Hoppa till innehållet

Det här händer 2016 – enligt Di Digital

Vad kan vi vänta oss av tech- och startupåret 2016? Här ger Di Digital-redaktionen sina bästa prognoser.

Viktor Ström, Josefin Jakobsson, Daniel Goldberg, Howard Riminton, Jonas Leijonhufvud, Mimi Billing
Viktor Ström, Josefin Jakobsson, Daniel Goldberg, Howard Riminton, Jonas Leijonhufvud, Mimi BillingFoto: Jesper Frisk

Jonas Leijonhufvud: It-bubblor brister

Sexton år efter dotcombubblan börjar vissa storsatsningar se rejält svajiga ut. Vi kommer få se en del spektakulära it-haverier under 2016. Det handlar inte minst om bolag inom nya områden som det varit svårt att förutspå framtiden för.

Bland bolagen med miljardvärderingar har Izettle fortfarande mycket att bevisa. I klassen “bolag som tagit in över 100 Mkr utan att bygga en stabil affärsgrund” kan nämnas tv-tjänsten Magine, som börjar påminna om filmfiaskot Voddler, och lifeloggingbolaget Narrative, vars produkt är extremt nischad när man tänker efter. Ett mindre tech bolag som har mycket att bevisa är Virtusize, med virtuella provrum för e-handeln.

Bland bolagen med miljardvärderingar har Izettle fortfarande mycket att bevisa.

Givetvis hoppas jag att jag har helt fel och att dessa bolag ska hitta en “pivot” och börja gå med vinst. Men vi har sett dussintals storsatsningar de senaste åren och 2016 blir året då allt fler av dem går upp i rök.


Miriam Olsson Jeffery: Krav på fungerande affärsmodeller

Vi har redan sett tecken på det under 2015. Färre techbolag har börsnoterats och det har skett nedskrivningar av flera bolags värderingar. Två exempel är Snapchat och Dropbox, som båda har skrivits ned med 25 procent respektive 31 procent av fondjätten Fidelity.

Och mycket pekar mot ett allt tuffare investeringsklimat under 2016. För att lyckas locka till sig riskkapital krävs inte längre bara ett stort användarantal utan även bevis på att ett bolag kan tjäna pengar.

Lyssna även på: Digitalpodden Silicon Valley: ”En långsamt pysande bubbla”


Daniel Goldberg: Mojangs grundare gör näringslivs-comeback

Av Minecraft-skaparna Mojangs tre grundare är bolagets tidigare vd Carl Manneh den enda med en utpräglad näringslivsbakgrund. Dessutom den enda som inte visat några som helst livstecken efter miljardförsäljningen till Microsoft hösten 2014. Markus “Notch” Persson tycks ha fullt upp med att leva rövare på Twitter och ta hand om lyxvillan i Beverly Hills. Jakob Porser lever barndomsdrömmen som ny storägare i Luleå Hockey. Men från Carl Manneh, som fick loss i runda slängar 1,4 miljarder i försäljningen, har det hittills varit knäpptyst.

Från Carl Manneh, som fick loss i runda slängar 1,4 miljarder i försäljningen, har det hittills varit knäpptyst.

Till saken hör att Carl Manneh även innan Mojang var en utpräglad entreprenör. Han var med och grundade webbtjänsten Jalbum, musikstudion Play Yard Studios samt e-handlaren Sneakerlaces. Med Mojang spelade han en nyckelroll i att bygga ett av Sveriges genom tiderna mest snabbväxande, lönsamma och omtalade bolag. Säg den företagsledare som inte skulle vilja ha en med hans nätverk, förmögenhet och erfarenhet i styrelserummet.

Läs även: Minecraftgrundaren startar flygbolag


Viktor Ström: Bankerna börjar köpa bolag

Att de svenska storbankerna är långsamma har varit ett mantra under 2015. De har missat samarbeten med aktörer som Tink, Qapital och Dreams som istället gått till utländska banker. Mycket talar för att de svenska storbankerna under 2016 vaknar till liv och börjar köpa, eller samarbeta med, uppstickarna.

Bankerna kan skynda på sin teknikutveckling och de nystartade bolagen kan få ta del av bankernas enorma distributionsnät. Bra för kunderna, bra för bankerna och bra för startup-bolagen. De enda som riskerar att hamna i kläm är mediebolagen som hittills fått shoppa fintech-bolag ostört.

Läs även: Sparappen Klirr nästa fintech-stjärna


Mimi Billing: Startupscenen bortom Stockholm

 

Sveriges digitala startupekonomi är fortfarande väldigt centrerad till Stockholm. Samtidigt skriker andra svenska städer om att få inkluderas och synas. För bara några år sedan ombads startups i Göteborg att flytta till Stockholm eller Berlin för att ha en chans. I dag är situationen något bättre, men fortfarande saknas det både kapital och nätverk för startups ute i landet.

2016 kan vara året då vi ser en förändring. Riskkapitalbolaget EQT kommer inom kort att offentliggöra en ny miljardfond för investeringar i digitala startupbolag. Bolagets medarbetare har i arbetet gjort flera resor för att träffa bolag i speciellt Malmö och Göteborg. Samtidigt finns starka nätverk av affärsänglar i exempelvis Malmö, som kan vara viktiga för att driva på utvecklingen.

Dessutom finns anledning att titta på storbolagen i landets industritunga regioner. De har kapitalet men saknar ofta det driv och den innovationsförmåga som startupsektorn kan erbjuda. För att storbolagen inte ska bli omsprungna kan de istället vara med på resan genom att investera i nystartade techbolag.

Läs även: "Det är startup-rea i Göteborg, varför shoppar inte riskkapitalbolagen?"


Lyssna även på: Daniel och Viktors nyårsspaningar i Digitalpodden:

http://embed.acast.com/digitalpodden/mikaelpersbrandt-spotify-teslaochborsrusningiteknikbolag

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Läs även: Bäst 2015 enligt Di Digital

 

Läs även: Sämst 2015 enligt Di Digital

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera