Hoppa till innehållet

Tunga namn investerar i kvinnohälsa

Grace Health vill att kvinnor i utvecklingsländer ska få mer kunskap om sina kroppar. Nu går flera namnkunniga affärsänglar in med pengar i bolaget.

Grundarna av Grace Health och några av de affärsänglar och investerare som har satsat pengar i bolaget: Sophia Bendz (från vänster), Anette Nordvall, Josefin Landgård (i förgrunden), Hanna Goldmann (Almi Invest), Estelle Westling (medgrundare), Thérèse Mannheimer (medgrundare), Anna Ryott, Sofia Sellmann och Louise Samet.
Grundarna av Grace Health och några av de affärsänglar och investerare som har satsat pengar i bolaget: Sophia Bendz (från vänster), Anette Nordvall, Josefin Landgård (i förgrunden), Hanna Goldmann (Almi Invest), Estelle Westling (medgrundare), Thérèse Mannheimer (medgrundare), Anna Ryott, Sofia Sellmann och Louise Samet.

Femtech-bolaget Grace Health, med grundarna Estelle Westling, Thérèse Mannheimer och Roman Jasins i spetsen, har redan flera kända namn bland sina investerare. 

Mobilföretaget TAT:s medgrundare Hampus Jakobsson, den tidigt Spotify-anställda Sophia Bendz och Erik Byrenius som är en av medgrundarna till Onlinepizza för att nämna några. 

Nu går bland andra affärsänglarna Eva Redhe, styrelseproffs och före detta vd på Erik Penser Bank, vd-proffset Anna Ryott med en bakgrund från Unicef och Norrsken Foundation, KRY-medgrundaren Josefin Landgård och serieentreprenören Anette Nordvall tillsammans med Almi Invest in med totalt 4 miljoner kronor i bolaget.

”Vi har hittills handplockat våra investerare och särskilt letat efter starka profiler med erfarenhet av bland annat digital hälsa och mobiloperatörer, och som kan bistå med att skapa globala samarbeten. Då har det blivit många kvinnor och det är vi väldigt stolta över”, säger Estelle Westling, som är vd för Grace Health.

Hon gör intervjun under en tågresa till Stockholm där bolaget har sin bas. Men för att träffa tjänstens användare måste Estelle Westling resa mycket längre än så. 

Den första testmarknaden för produkten är i Ghana, ett land som hon känner väl till då hon bodde där ett par år och drev köp- och säljsajten Tonaton.com för Kinneviks räkning.

“Vi reser regelbundet till våra marknader för att göra kvalitativa användartester, men vi tittar också mycket på vår användardata i realtid och gör vi kvantitativa tester och förändringar regelbundet”, säger Estelle Westling.

Grace Healths grundare Estelle Westling, Thérèse Mannheimer och Roman Jasins.
Grace Healths grundare Estelle Westling, Thérèse Mannheimer och Roman Jasins.

Hon parades ihop med medgrundaren Thérèse Mannheimer, som står bakom idén för Grace Health, via gemensamma kontakter. 

Tillsammans har de sedan i oktober 2017 utvecklat en mens- och fertilitetstjänst i form av en AI-chatbot som kvinnor kan skriva till för att registrera sin cykel. Det går till exempel att fråga den om symtom vid mens eller ägglossning, och om när man kan bli gravid.

Vi vill bidra med kunskap för att de här kvinnorna ska få mer kännedom om sin kropp.

Till skillnad från populära appar som Natural Cycles och Clue, som främst används i västvärlden, är Grace Health en mer datasnål produkt utvecklad för kvinnor i utvecklingsländer. En annan sådan är Lily Health, en sms-tjänst med bas i Nairobi, Kenya, som även den har en svensk medgrundare i en av Soundclouds första anställda utvecklare Emil Sjöblom.

”1.9 miljarder kvinnor i låg- och medelinkomstländer har en egen mobiltelefon med ett stort behov av smarta tjänster inom kvinnohälsa. Konkurrens är alltid hälsosamt. Det sätter ämnet på kartan, håller oss på tårna och skapar fler bra tjänster för kvinnorna”, säger Estelle Westling.

Grace Health går att använda på flera plattformar som inte nödvändigtvis kräver en smartphone, men är i dagsläget optimerad för Whatsapp och Facebook Messenger Lite.

Läs också: Tillväxtverket satsar på kvinnliga techgrundare

”Vi vill både hjälpa och bidra med kunskap för att de här kvinnorna ska få mer kännedom om sin kropp. Vi ser att användarna delar med sig av sitt innersta och det är verkligen upp till oss att förvalta det”, säger hon.

Det är dock något som kan vara känsligt i de länderna Grace Health riktar sig mot och därför har användarna möjlighet att registrera sig under ett annat namn. Datan anonymiseras, men Estelle Westling tror ändå inte att den är det främsta problemet.

“Integritet för många av våra användare handlar snarare om att ingen ser dig gå till en läkarmottagning för att ställa de här frågorna och att din familj inte vet vad som händer,  därför är diskretion av yttersta vikt för oss”, säger hon.

I framtiden finns det även planer på att erbjuda läkarvård direkt i tjänsten.

”Vi kommer också att kapitalisera på en del samarbeten i år med företag som vill analysera data om kvinnohälsa för att nå ut globalt på olika sätt”, säger Estelle Westling.

I dag har Grace Health runt 1 000 testanvändare och de 4 miljonerna från den senaste såddinvesteringen kommer att användas till att skala upp produkten. I planen ligger också att försöka få in en större såddrunda i slutet av året.

”Vi vill skapa en tjänst som kvinnor älskar. Att den är faktamässigt korrekt och att kvinnor vill bygga en relation till den. Det är det vi tittar på de närmaste månaderna”.

------------------

Eva Redhe, investerare och rådgivare:

“Jag har investerat i Grace Health dels för att deras tjänst kan förbättra livet för många kvinnor, dels för att det kan bli en bra affär. Det är precis i det gränslandet jag vill investera. 

Många unga kvinnor vet inte varför de blöder när de får sin första mens. Mens är i många länder ett tabubelagt ämne och många kvinnor vet därför inte hur de kan leva med sin mens på ett bra sätt och har ingen att fråga. Grace Health ändrar på det genom att skapa ett säkert forum för frågor och lärande kring mens och reproduktiv hälsa."

Vd-och styrelseproffset Anna Ryott, med en bakgrund från bland annat Swedfund, Unicef och nu Summa Equity och Norrsken Foundation:

”Det finns många anledningar till att jag tycker att det är spännande och viktigt att investera i Grace Health. Deras hälsotjänst har möjlighet till att bidra positivt till FN:s globala mål, främst inom hälsa och jämställdhet, något jag verkligen brinner för. De har en produkt som gör att de snabbt kan nå ut till många kvinnor och dessutom attrahera strategiska partners. 

Slutligen känns det extra roligt att investera i en så starkt grundarduo som har alla förutsättningar att lyckas bygga ett lönsamt bolag som gör skillnad för kvinnor i världen.”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera