Hoppa till innehållet

Tunga namn till Handelshögskolans inkubator

Cristina Stenbeck, Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski och King-grundaren Sebastian Knutsson. De är tre av flera tunga namn som blir rådgivare för Handelshögskolans startup-inkubator Business Lab. 

Foto: Jack Mikrut, Joey Abrait, Jesper Frisk
Foto: Jack Mikrut, Joey Abrait, Jesper Frisk

Inkubatorprogrammet SSE Business Lab startades år 2001 vid Handelshögskolan i Stockholm. Fler än hundra företag som startats där är fortfarande aktiva idag, enligt Handelshögskolan, med totalt ungefär 1500 anställda och en årsomsättning på 2,5 miljarder kronor. Det kanske mest kända exemplet är betaljätten Klarna. 

Nu återvänder Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski till sin gamla skola, i rollen som ordförande för inkubatorns nya rådgivande styrelse. Bland de övriga medlemmarna i rådet märks  Cristina Stenbeck, King-grundaren Sebastian Knutsson, Katarina Martinson från Lundbergföretagen och Acne-ordföranden Mikael Schiller. 

Rådgivarna ska hjälpa inkubatorn att välja vilka nya projekt som ska antas. Dessutom hoppas Handelshögskolan att de namnkunniga medlemmarna ska stärka skolans profil på området entreprenörskap. 

− Jag vill ge tillbaka något till skolan. Och så är det ett fantastiskt gäng i styrelsen. Det som är kul är att varje person representerar ren entreprenörskraft, säger Sebastian Siemiatkowski till Dagens Industri.

Bland de nuvarande startupbolagen i inkubatorn märks Competencer, en webbtjänst som kopplar ihop till exempel psykologer och terapeuter med kunder, samt spel-appen GameQ, som låter användarna hantera köer för onlinespel som Dota och Counter-Strike. 

Läs även: Här är bolagen i Sveriges Y Combinator

Läs även: King-grundaren: "Vi räknar inte med ett nytt Candy Crush"

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera