Hoppa till innehållet

Finansrävarna är skogens app-kungar

På marknaden för jaktappar tävlar finansmännen mot kändisarna. Men trots motståndare som Alexander "The Mauler" Gustafsson ser finansrävarna, med Gerard de Geer, i spetsen ut att ta hem spelet.   

Alexander Gustafsson är ett av affischnamnen för The Great Wild som nu verkar bli omkörda av finansmännens Wehunt.
Alexander Gustafsson är ett av affischnamnen för The Great Wild som nu verkar bli omkörda av finansmännens Wehunt.

Årets jaktsäsongen är igång för fullt. Det innebär också högsäsong för jaktapparna som tävlar om jägarnas gunst. För tre år sedan fanns sex svenska jaktappar. I Sverige finns runt 300 000 jägare, visserligen en ansenlig mängd, men tydligen inte tillräckligt för sex olika appar. 

Det bolag som lett konsolideringen av marknaden och fällt konkurrenterna en efter en är Wehunt (NTL). 2016 köpte de konkurrenten Genzo och i somras slog de till och tog över Vilth och Jaktvakt. Det gör att det nu finns tre jaktappar kvar i Sverige: Wehunt, Easyhunt och The Great Wild. 

"Jag tror fortfarande att vi är lite för många. Easyhunt överlappar både oss och The Great Wild. Det vore nog bra om man kunde bli en aktör mindre på marknaden", säger Theodor Storm, vd för Wehunt. 

Det äldsta bolaget i den kvarvarande trion är Easyhunt (NTL) som grundades 2009 av Johan Ulfström. I dag har Easyhunt drygt 78 000 användare i Norden och tillhandahåller en plattform på webben och i en app där jaktlag kan sköta administrationen, jägare kan pejla hundar, titta på kartor och se gränser på jaktmarkerna.

”Det är jättekrångligt att sitta med mejl och samla ihop vilka som kommer på jakt, sköta jaktrapporter och kolla vilka som har gäster och hundar. Där har vårt verktyg oerhört stor potential”, säger Johan Ulfström.

Bolaget har en liten del e-handel med gps för hundar som alltså kan användas i appen så att samtliga inom jaktlaget kan se vart hundarna befinner sig under jakt. 

Under 2017 låg omsättningen på 2,2 miljoner kronor, en ökning från 2016 när bolaget omsatte 1,2 Mkr. Trots det hade man förra året ett minusresultat på drygt 190 000 kronor. 

De största inkomsterna kommer från premiumtjänster på plattformen, där jaktlagen betalar en årsavgift.

”Vi ska gå runt om ett år ungefär. Men för att öka farten så har vi precis börjat med en kapitalrunda”, säger Johan Ulfström.

Konkurrenten The Great Wild (NTL) har profilerat sig med flera kända aktieägare som MMA-stjärnan Alexander Gustafsson och artisten Måns Zelmerlöv. Planen var från början att börsnotera bolaget 2017 men det har skjutits på framtiden och ser nu inte heller ut att bli av 2018. 

Vid årsskiftet hade bolaget kvar 200 000 kronor i kassan efter att ha gjort en förlust på närmare 7 miljoner kronor under 2017. VD:n Robert Nathansson har fått lämna bolaget och istället har en anställd hos huvudägaren FrontOffice fått gå in som tillförordnad vd på deltid. 

Läs mer: Kändisarnas jaktapp skjuter på notering

Om The Great Wild är kändisarnas favorit så är Wehunt finansmännens favorit. Wehunt är den snabbast växande appen med 125 000 användare. I somras tog Wehunt in 5 miljoner kronor i nytt kapital för att fortsätta tillväxten. Bland bolagets investerare återfinns jaktintresserade finansmän och riskkapitalister. Finansprofiler som Björn Savén, Claes Dinkelspiel och Gerard de Geer är alla aktieägare i Wehunt. 

"Vi tog in kapital eftersom vi har en så ojämn intäktskurva, det är under höstens jaktsässong som vi får de mesta intäkterna sen har vi fått bromsa under våren. Nu kan vi satsa som vi vill", säger bolagets vd Theodor Storm. 

Att få jägare att använda en app är inte en helt lätt uppgift enligt Theodor Storm. 

"Jägare är egentligen inte så teknikintresserade. Ett sätt för oss att komma runt det är vi säljer in appen när man köper gps. Det blir ett tydligt mervärde för jägarna", säger Theodor Storm. 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera