Hoppa till innehållet

Blogg: Den stora mat-maskeraden

Vi går nu in i den stora mat-maskeradens decennium. Tro inte att du vet vad du har på tallriken!

Nam-nam. Är det en gräddbakelse jag ser där i vägrenen?
Nam-nam. Är det en gräddbakelse jag ser där i vägrenen?Foto: Holger Elgaard, CC-BY-SA

2016 är ett stort år. Då beräknas nämligen Impossible Foods första produkter komma ut på marknaden. Och vad är då det? Jo, kött och ost tillverkade helt av växter. Det låter knasigt, men kombinerade i en cheeseburgare är resultatet enastående.

Jag har inte smakat, men jag har en kompis som har – som är utbildad kock, stor-stekare i den amerikanska VC-sektorn, älskare av hamburgare och inte investerad i bolaget.

Enligt detta sanningsvittne smakar det som en helt fantastisk cheeseburgare. Köttet är gott och saftigt, osten har sälta och textur som en riktig ost och allt är bara växter.

Stackars kött.

Nyligen lagade Memphis Meats den första köttbullen gjord på odlade köttceller. Och nu kommer en annan amerikan och gör kött baserade på växter. I båda fallen är vi så långt från en normal bonde man kan komma. Antingen odlas köttceller, eller så spjälkas växter i sina beståndsdelar och sätts ihop på nya sätt.

Vi har klivit bortom molekylärgastronomin och in i den vetenskapliga matens tidevarv där forskning är den nya jordmånen. Vegetariska purister fnyser givetvis åt att förklä härliga grönsaker till kött för att lura medelålders män med taskiga dietvanor, men vanor är ju det svåraste som finns att bryta, så varför inte?

Vi har klivit bortom molekylärgastronomin och in i den vetenskapliga matens tidevarv.

Mat-maskerader är ju dock inte reserverade enbart för kött och ost. Det är bara att titta i mjölkkylen och sedan extrapolera för att se utvecklingen. Sojamjölk, mandelmjölk, havremjölk och annat som får Arla att gå i spinn.

Tur att de fortfarande smakar lite udda för personer och kökstraditioner tillvanda vid mjölk.

Ja, än så länge ja. Lupiner, detta ogräs, är det senaste tillskottet inom området nya proteiner och mjölkersättning. Ännu inte i mjölkkylen, men snart så och då som en allvarligare konkurrent till Arla och Valio än de nuvarande. Det visar sig nämligen att av lupinfrön så kan exempelvis tyska Prolupin tillverka mjölkprodukter som funkar precis som mjölk, inklusive vispbar grädde. Och utan negativa bismaker. Eftersom lupiner – till skillnad från soja – kan växa precis varsomhelst och med ungefär samma avkastningsprognos så har vi plötsligt lokalt odlad mjölk och grädde att se fram emot.

Läs även: Blogg: Nördarna kirrar biffen åt köttindustrin

Är det en bonde som ligger bakom detta? Självklart inte – det är en patenterad process från tyska tech-centret Fraunhofer.

Dr. Florian Löbermann (doktor i organisk kemi) vid Munich Venture Partners, som är en av investerarna bakom Prolupin, tror att vegetariska proteiner inom de närmaste åren kommer att kapa åt sig 10% av marknaden för animaliska proteiner. Det är en ganska rejäl pajbit.

Vem blir nästa offer i den stora mat-maskeraden? För fortsätter det så här kommer det ju inte bara att handla om att maskera matvaror, utan om att maskera snabbt dalande resultat i traditionella matföretag som plötsligt finner sig utmanade av vetenskapen.

Johan Jörgensen

@johanjorgensen


Det här är ett inlägg från bloggen Internet of food. Följ den här!

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera