Hoppa till innehållet

Efter Hellofresh – nu letar Jessica Nilsson efter nästa e-handelsjätte

Hellofresh-grundaren Jessica Nilsson blir partner på Northzone. Samtidigt investerar hon miljonerna hon tjänade på matkassar i riskkapitalbolagets nya fond.

Jessica Nilsson blir Northzones yngsta partner någonsin.
Jessica Nilsson blir Northzones yngsta partner någonsin.Foto: Amanda Lindgren

Entreprenören och investeraren Jessica Nilsson har hittat hem.

Efter en rad omtumlande år i London, Los Angeles och Berlin har hon landat ett toppjobb på Northzone, ett av Nordens största venture capital-bolag med kontor på sextonde våningen i en av Hötorgsskraporna.

Nu blir hon partner på firman och investerar i bolagets kommande fond.

Jag lärde mig uppskatta yoga, bra matvanor och en god natts sömn

”Det känns jättekul. Som partner kommer jag få mer ansvar och en större chans att påverka. Jag kommer att kunna jobba ännu närmare våra portföljbolag vilket är det jag tycker allra bäst om”, säger den 31-åriga investeraren, även känd som medgrundare av det tyska matkassebolaget Hellofresh.

Northzones åttonde investeringsfond är ännu inte officiell. Men enligt källor till Di Digital blev kapitalrundan i praktiken klar under sommaren på nivån 2,8 miljarder kronor.

Läs även: Så stor blir Northzones nya rekordfond

Pengarna som Jessica Nilsson investerar kommer från försäljning av aktier i Hellofresh.

”Jag sålde mina aktier under 2014 och 2015.”, avslöjar Jessica Nilsson utan att vilja avslöja beloppet.

Klart är dock att Hellofresh värderades till 24 miljarder kronor i slutet av 2015.

”Men min ägarandel var mycket liten. Den späddes ut rejält av dem fem kapitalrundor som Hellofresh genomgått sedan starten”, säger medgrundaren.

Idén bakom Hellofresh utvecklade hon ihop med sina två medgrundare, tyskarna Dominik Richter och Thomas Griesel. De tre lärde känna varandra under en praktik på banken UBS i London, medan Jessica Nilsson fortfarande studerade vid Handels i Stockholm.

”När vi drog igång Hellofresh fanns Middagsfrid och Linas Matkasse i Sverige. Men det fanns inga matkassebolag i Tyskland, England eller USA”, säger Jessica Nilsson, som flyttade till Berlin 2011 och blev kvar till 2014.


Jessica Nilsson

  • Aktuell som: Ny partner på Northzone
  • Portföljbolag: Outfittery, Lesara, Fyndiq, Klarna och Matsmart.
  • Ålder: 31 år
  • Familj: Fästman och hundvalp
  • Utbildning: Examen år 2009 från Handelshögskolan i Stockholm.
  • Karriär: Praktik på UBS i London. Strategikonsult på L.E.K. Consulting i London och Los Angeles. Grundade och drev Hellofresh i Berlin 2011–2014. Investeringsansvarig på Northzone sedan 2014. Partner sedan sommaren 2016.
  • Northzone: Grundades 1996. Har idag 6,1 miljarder kronor under förvaltning och kontor i Stockholm, Oslo, London och New York. Har investerat i 118 bolag, bland annat Spotify, Avito, Klarna, Izettle och Tobii.

Tiden på Hellofresh beskriver hon som en berg-och-dalbana.

”Jag lärde mig uppskatta yoga, bra matvanor och en god natts sömn”, skrattar hon.

På några år gick de tre grundarna från att leverera sina matkassar själva, på tunnelbanan, till att anställa hundratals medarbetare i olika länder. Med tiden tog de in över 2 miljarder kronor i riskkapital från bland andra tyska Rocket Internet, med Kinnevik som delägare.

I dag är Hellofresh ett av världens största matkassebolag med över 1000 medarbetare, verksamhet i sju länder och en omsättning på 2,5 miljarder kronor 2015.

Att gå från design till färdig produkt brukar ta 12–18 månader i modebranschen. Lesara kan göra allt på ett par veckor.

”Jag lärde mig mycket om hur man bygger ett bolag från grunden. Inte minst hur man rekryterar för att få företagskulturen att växa på rätt sätt. Det gäller att hitta folk med mycket driv och rätt attityd”, säger Jessica Nilsson.

Lärdomarna kommer väl till pass när hon nu investerar och jobbar med sina egna portföljbolag.

De inkluderar för närvarande tyska Outfittery och Lesara, samt svenska Fyndiq, Klarna och Matsmart. Förutom Klarna bedriver alla bolagen e-handel.

Foto: Amanda Lindgren

Jessica Nilsson sitter i styrelsen hos alla sina portföljbolag utom betaljätten Klarna. Foto: Amanda Lindgren

”Mina styrkor är kanske främst e-handel, mitt kontaktnätverk i Tyskland, samt marknadsföring och att använda data på ett smart sätt”, förklarar Jessica Nilsson.

Hon tror att modebolaget Lesara har stor möjlighet att uppnå ”unicorn”-status, det vill säga få en miljardvärdering i dollar räknat, inom en snar framtid. Redan idag är bolaget värderat till 1,7 miljarder kronor.

Läs även: Här är Sveriges 27 tech-miljardärer

”Att gå från design till färdig produkt brukar ta 12–18 månader i modebranschen. Lesara kan göra allt på ett par veckor. Kunden får sitt plagg skeppat direkt från fabriken och Lesara behöver inga stora lager”, förklarar Jessica Nilsson.

Även Fyndiq och Matsmart har utvecklat innovativa affärsmodeller för att undkomma traditionella problem inom e-handeln.

”Ungefär 30 procent av livsmedelssektorn består av svinn, vilket självklart är dåligt för miljön. Matsmart bidrar till en lösning på detta genom att sälja överlager och livsmedel med gamla förpackningar, utgångna bästföredatum, med mera. Försäljningen har exploderat och nu öppnar vi i Norge också”, förklarar Jessica Nilsson, som nu letar efter fler innovativa e-handelsbolag att investera i.

Generellt noterar hon att värderingarna på startupbolag har börjat komma ner något sedan toppnoteringarna för ett till två år sedan. Kraven har ökat på att bolagen ska kunna nå lönsamhet inom en överskådlig framtid.

Det var bland annat denna verklighet som fick hennes portföljbolag Fyndiq att skjuta upp sin expansion till Tyskland, menar hon.

”Fyndiq bestämde sig för att fokusera på lönsamhet och därmed vänta med sin utlandsexpansion”, säger Jessica Nilsson, som sitter i styrelsen för samtliga sina portföljbolag, med undantag för Klarna.

Att tajming är viktigt har hon lärt sig genom åren. På Hellofresh kunde det gå flera år mellan första mötet med en VC-fond och en påskriven investering.

”Det handlar om att skapa bra relationer över tid i den här branschen. Ofta behöver entreprenörer ändra sina affärsmodeller över tid. I slutändan är det teamet man investerar i.”


Läs även:

Foto:

Så stor blir Northzones nya rekordfond

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera