ger numera andra företagare legala råd genom sajten Startup Docs. Foto: Patrik Olsson
