Annons

Uppgift: Spotify betalar miljarder för fejkade streams

Spotify, med vd:n Daniel Ek, uppger att man jobbar aktivt med hanteringen av artificiell manipulation av lyssningar.
Spotify, med vd:n Daniel Ek, uppger att man jobbar aktivt med hanteringen av artificiell manipulation av lyssningar.
Nyheterna om manipulerade strömningar på Spotify duggar allt tätare. En källa till Di Digital hävdar att medarbetare på Spotify indikerat att det kan röra sig om ett miljardbelopp i felaktiga utbetalningar. Men meningarna går isär – och Spotify lägger locket på. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Härom veckan hände det igen. Musikbranschtidningen Rolling Stone rapporterade hur en stor artist, denna gång Justin Bieber, uppmuntrat sina fans att streama en viss låt för att få låten att toppa listorna.

Till saken hörde att en påstådd repost av ett Instagraminlägg från Justin Bieber spreds på nätet. Inlägget hade titeln ”How To Get Yummy to #1” och i denna ska popstjärnan ha förklarat hur man ska bära sig år för att stödja hans hitlåt.

Fansen instruerades bland annat att: ”Skapa en spellista med låten ”Yummy”, sätt den på repeat och streama den. Tryck inte på mute! Spela på låg volym. Spela medan ni sover.”

Det går en tydlig gräns när man köper streams som genereras av serverparker.

Huruvida Justin Bieber faktiskt stod bakom inlägget är oklart – liksom så mycket annat i debatten om artificiell manipulation av lyssningar. Inlägget ser äkta ut, men ligger inte på Justin Biebers Instagram idag.

”Jag vet inte ens om det här är ett exempel på fusk”, säger Ludvig Werner, vd på musikbolagens branschförening Ifpi.

Enligt en uppförandekod som musikbranschens aktörer undertecknade i somras är det fullt tillåtet att uppmuntra sina fans att lyssna på en låt på repeat. Det är först när man låter en dator göra hela jobbet som det räknas som fusk. 

”Är det en människa som agerar är det oftast okej. Men det går en tydlig gräns när man köper streams som genereras av serverparker. Då är det uppenbart fusk”, säger Ludvig Werner.

Det leder till lägre kompensation för artister och skivbolag som följer reglerna.

Tidigare granskningar har visat att det är relativt enkelt att anlita it-bolag som med hjälp av servrar och konton driver lyssningen av en viss låt eller artist på Spotify, Apple Music, Deezer eller någon annan plattform. 

Antalet streams är av avgörande betydelse för hur högt låtar hamnar på topplistor som Billboard-listan eller Spotifys olika topplistor. Denna typ av exponering är i sin tur hjälpsam när artister ska marknadsföra sin musik, boka arenor och sälja koncertbiljetter. 

”I de här fallen handlar det om att dopa populäriteten av sin musik, snarare än att tjäna pengar på royalties. Det är allvarligt eftersom det leder till lägre kompensation för artister och skivbolag som följer reglerna. Den pott pengar som exempelvis Spotify betalar ut fördelas ju i enighet med antalet lyssningar”, säger Ifpi:s vd. 

En tredje form av fusk kretsar kring rena bedragare som laddar upp en slags låtsasmusik - eller enkla ljudfiler på Spotify. De hackar sig sedan in på mängder med privata konton, stramar ljudfilerna och berikar sig på royaltyintäkterna. 

Tidningen Dagens Nyheter har exempelvis uppmärksammat ett fall där ”artisten” Halion Forc som under sommaren spelades via den 73-årige Göran Linds kapade Spotifykonto utan att han själv visste om det. Låtarna spelats tiotusentals gånger och dominerade därför Göran Linds personliga topplista för 2019. De är nu borttagna, enligt DN.

”Det är svårt för oss att veta hur vanligt det där är. Vi är ju en leverantör av topplistor och dessa ljudfiler går under vår radar. Men det är ju ett bedrägligt beteende som minskar royaltyintäkterna för rättighetshavare vars musik konsumeras av riktiga människor”, säger Ludvig Werner. 

Hur stort är då problemet på Spotify? 

Enligt Ifpi-bossen finns ingen ordentlig uppskattning. Men frågan är av stor betydelse. Spotify är störst i världen på streamad musik och streaming står för cirka 90 procent av branschens intäkter i Sverige och 65-70 procent i USA, enligt Ifpi. 

En källa till Di Digital hävdar att medarbetare från Spotify nyligen indikerat att så mycket som 3-4 procent av bolagets strömningar är manipulerade på ett otillåtet sätt. Fingervisningen ska ha skett i ett möte mellan Spotify och personer i musikbranschen.

Om siffran stämmer skulle det innebära att Spotify betalat kring två miljarder kronor till fel rättighetsägare under 2019, enligt Di Digitals beräkningar. 

Uträkningen baseras på Spotifys rapporterade, och prognostiserade, siffror om totala intäkter på 71 miljarder kronor under 2019. Av dessa intäkter går cirka 75 procent (cirka 54 miljarder kronor) till musikindustrin där de används för att kompensera skivbolag, artister, producenter, rättighetsägare med mera.

Om 3-4 procent av denna andel är baserad på fejkade strömningar skulle det innebära att mellan 1,6 och 2,2 miljarder kronor var felaktigt distribuerade i fjol. Pengarna gick i så fall till fuskare och bedragare – på bekostnad av legitima skivbolag, musikskapare och rättighetsägare.

”Jag tycker det låter väldigt högt att 3-4 procent skulle bestå av otillåten manipulation, det vill säga köpta streams eller medvetna intrång med fejkmusik”, säger Ludvig Werner på Ifpi.

Ingen av de tre stora skivbolagen – Sony Music, Universal och Warner - vill bli citerade när Di Digital hör av sig. Men minst en tung musikchef säger sig dela Ludvig Werners uppfattning om att 3-4 procent låter högt.

Spotify fortsätter att arbeta för att ta bort incitament för otillåten aktivitet.

En indikation på att det rör sig om stora summor kom när den amerikanska musikförläggaren Sosa Entertainment stämde Spotify för en miljard dollar i november i fjol. Anklagelserna handlar om att Spotify hävdat att deras strömningar varit ”falska”. Spotify ska därför ha raderat deras låtar från plattformen och inte betalat för musiken. 

Sosa menar att de saknar royalties för över 550 miljoner strömningar på plattformen. Räknat på ett ofta använt snittvärde på 6-7 öre per stream motsvarar detta ett ekonomiskt värde på cirka 35 miljoner kronor.

Spotify vill varken kommentera Sosa-fallet eller beskriva hur stort problemet med dem är. Men en talesperson för bolaget uppger att man jobbar aktivt med hanteringen av artificiell manipulation av lyssningar. 

”Vi har flera åtgärder och metoder på plats för att övervaka användningen av våra tjänster för att skydda våra användare, och vi samarbetar aktivt med våra branschpartners för att tackla dessa problem. När vi identifierar eller blir uppmärksammade på otillåten aktivitet vidtar vi åtgärder som kan inkludera borttagning av streams, innehållande av royalties och åtgärder för att motverka effekten på placeringar på våra topplistor. Vi fortsätter att arbeta för att ta bort incitament för otillåten aktivitet”, säger talespersonen. 

Huruvida Spotify verkligen gör allt de kan för att spåra och straffa fuskarna är en fråga som just nu diskteras flitigt i musikbranschen. Nyligen deklarerade Sveriges Radio att de kanske måste göra om underlaget till Digilistan i P3 på grund av misstankar om manipulerade lyssnarsiffror.

Borde Spotify vara mer öppna om problemets storlek?

”Inte nödvändigtvis i media. Men det är viktigt att man ger bra information till branschen och har en bra dialog. Jag vet att detta är en fråga som Spotify tar på allvar och jobbar med”, säger Ludvig Werner.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer