Hoppa till innehållet

Voi:s vd om nya konkurrenten: ”Det är klasskillnad”

Elscootermarknaden har drabbats hårt av coronakrisen. Men nu ser svenska flaggskeppet Voi en ”enorm medvind” i hela Europa. I en stor intervju berättar vd:n Fredrik Hjelm om en tuff vår, framtidsplanerna och om konkurrenten Bolts inträde på marknaden. ”I stort sett alla städer där vi gått upp mot Uber och Bolt så har det varit klasskillnad”, säger han.

Vois vd Fredrik Hjelm har börjat se en ljusning i mörkret, och har sett en stor attitydsförändring gentemot el-sparkcykeln under coronakrisen.
Vois vd Fredrik Hjelm har börjat se en ljusning i mörkret, och har sett en stor attitydsförändring gentemot el-sparkcykeln under coronakrisen.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Senast Di intervjuade Voi:s vd Fredrik Hjelm befann sig bolaget i en mycket ansträngd situation – ”ett helvete”, som han själv beskrev det i slutet av mars. Det svenska elscooterbolaget tvingades pausa på majoriteten av sina marknader på grund av coronautbrottet.

Efterfrågan var i princip noll. Bolaget ansökte om permittering för merparten av sin personal, sade upp avtal med olika underleverantörer samt tvingades genomföra en rad uppsägningar och varsel av konsulter, prov- och visstidsanställda. 

”Sist vi pratade hade vi kommit in i coronan och gjort nedskärningar för att säkra upp kassan och sedan dess har det ju som övriga samhället sakta men säkert gått mot något bättre”, säger Fredrik Hjelm.

Hjelm har sett, som han uttrycker det, en ”enorm medvind” vad gäller regleringar och lagstiftning kring den tidigare ibland utskällda elsparkcykeln, vilket öppnar upp för Voi på nya marknader.

”I Storbritannien – till exempel – 'fasttrackar' regeringen legaliseringar av elsparkcyklar till juli i år. Det ursprungliga förslaget var att man skulle se över det först 2021 och det här gör man helt enkelt för att ha alternativ till kollektivtrafiken nu när man börjar öppna upp, och vi ser egentligen samma i alla länder. Det finns ett starkt stöd till alternativ till att åka i sin privata bil. Detta har varit en trend sedan tidigare. Men nu ser vi också att elsparkcykeln ses som ett alternativ till kollektivtrafiken. Tidigare har städerna – med rätta – värnat om kollektivtrafiken, men nu är det uppenbart att det behövs alternativ till den”, säger Hjelm. 

När sommaren närmar sig har flera av Voi:s tidigare marknader börjat öppna upp igen. I Stockholm, Helsingfors, Göteborg, Uppsala, Odense and Köpenhamn upphörde aldrig tjänsten, och nu rullas verksamheten i gång på marknad efter marknad – senast i Schweiz och Frankrike. Och i sommar tillkommer Storbritannien.

”Nu har vi kommit tillbaka i stort sett alla städer. Det ser rätt starkt ut. Det verkar som om folk vill komma ut och röra på sig igen och samtidigt inte använda sig av kollektivtrafik eller taxi”, säger Hjelm och fortsätter: 

”Konsumentbeteende är väldigt svårförutsägbart. Marknader som för oss för cirka ett år sedan var likställda – till exempel Norge och Schweiz – där beteendet sett ungefär likadant ut, är i dag helt olika. Nu är Norge en väldigt stark marknad – och Schweiz en svag. 'Lockdown' är på ungefär samma nivå men beteendet helt annorlunda i olika städer och olika länder”. 

För cirka ett halvår sedan fanns det enligt transportkonsultbolaget Trivector tio stycken olika elscooteraktörer i Stockholm, men flera av dem har fått lägga ner verksamheten. Hur ser du på att så många har fått slänga in handduken?
”Det är tråkigt i de enskilda fallen. Men för oss är det såklart bra med färre konkurrenter. I alla såna här kriser så accelereras trender, och i vår bransch fanns det redan en konsoliderings- och 'shake-out'-trend som nu snabbades på. 'The strongest gets stronger och de lite svagare skakas av'”.

Ett av de tre bolag som nu opererar är Bolt som är nya på Scooter-marknaden sedan ett par veckor. Hur ser du på att de kommer in sent i matchen – och med tunga finansiärer i ryggen?
”Man ska alltid ha respekt för välfinansierade duktiga konkurrenter. Men när 'ride-hailing-bolag' som Uber och Lyft gett sig på att försöka köra mikromobilitet så är det tydligt att det inte är deras kärnkompetens. I stort sett alla städer där vi gått upp mot Uber och Bolt så har det varit klasskillnad. Jag ser fram mot att de kommit hit – men vi är inte superoroliga. Vi har vår bästa flotta i Stockholm, vi är lönsamma. Det blir tufft för någon att konkurrera här”, säger Hjelm som tror att det finns plats för max två spelare i en stad som Stockholm. 

Till följd av utvecklingen i samband med coronapandemin har värderingarna för flertalet elscooterbolag fallit. Voi:s delägare Vostok New Ventures skrev nyligen ned värdet på sin post till 850 miljoner kronor, jämfört med omkring 1 miljard kronor i slutet av förra året. Vostok New Ventures har redan investerat 585 miljoner kronor, och har stått redo att skjuta till nya pengar om det skulle behövas. Men enligt Hjelm är det inte hugget i sten hur man ska gå vidare efter Corona-krisen.

”Vi vill vara i en position redan i höst då vi kan göra ett val och bestämma om ska vi slå över på lönsamhet och gå i en smalare skala eller om vi ska fortsätta expandera ytterligare och ta in mer kapital. Det är ett lite oklart läge nu med coronapandemin men fundamentalt ska vi vara där i höst så vi kan göra det valet. Vi är två år in i verksamheten och det är först nu som jag känner att vi börjar komma upp i den nivå på produkten som gör att jag kan känna mig trygg med att vi kan vara lönsamma. Men det finns fortfarande mycket att utveckla”. 

Hur ser planerna ut i Stockholm ut framöver?
”Vi expanderar mer och mer. Under vintern och våren har vi expanderat ut mot Karolinska, Haga och universitetsområdet och ner mot Kvarnholmen, Hammarby Sjöstad, Årsta och Johanneshov. Den nya scootrarna håller längre än de tidigare modellerna, och med de senaste batterierna kan vi köra drygt 60 kilometer på en laddning. Kostnaden att driva modellen har gått ned så mycket att vi kan sprida ut oss mer och på sikt demokratisera tjänsten genom att gå ner i pris”.

Hur tror du att vi färdas i staden om tio år?
”Jag tror att bilar och taxi som de vi har i dag är helt utslängda. De tyngre fordonslösningarna kommer att vara autonoma. Stora delar av städer kommer vara nedslängda för tung fordonstrafik, Stockholm har sina sommargågator och i bland annat Paris gör man likadant. Mer yta åt människor, mindre yta för tung trafik.”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera