Annons

Uber-chefen: ”Säkerhet ska inte komma vägen för vad kvinnor vill göra”

Rana Kortam har titeln Global Manager Women's Safety Policy på Uber. Hon kommer från Kairo och flyttade till San Francisco i december 2018 för att jobba med policyfrågor kring kvinnors säkerhet på taxitjänstens huvudkontor.
Rana Kortam har titeln Global Manager Women's Safety Policy på Uber. Hon kommer från Kairo och flyttade till San Francisco i december 2018 för att jobba med policyfrågor kring kvinnors säkerhet på taxitjänstens huvudkontor. Foto: Heidi Alletzhauser.
Rana Kortam är Ubers globala chef för policyfrågor kring kvinnors säkerhet.  ”Med vår storlek och skala har vi ett stort ansvar”, säger hon.  Samtidigt riskerar bolaget att inte få sin licens förlängd i London.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

(Di Digital/San Francisco) Personalen i lobbyn på Ubers huvudkontor i centrala San Francisco ber om legitimation och hittar våra namn i systemet för inbokade möten. Vi får ett tillfälligt passerkort för att kunna ta hissen upp till fjärde våningen. I huset sitter runt 2 500 av Ubers totalt 27 000 anställda på sex våningar.

Rana Kortam är Ubers globala chef för policyfrågor kring kvinnors säkerhet och har sitt skrivbord på våning fyra. Här sitter hon tillsammans med ett team på 200 personer som håller i säkerhets- och försäkringsfrågor.

”Vi jobbar också nära våra team i olika delar av världen för att se till att de fokuserar på säkerhetsfrågor på rätt sätt, utifrån vår strategi när det handlar om kvinnors säkerhet.”

”Säkerhet ska inte komma vägen för vad kvinnor vill göra och var de vill åka”, säger Rana Kortam.

Kvinnors säkerhet och könsfrågor ingår numera vår affärsverksamhet.

Hon kommer från Kairo och flyttade till San Francisco i december 2018. I Egypten jobbade hon med policy- och regeringsfrågor på Uber, och när lagen om att tillåta ”ride-sharing” trädde i kraft 2018 började hon tänka på sitt nästa steg i karriären.

”Jag är stolt över att Uber anställde någon på min post med min bakgrund, då jag kommer från en annan del av världen där kvinnors säkerhet verkligen är en utmaning. Jag hoppas att jag kommer med ett lite annat perspektiv”.

Rana Kortam har en bakgrund från Google och var med när techjtätten startade upp sin verksamhet i Egypten. Hon anställdes på Uber i Kairo för fyra år sedan och säger att bolaget lika gärna skulle kunna ha valt en äldre man för att leda policyfrågor i ett land som leds av armégeneraler.

”Men de valde mig för de trodde att jag kunde göra jobbet.”

Hon menar att Uber i dag anställer personer från många olika delar av världen, och också med bakgrund från att ha jobbat med olika intressefrågor.

”Jag kan inte prata för andra företag, men min resa med Uber är ett bevis på att bolag som bryr sig om mångfald får utdelning för det affärsmässigt”, tycker Rana Kortam.

Uber var i blåsväder 2017 när ett antal kvinnor i den amerikanska organisationen anmälde att man utsatts för sexuella trakasserier i jobbet. Ett omställningsarbete påbörjades, och i kölvattnet av det och ett flertal andra skandaler kring bolaget lämnade Ubers vd och grundare Travis Kalanick sin post.

Läs mer: Tidslinje: Så tvingades Ubers vd bort efter bolagets mardrömsår

2017 bestämde sig även bolaget för att avsätta en fond på 5 miljoner dollar, motsvarande 48 miljoner kronor, för att finansiera initiativ och partnerskap med externa organisationer som jobbar med att motverka sexuellt våld och främja kvinnors säkerhet.

”Vi som ett techföretag har inte alla svar och behöver samarbeta med experter och organisationer som jobbar med kvinnors säkerhet för att få råd om hur vi närmar oss säkerhetsfrågorna vi ser på vår plattform och som ju finns i hela världen”, säger Rana Kortam.

Hon har kontakt med många olika intresseorganisationer mot sexuellt våld i USA, men även i andra länder. 

Rana Kortam har också jobbat aktivt med den säkerhetsrapport för USA-marknaden som Uber släppte i slutet av förra året. Enligt den genomfördes i snitt 3,1 miljoner körningar med Uber-bilar i USA varje dag under 2018. Under det året kom det in 3 045 anmälningar om sexuella övergrepp, varav 235 ska ha varit våldtäkter och 280 försök till våldtäkt. Förövaren ska i lika många fall ha varit kund som förare. Antal anmälningar motsvarade 0,01 procent av alla resor som gjordes med Uber.

Nio personer ska också ha blivit mördade i samband med en Uber-resa, och 58 olyckor fick en dödlig utgång.

Läs också: Ny rapport: Mord och över 3 000 sexuella övergrepp i Uberbilar

Ubers vd Dara Khosrowshahi kommenterade rapporten på Twitter:

”Jag tror att många människor överraskas över hur sällsynta de här händelserna är; andra kommer förståeligt nog tycka att de fortfarande är för vanliga”, skrev han. 

Rana Kortam kallar publiceringen av rapporten ett djärvt ögonblick i Ubers historia. 

”Det är ovanligt för ett företag att publikt och frivilligt välja att publicera information om sitt säkerhetsarbete och de mest allvarliga incidenter som skedde via vår plattform”, säger hon.

Det var inget enkelt beslut att publicera rapporten, menar hon, och det är utmanande att mäta resultat inom policyfrågor. Arbetet skedde tillsammans med National Sexual Violence Resource Center i USA och resulterade i ett klassificeringssystem för den typen av incidenter. Datan finns nu publikt tillgänglig för företag, men nästa rapport från Uber kommer inte förrän om två år så det dröjer innan siffrorna går att jämföra.

”Sexuellt våld är en företeelse som påverkar alla industrier och samhällen. Utifrån vår storlek och skala, för i dag sker 19 miljoner resor på Ubers plattform i världen varje dag, så har vi ett stort ansvar att förebygga problem innan de inträffar”, säger Rana Kortam.

Rana Kortam, global chef för policyfrågor kring kvinnors säkerhet i Ubers bilar, säger att säkerhetsaspekter inte ska få komma i vägen för vad kvinnor vill göra och var de ska åka.
Rana Kortam, global chef för policyfrågor kring kvinnors säkerhet i Ubers bilar, säger att säkerhetsaspekter inte ska få komma i vägen för vad kvinnor vill göra och var de ska åka. Foto: Heidi Alletzhauser.

Bolaget har till exempel stött på patrull kring säkerhetsfrågor i London, där man riskerar att förlora sin licens på en marknad med 3,5 miljoner användare. Uber nekades redan en förlängning av licensen 2017, men fick förnyat förtroende under en period. I november i fjol fick dock Uber nej till att förnya licensen, något bolaget har överklagat.

”Vi jobbar nära trafikmyndigheten TFL i London för att lansera ett antal säkerhetsprotokoll och är fortsatt dedikerade till London-marknaden”.

Läs också: London förnyar inte Ubers licens – aktien backar

Uber har infört säkerhetsfunktioner på alla marknader och i Norden handlar det bland annat att varje resa registreras genom GPS-teknik, att både förare och passagerare kan rapportera säkerhetsproblem dygnet runt och att alla förare i Sverige har en licens från Transportstyrelsen, där man går igenom samma bakgrundskontroller som för taxichaufförer. 

”Vi har gjort en undersökning i Sverige där en av tre kvinnor mellan 18 och 29 år sa att de skulle känna sig mycket säkrare om de kunde dela sin resa med nära och kära via appen i realtid”, säger Rana Kortam.

I bilarna finns också ID-kontroller av förarna i realtid genom ansiktsigenkänning också för att undvika bedrägerier, vilket har uppdagats på vissa marknader.

”Techindustrin är inte längre något som sker på nätet, utan handlar om interaktioner i verkliga livet. Kvinnors säkerhet och könsfrågor ingår numera vår affärsverksamhet”, säger Rana Kortam.

Läs mer: Konkurrenten vill bli marknadsledare i London – när Uber kastats ut

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer