Hoppa till innehållet

”Ut och lek-konspirationen är tröttsamt förutsägbar”

DN ger plats åt konspirationsteorier och alarmism när sommarens Pokémon Go-hajp ska bemötas. Att en forskare tycker något är inte samma sak som att det är vetenskapligt bevisat, skriver Fredrik Wass.

Di Digitals bloggare Fredrik Wass.
Di Digitals bloggare Fredrik Wass.

Om något blir hajpat måste det förr eller senare tas ned på jorden igen. Så lyder både medielogiken och människors generella beteende.

Därför var det inte oväntat att Dagens Nyheter gav utrymme åt konspiratoriska och alarmistiska resonemang om allt ifrån dataspels-lobbying till skärmtidsförbud när sommarens Pokémon Go-hajp skulle bemötas. Detta via författaren Katarina Bjärvalls debattinlägg. Hon är en person som sedan länge profilerat sig med budskap kring överkonsumtion och hur ny teknik är ett problem som måste stävjas.

Och som väntat verkar det bara finnas ett enda giltigt svar på alla typer av problem som går att koppla till någon form av teknologisk landvinning: Ut och lek! Hur Katarina Bjärvall lyckas få den uppmaningen att även gälla Pokémon Go är en gåta. Men det viktiga är tydligen att föräldrar ska skuldbeläggas för att deras barn aktiveras via mobilskärmar. (Debatten om skärmtid är intressant i sig och förtjänar en egen fördjupning som forskaren Elza Dunkels bemöter förtjänstfullt här.)

Just Pokémon Go har ju hyllats världen över för att det aktiverar dess användare och får dem att både röra sig utomhus samt ta kontakt med andra. Något som fått människor som normalt sett har svårt för socialt umgänge att våga knyta kontakter och interagera med sin omgivning. 

Att forskare yttrar en åsikt är inte samma sak som att något är vetenskapligt bevisat, däremot går det förstås att formulera slagkraftiga budskap som fångar upp tidens anda och kan hjälpa till att sälja böcker, föreläsningar och debattartiklar.

Det måste bli ett slut på ogrundade åsikter gömda bakom en vetenskaplig aura.

Ett annat aktuellt exempel är samma tidnings avslöjande om författarna (och föreläsarna) som skrivit om hittepå-fenomenet ”applicerad kvantfysik”, något som helt saknar stöd i vetenskapen men som går att bygga en hel föreläsningskarriär på. 

I den här tidigare artikeln sätter för övrigt Andreas Ekström ord på moralpaniken som kommer i vågor och alltid följer med så fort ett nytt fenomen dyker upp i en ungdomsgeneration. Jazz, popmusik, videovåld, dataspel, hårdrock, sociala medier. Allt har bemötts av ”Hopp och lek ute”-argumentet, som en härlig one-size-fits-all-lösning på allt som är dåligt i samhället. Visst är det skönt när det är så enkelt? 

Självklart kan alla mänskliga aktiviteter vara skadliga om de utförs på fel sätt eller om den som utför dem får en negativ upplevelse. Man måste inte ha forskat om något för att få ha en åsikt, men det måste bli ett slut på ogrundade åsikter gömda bakom en vetenskaplig aura.

Har vi inte kommit längre än så?


Detta är ett blogginlägg av Fredrik Wass. Följ honom här!

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera