Hoppa till innehållet

Ljusning för Schibsteds miljardbud på Hemnet

Konkurrensverket vill ge mediejätten Schibsted mer tid för att hitta en väg framåt i Hemnet-affären. Det ökar chanserna att den omstridda miljardaffären faktiskt blir av.

Rolv-Erik Ryssdal, koncernchef på Schibsted
Rolv-Erik Ryssdal, koncernchef på Schibsted

För en dryg vecka sedan kom nyheten att Konkurrensverket ville stoppa mediejätten Schibsteds köp av bostadssajten Hemnet, en affär som värderas till 1,5 miljarder kronor.

Uppgifterna, som senare bekräftades av Konkurrensverket, innebar en betydligt ökad risk för att Hemnet-köpet inte skulle gå igenom.

Nu tycks dock parterna vara mer hoppfulla om att hitta en lösning. Konkurrensverket har under tisdagen lämnat in en såkallad ansökan om fristförlängning hos Tingsrätten, med samtycke från Schibsted och Hemnet.

Det innebär i klarspråk att parterna vill ha mer tid på sig för att hitta en väg framåt i affären. Tidsfristen ska, enligt ansökan, skjutas fram från den 9 juni till den 8 juli.

“Vi har en diskussion med Schibsted. Det som diskuteras är om det finns något sätt på att lösa problemen vi sett med affären. Vi behöver mer tid för de diskussionerna”, säger Per Karlsson, chefsjurist på Konkurrensverket, till Di Digital.

“Vi vill att tidsfristen flyttas fram till den 8 juli. Efter det måste vi besluta om vi ska yrka på förbud eller inte”, fortsätter han.

Per Karlsson vill inte gå in på detaljer om exakt vad tvistepunkterna är i affären. Han vill heller inte berätta exakt vad det är för lösning som diskuteras.

På ett allmänt plan handlar myndighetens oro om hur ett Schibsted-ägt Hemnet skulle påverka konkurrensen på marknaden för bostadsförsäljningar. Schibsted äger sedan tidigare den konkurrerande bostadssajten Blocket Bostad.

“Vi ser till konsumenterna och hur det blir bra för dem. Vi befarar att konkurrenssituationen kan försämras”, säger Per Karlsson. 

Han betonar dock att det inte är myndiheten som avgör om tidsfristen ska förlängas eller ej.

“Vi kan bara göra en ansökan. Det är tingsrätten som bestämmer, men Schibsted och Hemnet har samtyckt till det här”, säger Per Karlsson.

Läs även: Mäklarförbundet fick 7,5 miljoner i "signing fee" av Schibsted

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera