Hoppa till innehållet

Tunga investerare bakom svenskt doldisbolag

En rad tunga affärsänglar har satsat pengar i det nystartade bolaget Greta, som utvecklat en teknik för att hjälpa webbplatser hantera stora mängder trafik.

Anna Ottosson och Dennis Mårtensson, två av Gretas grundare.
Anna Ottosson och Dennis Mårtensson, två av Gretas grundare.Foto: Fredrik Norrlid

Bakom Greta.io står trion Anna Ottosson, med en bakgrund på MTG, Storytel-utvecklaren Dennis Mårtensson och Victor Ginsburg Müller, interaktionsdesigner på Doberman.

Bolaget grundades så sent som i mars 2015 men har redan knutit till sig några av Sveriges mest namnkunniga affärsänglar. Bland dem märks Videoplaza-grundaren Alfred Ruth, Onlinepizza-grundaren Erik Byrenius, Polar Rose-grundaren Jan-Erik Solem och TAT-grundaren Hampus Jakobsson.

De får sällskap av Apsis-grundaren Anders Frankel, Tommy Andersen, Marcus Wallén och Stefan Lindeberg samt London-baserade Tim Jackson och Jeremy Yap.

Sammanlagt tar Greta in 2,35 miljoner kronor, pengar som ska bekosta vidare produktutveckling och ytterligare en utvecklarlön.

"Det handlar inte i första hand om pengar, utan om att hitta människor som kan hjälpa oss framåt", säger Anna Ottosson, vd och medgrundare av Greta, till sajten 8till5.se.

Läs även: Den svenska internetsektorns mäktigaste investerare

Greta har utvecklat en mjukvarulösning som hjälper webbplatser med distribution av innehåll till stora mängder besökare. Tekniken är peer-to-peer-baserad, vilket något förenklat innebär att de användare som besöker en viss webbplats också hjälps åt att distribuera innehållet på den.

Särskilt väl lämpar sig tekniken för distribution av datatungt innehåll som video, ljud och bilder.

“Det kan vara allt från tidningar som vill att deras sajter ska bli lite snabbare, till tv-bolag och andra som streamar video eller ljud”, säger Anna Ottosson till Di Digital.

“Det är också en bra lösning för mindre sajter, som får mycket trafik exempelvis under en kampanj. Med vår lösning kan man undvika att sajten går ner eller blir väldigt långsam”, fortsätter hon.

Hon är noga med att Greta är att betrakta som ett komplement snarare än en konkurrent till storskaliga cdn-tjänster som exempelvis Akamai och Cloudflare. Det är bolag som i praktiken löser samma problem men med hjälp av egna nätverk av servrar.

Till skillnad från dem är Greta en helt mjukvarubaserad lösning, och tills vidare dessutom gratis att använda. I framtiden vill dock bolaget börja ta betalt av sina kunder, men exakt på vilket vis och hur mycket återstår att se.

“Vi ser det som ett extra lager ovanpå en traditionell serverlösning. En slags extra försäkring man så vill”, säger Anna Ottosson.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera