Hoppa till innehållet

Truecaller-grundaren: ”Sverige kan bättre än att stänga gränserna”

 

Nami Zarringhalam har byggt ett av Sveriges största techbolag och börjat investera själv. För Di Digital berättar han om sitt engagemang kring migration och om entreprenörsångesten. ”Alla kriser syns inte utåt”, säger Truecaller-grundaren.

Nami Zarringhalam är en av miljardbolaget Truecallers två grundare.
Nami Zarringhalam är en av miljardbolaget Truecallers två grundare.Foto: Hampus Andersson

I mitten på 2014 landar Truecallers två grundare, Nami Zarringhalam och Alan Mamedi, på Sicilien. Deras globala telefonbok får hundratusentals nya användare varje dag men bolaget är på väg att gå 80 miljoner kronor back sett över tolv månader.

Som tur är finns det just då gott om dollarmiljardärer på Sicilien. Och inte vilka dollarmiljardärer som helst.

Tesla-grundaren Elon Musk, storbanken Goldman Sachs vd och mediedrottningen Arianna Huffington befann sig alla just då på The Camp, Googles årliga konferens för speciellt inbjudna gäster.

Den som bjudit Truecallers grundare var John Doerr, partner på riskkapitaljätten Kleiner Perkins Caufield Byers. Nami Zarringhalam och Alan Mamedi anländer till konferensen med en slipad pitch och sina laptops redo.

”Då börjar John ställa ställa en massa personliga frågor. Han undrade hur vi relaterade till våra hemländer och om relationen med våra familjer”, säger Nami Zarringhalam.

Det visar sig att John Doerrs pappa hade gått bort tre månader tidigare. Truecallers båda grundare hade också nyligen mist sina fäder.

”Till slut satt vi och grät alla tre. Det var jättemärkligt.”

Det var tack vare hans pappa som Nami Zarringhalam kunde multiplicera redan i första klass – tre år före sina klasskompisar.

Pappan, en tidigare överste inom iranska militären, undervisade Nami och hans tre år äldre bror i både matte och persiska hemma vid köksbordet i Vallentuna. Det svenska skolsystemet var för slappt, ansåg pappan, som också lärde sina två barn att skriva poesi.

Nami Zarringhalams pappa hade kommit till Sverige 1991. Resten av familjen anlände från Iran redan 1987, då Nami var tre år gammal.

”Våra föräldrar såg till att vi alltid hade precis det vi behövde. På deras egen bekostnad”, säger Nami Zarringhalam.

Parallellt med hemskolningen gjorde deras mamma allt för att sönerna skulle komma in i det svenska samhället.

”I början hade mamma två eller tre jobb. Hon hade det tufft, ensam med två söner. Jag och min bror tänkte egentligen inte på det förrän senare.”

I dag är integration den politiska fråga som Nami Zarringhalam bryr sig mest om. Nyligen framkom det att han hade investerat i Welcome App, som hjälper nyanlända att bygga sitt nätverk i Sverige.

”Mammas och pappas första jobb kom via kontakter. Jag tror det är jätteviktigt. Man lär sig bara språket om det har en betydelse för ens jobb. Det finns många integrationsinitiativ, men Welcome är nytänkande.”

Läs mer: Techkändisar investerar i Welcome App 

Sverige kan bli ett bättre land om vi utnyttjar migrationen hit på rätt sätt, anser han.

”Vårt land kan uppmuntra det i stället för att frysa ut dem eller stänga gränserna helt. När det kommer till politik är det de sakerna jag bryr mig om mest.”

Vad tänkte du när regeringen bytte kurs i migrationspolitiken för två år sedan?

”Jag förstår att man kände sig tvungen att byta linje. Jag förstår det politiska trycket. Men jag tycker ändå att Sverige kan bättre än så.”

Nami Zarringhalam är i dag medgrundare och strategisk chef på ett av Sveriges största startupbolag. Samtalet med John Doerr på Sicilien ledde till en investering i Truecaller som värderade bolaget till cirka 2 miljarder kronor.

Truecallers app fungerar som en global telefonbok och kommunikationstjänst. Den har i dag fler än 100 miljoner aktiva användare. Men så sent som 2011 var Truecaller-grundarna doldisar i techsammanhang.

”Vi var ganska isolerade. Vi satt rund ett bord och kodade med noll koll på resten av startup-Sverige. Vi ville gärna vara en del av det men vi visste inte hur. Det fanns inte alls samma community då”, säger Nami Zarringhalam.

Hans teknikintresse tog sin början i Vallentuna. Åbybergskyrkan, som han då och då besökte, skänkte familjen en Intel 286. Så småningom byttes den ut mot en Intel 486 och till slut hade Namis bror sparat ihop till en Pentium-dator.

”Jag sabbade den eftersom jag laddade ner crackade spel med virus och grejer.”

På KTH träffade han sin så småningom sin medgrundare Alan Mamedi. Efter kandidatstudierna i datateknik startade de Möbeljakt.se, en jämförelsesajt för möbler.

Truecallers grundare Nami Zarringhalam (tv) och Alan Mamedi träffades på KTH i Stockholm. Båda var smartphone-nördar, enligt Nami.
Truecallers grundare Nami Zarringhalam (tv) och Alan Mamedi träffades på KTH i Stockholm. Båda var smartphone-nördar, enligt Nami.Foto: Hampus Andersson

Alan Mamedi och Nami Zarringhalam skannade internet efter möbler och samla ihop dem på aggregerad nivå, på samma sätt som Prisjakt eller Pricerunner gör i dag.

De arbetade småskaligt och nästan enbart utanför sina heltidsjobb. När Alan beklagade sig över sin dåvarande arbetsplats kom idén till nästa sajt. Duon startade Jobbigt.se, en förlaga till liknande amerikanska sajter som Glassdoor.com, där anställda recensera sina arbetsgivare.

Jobbigt.se såldes 2007, bara tre månader efter att sajten hade startats.

”Det var någon som mejlade och frågade om vi var intresserade av att sälja vår sajt. Med pengarna köpte vi nya smartphones och vår första server. Det var på den servern vi började utveckla Truecaller sen.”

Varför gick ni grundarvägen istället för att vara anställda?

”Dels tror jag att vi kände att vi ville ha det kreativa. Även när jag jobbade som konsult märkte jag att jag kunde effektivisera bort mitt eget jobb. Jag anställdes för att göra något som jag kunde skriva ett script efter och låta datorn göra det jobbet. Man får en kick av att göra sådana saker.”

Truecaller var en gång på randen att bli nästa svenska unicorn, med en värdering på över 1 miljard dollar. Detta i samband med en planerad finansieringsrunda 2015. Så blev det dock inte.

Marknadens intresse för techbolag svalnade. Truecaller gjorde sig av med en del personal och började fokusera på sina intäkter för att bli mindre beroende av externt kapital.

Läs mer: Lena Apler: ”Om jag vore Spotify skulle jag inte sova en natt” 

Truecallers grundare är i dag väl medvetna om vad det innebär att driva ett ungt företag.

Nami Zarringhalam och Alan Mamedi har slutit en pakt för att kunna hantera motgångar. Om en av dem känner att läget är hopplöst måste den andra stötta och agera optimist – oavsett hur läget egentligen ser ut.

Hur många sådana ögonblick har ni varit igenom?

”En eller två gånger om året, skulle jag säga. Det är många toppar och dalar. Allt syns inte utåt heller. Det kan vara allt från att en viktig person lämnar bolaget, att en investering inte ger resultat eller att man pushas åt något särskilt håll av investerarna. De första åren var det ofta att det var slut på pengar.”

Daniel Ek twittrade nyligen att det handlar om att veta när man verkligen borde oroa sig och när man inte behöver bry sig så mycket. Håller du med?

”Ja. Vi freakar inte ut över samma saker i dag som tidigare. Däremot händer det nya oväntade saker hela tiden. De grejerna kan fortfarande ge oss panik. Man blir nedstämd av det eftersom man saknar kontroll. Det är också naturligt att hamna i nya situationer när ett bolag expanderar fort.”

Truecaller är i dag klart mindre beroende av riskkapital än för två år sedan.

I fjol steg intäkterna cirka 20 gånger till 50 miljoner kronor. Den siffran kan stiga till nära 150 Mkr i år, enligt bolagets egen uppskattning.

På senare år har både Nami Zarringhalam och Alan Mamedi börjat investera i startupbolag på egen hand.

Som aktieköpare tar de med sig lärdomar från sina egna möten med investerare. Det är framför allt ett möte, med Truecaller-ägaren Seqouia – som investerade tidigt i både Apple och Youtube, med lite drygt 30 år emellan – som har gjort avtryck på grundarparet.

”En stor del av deras investeringsfilosofi, åtminstone i USA, är att grundarna är första eller andra generationens invandrare. Anledningen är att de har något att bevisa. Därför jobbar de extra hårt. Det var någonting som satte sig i både mitt och Alans huvud”, säger Nami Zarringhalam.

Läs mer: Klarna blir bank: "Vi ska omforma sektorn" 

Än så länge har han och Truecallers vd Alan Mamedi bara investerat i ett fåtal bolag. Men nyligen fick Truecaller-duon möjlighet att sälja av sin första investering, då Spotify köpte musikappen Soundtrap som de investerade i 2015.

”Det är såklart lite kul med en exit. Vi sålde ju Jobbigt.se, som vi grundade. Men som investerare var det här den första. Alla i Sveriges startupcommunity har enorm respekt för Spotify och det de gör.”

Utöver Soundtrap och integrationsappen Welcome har de investerat i annonslösningen Albacross (NTL) och i Fishbrain (NTL), ett socialt nätverk för fiskare världen över.

”Vi ser oss inte som professionella investerare. Vi försöker i stället fokusera på områdena där vi kan hjälpa till. Vi försöker se till att entreprenörerna är sjyssta personer, helt enkelt. Transparens är jätteviktigt.”

Truecaller-grundarna har drivit sitt bolag i nio år. Med omkring 100 anställda ansvarar de inte längre för varje ny rekrytering själva. Men utanför kontoret är Nami Zarringhalams liv rätt så likt hur det var under de tidigare åren.

”Jag har lika lite tid att träffa vänner och så som förut. Men jag har blivit bättre på att slappna av när jag väl ska ta det lugnt.”

Fakta: Truecaller

Vad: En global telefonbok och kommunikationsapp med fler än 100 miljoner aktiva användare.

Grundat: 2009 i Stockholm.

Största marknad: Indien

Investerare: Några av världens främsta techinvesterare, däribland Seqouia Capital, Kleiner Perkins Caufield Byers och Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomico.

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera