Hoppa till innehållet

Jane Waleruds lösning för att hitta nästa Klarna

Stockholm är, efter London, Europas hetaste stad för nystartade bolag inom finansteknik. Nu startar inkubatorn Sting och affärsängeln Jane Walerud ett program för att hitta nästa stjärnskott.

Jane Walerud.
Jane Walerud.Foto: Jonathan Bylars

Jane Walerud är en av Sveriges mest välkända affärsänglar. Hon var den första att externa investeraren i betalbolaget Klarna och investerade tidigt i börsnoterade Tobii.

Nu är hon på jakt efter nästa stora företagsidé inom finansteknik. Jane Walerud är en av ledarna när inkubatorn Sting i höst startar programmet Sting Startup Fintech. Just nu söker de 12 till 15 team med företagsidéer inom finansområdet. 

"Vi vill att det ska vara idéer som löser ett stort kundproblem. Sen är det bra med personer som tidigare arbetat, eller haft insikt i, det problem som de vill lösa", säger Fredrik Rosengren, affärscoach på Sting. 

Bolagen som antas till programmet kommer under hösten att få arbeta med sina idéer på kvällsseminarier tillsammans med Fredrik Rosengren och Jane Walerud. Tanken är att entreprenörerna snabbt ska få en känsla för om de är något på spåren eller inte. 

"Deltagarna kommer att kunna ta ett välgrundat beslut om deras affärsidé håller, innan de behöver säga upp sig från jobbet. Sting har dessutom kontakter med de som finansierar den första svåra tiden i bolagsbyggandet", säger Jane Walerud.

Läs mer: Den svenska internetsektorns mäktigaste investerare

Programmet sponsras av SEB, Mastercard, Klarna, Stockholms Handelskammare och NFT Ventures. Ett bolag kommer att stå som vinnare efter en final i december. Men Fredrik Rosegren betonar att själva tävlingsmomentet inte är särskilt viktigt.

"Tävlingsmomenetet är en krydda för att deltagarna ska lägga i en högre växel men målet är inte att få fram ett lyckat bolag utan att vaska fram så många nya bolag som möjligt", säger han.

Finansteknik har blivit ett av de absolut hetaste områdena för tidiga investeringar i Sverige. Näst efter London är Stockholm den stad som blivit Europas fintech-centrum. Något som Fredrik Rosengren ser som en logisk fortsättning på en lång tradition.

"Det är många fina bolag som har plogat banan som Klarna och Izettle men också tidigare bolag som OMX", säger han.  

Läs mer: Miljarderna flödar in i fintech

Innehåll från Stena RecyclingAnnons

Cirkulär IT-satsning minskar klimatavtrycket

Nu storsatsar Stena Recycling i Sverige med sitt reuse-erbjudande – återbruk av IT-produkter. Bolaget har kapacitet att hjälpa små som stora företag med att förlänga livslängden på alla typer av IT-produkter.

– Elektronikavfall är den snabbast växande avfallsströmmen globalt. Det vill vi bidra till att ändra på. Eftersom vi hanterar både återbruk och återvinning i våra egna processer ger vi företag full koll på spårbarheten, genom produktens hela livscykel. Det ger fördelar i omställningen till cirkulära affärsmodeller, säger Lars Håkansson, Head of Reuse och ansvarig för cirkulära IT-tjänster på Stena Recycling.

Stena Recycling erbjuder företag en komplett lösning för återbruk av datacenter, lagringsutrustning, servrar och workplace IT. I tjänsten ingår allt från hämtning och säker radering av data till återbruk – och återvinning i de fall det krävs. 

Upptäck Stena Recyclings cirkulära IT-tjänster  

För cirkulär IT märks en stadigt ökad efterfrågan, inte minst när det gäller återbruk av datacenter. 

– Vi har en unik produktexpertis och vi både köper företags utrustning och erbjuder företag att köpa återbrukad och testad IT, till bra priser genom oss, säger Lars Håkansson. 

I satsningen ingår ett specialistteam på ett tiotal personer som alla har specialistkompetens inom cirkulära tjänster för IT-produkter.

– Vårt team hjälper till med frågor kring allt från koldioxidbesparing till hur vi jobbar med informationssäkerhet och vår certifiering genom ISO 27001, avslutar Lars Håkansson. 

Läs mer om informationssäkerhet hos Stena Recycling  

 

 

Mer från Stena Recycling

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Stena Recycling och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera