Tänk dig en kvinna som du har absolut makt över. En vacker, förstående kvinna som inte ställer några krav utan lyssnar på dig och servar dig outtröttligt oavsett hur du beter dig mot henne.
Kanske det är sådana undermedvetna drömmar som påverkat de, i huvudsak manliga, utvecklare som jobbar med artificiell intelligens, AI. Hur ska man annars förklara att AI-assistenten så ofta är en kvinna?
Från Amazons Echo, som aktiveras med tilltalsnamnet Alexa, till Microsofts Cortana, ursprungligen en halvnaken figur i spelserien Halo. Från Ikeas Anna, som servat möbeljättens kunder i mer än tio år, till SEB:s Amelia, som ska börja på bankens kundtjänst vid årsskiftet.
Och förstås Apples Siri (som visserligen har en manlig röst i Storbritannien), en lite tuffare tjej som ibland kan skämta till det eller ge ett uttryck av att veta mer än hon berättar. Alla är de kvinnor.
Kvinnan uppfattades som mer kompetent, trots att det inte fanns någon skillnad i hur assistenterna betedde sig.
”En kvinnlig avatar kan vara ett omedvetet val som speglar tillverkares värderingar eller basera sig på kundundersökningar. Men icke desto mindre är det en reproduktion av idén att kvinnor ska serva och hjälpa till”, säger Ellen Breitholtz, som forskar i lingvistik vid Göteborgs universitet och har undersökt hur datorer kan bli bättre på att förstå mänskligt språk.
IBM:s Watson är en man, döpt efter bolagets första vd Thomas J. Watson. Men den så kallade superdatorn är inte heller en assistent utan en hjärna som vinner frågesporter och löser cancerfall.
It-konsulten Tieto går emot strömmen med Alicia T, AI:n som bolaget nyligen valde in i en av sina ledningsgrupper. Till skillnad från de flesta assistenterna som hjälper till i hemmet och privatlivet ska Alicia T delta i beslutsfattandet i näringslivet.
Robotar som vårdar och tröstar oss riskerar däremot att ytterligare cementera könsrollerna.
Ett forskningsprojekt där bland annat Oxford University ingick skapade Samuela, en kvinnlig AI med uppgiften att lyssna, trösta och vara sällskaplig. På demovideon kommer människan, mannen, hem från kontoret, där den blonda och blåögda Samuela väntar som den lydigaste 50-talshusfrun redo att höra allt om mannens dag. Med överdrivet intresse lyssnar hon på mannens babbel om en ny kaffemaskin på kontoret och uppmuntrar honom med ”Oh dear”-suckar och följdfrågor.
Läs mer: Den svenska hackareliten från insidan
Stereotyper om kvinnliga och manliga sysslor är ändå inte den enda anledningen till att så många AI:s gestaltas som kvinnor. I en studie gjord av forskaren Karl Fredric MacDorman uppgav både män och kvinnor att de föredrog en kvinnlig röst när de kommunicerade med en dator. Hos kvinnorna kunde man också se en tydligt positivare reaktion till den kvinnliga rösten medan männens reaktioner inte visade på en tydlig preferens.
Många människor uppfattar robotar som hotfulla, säger Linda Johansson, forskare på Försvarshögskolan och författare till boken ”Äkta robotar”.
”Det kan vara så att det känns mindre hotfullt, mindre otäckt med en kvinna”, säger hon.
Det svenska bolaget Artificial Solutions har i 15 år byggt virtuella assistenter som främst jobbar som kundtjänst, bland dem Ikeas Anna. Forskningschef Rebecca Jonsson säger att de flesta kunderna vill ha en kvinna.
52 procent av Artificial Solutions AI:s är kvinnor, 34 procent män och resten androgyna eller till exempel djur.
”För flera år sedan gjorde vi en studie där vi byggde ett manligt och ett kvinnligt gränssnitt. Kvinnan uppfattades som mer kompetent, trots att det inte fanns någon skillnad i hur assistenterna betedde sig”, berättar Rebecca Jonsson.
Jag hoppas man undviker att flytta över alla stereotyper till en AI.
Å andra sidan verkar en kvinnlig AI locka fram människornas sämre sidor. När Linköpings universitet studerade hur tonåringar interagerar med AI:s blev det mer förolämpningar och verbala påhopp mot en AI med kvinnligt utseende. Tonåringarna var inte lika hårda mot den manliga AI:n.
Artificial Solutions märker samma fenomen hos sina produkter. De kvinnliga virtuella assistenterna får både mer grova kommentarer om sitt utseende men också frågor om att gifta sig.
Som i verkliga livet är de kvinnliga avatarernas utseende ett ständigt diskussionsämne. Företagets tidigare interna AI, Sol, var en blondin med en tajt ärmlös topp och sug i blicken.
”Det var lite spekulationer internt hur vi tyckte att hon såg ut. Jag tyckte kanske att hon var lite för häftig”, säger Rebecca Jonsson.
Läs mer: Därför är data det nya guldet i musikbranschen
När Annas utseende skulle uppdateras av ett franskt företag blev Ikea lite chockade av det första förslaget, berättar hon.
”Det var lite väl mycket blondinstereotypen, så Ikea bad om ett nytt förslag. Hon skulle se ut mer som vem som helst som man kunde träffa på varuhuset. Det är ju en digital representant för företaget.”
Rebecca Jonsson tror att kvinnliga AI:s är en trend som gjort det lättare att marknadsföra nya produkter. Men hon tror att det kommer mer animerade fantasifigurer och könsneutrala avatars.
”Jag hoppas att man accepterar att en AI inte behöver vara av ett visst kön. Att man undviker att flytta över alla stereotyper till dem.”
