Annons

Trots grön profil – statliga pensionsjätten struntar i klimatkompensation

Sjunde AP-fonden framhäver investeringsinsatser som gagnar klimatet, men struntar samtidigt i att klimatkompensera. Di Digital har kartlagt den statliga pensionsfondens flygresor.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Sjunde AP-fonden – som äger tungt i Apple, Googles moderbolag Alphabet och Amazon – skyltar gärna med hållbara investeringar, inte minst när det kommer till miljön.

Bland annat skriver Sjunde AP-fonden på sin hemsida att:

”Ett hållbart samhälle gynnas av en effektiv och välfungerande marknad som kan sätta rätt pris på de risker som finns, exempelvis relaterade till utsläpp av koldioxid eller brist på färskvatten.”

Trots den gröna profilen, där man gärna framhäver klimatet som en viktig faktor för investeringarna, fortsätter Sjunde AP-fonden att ta flyget. Under 2016 stod myndigheten för 39 flygresor, 2017 mer än dubblades resorna till 82 och under 2018 hölls nivån uppe med 75 resor. 

Bland annat flyger pensionsfondens styrelsemedlem Tonika Hirdman till Sverige flera gånger per år för att delta på Sjunde AP-fondens styrelsemöten. Detta eftersom hon är bosatt i Luxemburg. 

Enligt en sammanställning begärd av Di Digital har Tonika Hirdman deltagit på 19 styrelsemöten mellan 2015 och 2019. Från och med 2017 träffas styrelsen vid fem tillfällen per år, vilket innebär minst fem tur- och returresor för en styrelsemedlem mellan Sverige och Luxemburg varje år.

Samtidigt struntar pensionsfonden i att klimatkompensera. 

Kommunikationschef Johan Florén skriver i ett mejl till Di Digital att det inte tagits något formellt beslut kring att inte klimatkompensera.

”Det är snarare resultatet av en materialitetsanalys där vi försöker lägga tiden och resurserna där de gör mest nytta”, skriver han.

Dessutom ifrågasätter Johan Florén nyttan i klimatkompensering.

”Klimatkompensation har ett tveksamt värde av flera skäl, vilket inte hindrar att det kan vara en bra idé i ett kommersiellt bolag. Det finns också en osäkerhet om det ryms inom vårt uppdrag.”

Någon sammanställning av flygutsläppen, utvärdering eller analys av det egna resandet görs inte av AP7. Pensionsfonden uppger att man inte har någon beräkning för hur mycket koldioxid resorna står för.

AP7 skriver uttryckligen att man tar hänsyn till de avtal om exempelvis miljö som Sverige ingått.

”Utgångspunkten för arbetet är de värdenormer som kommer till uttryck i internationella konventioner som Sverige har undertecknat när det gäller miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och korruption”, står det i en av sjunde AP-fondens informationsbroschyrer.

En av de internationella konventioner Sverige ingått i är Parisavtalet, som bland annat fastslår att länderna som ingått avtalet ska sträva efter att begränsa jordens temperaturökning till 1,5 grader.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC krävs att de globala utsläppen minskar med 45 procent till år 2030 för att 1,5-gradersmålet ska kunna hållas. Flyget står för 2-3 procent av de globala utsläppen, men ser ut att öka på lång sikt. 

I oktober förra året var Sjunde AP-fonden en av ett sjuttiotal stora pensionsförvaltare som krävde att 55 av Europas största företag skulle göra fler insatser för att nå Parisavtalets målsättningar. 

På fondens svarta lista finns dessutom flera bolag som hamnat på listan på grund av att de motarbetar Parisavtalets mål.

”Sedan december 2016 är Parisavtalet till FN:s klimatkonvention en av de normer vi utgår från i vår analys”, står det i svarta listans beskrivning. 

Sverige har också för avsikt att genomföra FN:s agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling. Flera projekt som finansieras av klimatkompensation arbetar med just det. Likväl struntar alltså AP7 i att klimatkompensera för sina flygresor.

AP-fondens resepolicy bestämmer att medarbetare och ledning reser i ekonomiklass inom Europa, för längre flygningar väljer man business class.

Flera flygningar gjordes av medarbetare till USA under förra året, där biljetterna ligger i prisklassen 30.000 kronor stycket. 

I september flyger en medarbetare med Emirates till Japan i flygbolagets guldkantade Business Class, en resa för drygt 30.000 kronor.

På resan bodde medarbetaren på femstjärniga ANA Intercontinental i Tokyo, som beskrivs som ”Tokyo's finest luxury hotel”. Medarbetaren är på plats i tre dygn för att utvärdera fondens förvaltare. 

”Generellt bor vi på 'bättre mellanklasshotell'. I första hand handlar det om att välja rimlig prisnivån för orten (i många storstäder är nivån högre än i Sverige). Hotellklassificering och 'stjärnor' kan vara en vägledning även om det inte finns någon konsekvent global standard. Fyra stjärnor i Sverige är inte samma sak som fyra stjärnor i Spanien”, kommenterar Johan Florén, kommunikationschef på sjunde AP-fonden, via mejl till Di Digital.

I november flög sjunde AP-fondens vd, Richard Gröttheim, till Buenos Aires, Argentina, för att uppträda på Världsbankens investerarkonferens i samband med G20-mötet. Vd:n valde business class hos Lufthansa för 36.500 kronor.

Från konferensen var Richard Gröttheim medförfattare till en debattartikel med titeln ”Globala finanssektorn måste ta sitt klimatansvar”. 

Läs mer: Trots klimathotet – Klarna ökar flygandet 

Vet du mer om Sjunde AP-fonden?

Tipsa reportern: fredrik.bjorkman@di.se eller 073 558 49 19 (för krypterade sms, använd Signal eller WhatsApp). Du får självklart vara anonym.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies