Annons

Upprättelse för it-bubblans entreprenörer

Det är hög tid att omvärdera hur vi ser på 90-talets it-bubbla och dess effekter på den svenska ekonomin. Utan den hade dagens blomstrande internetsektor aldrig tagit form, hävdar sex forskare på Handelshögskolan i en ny rapport.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Skateboards och pizza på kontoret. Substanslösa fantasivärderingar, börsnoterade internetkonsulter med miljardförluster, tusentals anställda – och till slut en spektakulär börskollaps. För de allra flesta svenskar förknippas det sena 90-talets it-boom främst med dyrköpta läxor om marknadspsykoser och finansbubblor.

I själva verket var perioden helt avgörande för att skapa dagens blomstrande svenska techsektor. Det hävdar sex forskare från Handelshögskolan i Stockholm, som i en färsk rapport kartlagt den svenska internekomins rötter.

“Den här tidsperioden förtjänar upprättelse. Den skapade lärdomar, lade grunden och sådde frön till den andra it-vågen, som vi ser idag”, säger Robin Teigland, professor på Handelshögskolan och en av författarna till rapporten.

Läs mer: "Med pengarna kommer ett ansvar"

De fyra forskarna har samlat in data om över 17 000 personer på ledande positioner på drygt 4 400 bolag verksamma i internet- och startupsektorn mellan åren 2007 och 2016. Till det har man lagt data på över 104 inflytelserika bolagsgrundare, investerare och andra som var verksamma under den första it-boomen i slutet av 90-talet.

Det kanske mest talande exemplet är betaltjänsten Klarna, som idag värderas till över 19 miljarder kronor.

I många fall finns direkta kopplingar mellan personer och kapital från den första it-boomen och nutidens mest uppmärksammade internetföretag. Klarna, Spotify, iZettle, King, Mojang och Avito, sex av de senaste årens högst värderade bolag i techsektorn, har alla direkta eller indirekta kopplingar till individer som var verksamma och kapital som lösgjordes under det sena 90-talets svenska it-boom (se grafik nedan).

Det kanske mest talande exemplet är betaltjänsten Klarna, som idag värderas till över 19 miljarder kronor.

År 2005, då bolagets grundare fortfarande var studenter på Handelshögskolan, investerade affärsängeln Jane Walerud en halv miljon kronor i utbyte mot 10 procent av bolaget. Hon engagerade sig även som rådgivare och teknisk expert i bolaget. Jane Walerud blev förmögen under den första it-boomen, då hon tillsammans med övriga grundare sålde bolaget Bluetail till Nortel Networks för 1,6 miljarder kronor.

E-handelssajten Avito är en rysk köp- och säljsajt som nyligen värderades till 22,5 miljarder kronor och fram till i höstas hade Kinnevik som storägare. En av bolagets grundare, Jonas Nordlander, har en bakgrund som första vd på auktionssajten Tradera, som grundades år 1999 och såldes till amerikanska Ebay år 2006.

Traderas grundare Johan Brenner är i dag partner vid riskkapitalbolaget Creandum, som investerade i Spotify redan 2008, och även delägare i andra uppmärksammade teknikbolag som Tictail, Izettle och Neo Technology.

Speljätten King, som nyligen såldes till amerikanska Activision Blizzard för drygt 50 miljarder kronor, grundades år 2003 av Riccardo Zacconi, Patrik Stymne, Thomas Hartwig, Sebastian Knutsson och Lars Markgren. De lärde alla känna varandra på Spray, som grundades som ett internetkonsultföretag år 1995.


I dag, enligt forskarna, matas erfarenheterna från den tiden tillbaka in i ett mer väl fungerande ekosystem för entreprenörskap i Sverige. I synnerhet i Stockholm finns en kombination av informella nätverk med rötterna i dåtidens internetbolag och pengar som tjänades in då, som nu återinvesteras i nya företag och entreprenörer.

“Det kan handla om kunskapen hur man hanterar en riskkapitalist och förmågan att lära sig av sina misstag. Det finns en massa kompetens och resurser idag som skapades då”, säger Robin Teigland.


Enligt en uppskattning från tidningen Affärsvärlden tappade de 31 största it-företagen på Stockholmsbörsen över 300 miljarder kronor i bolagsvärde när it-bubblan kollapsade.

Felet, enligt Robin Teigland, låg aldrig i bolagens affärsidéer. Utan snarare i investerarnas uppblåsta förväntningar.

“Problemet var aldrig entreprenörerna, utan snarare hajpen och idén om att tjäna snabba pengar på dem”, säger Robin Teigland.



Läs även: Tillbaka till framtiden - IT-yrans profiler 15 år senare

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies