Hoppa till innehållet

Miljardvärdering för svensk-kinesisk dejtingapp

Den svenskgrundade, kinesiska dejtingappen Tantan tar in en halv miljard kronor från två tunga investerare. Investeringen värderar bolaget till skyhöga 2,2 miljarder kronor och bäddar för en kommande börsnotering. 

Tantans svensk-kinesiska grundarpar: Sophia Pan, operativ chef, och Yu Wang, vd.
Tantans svensk-kinesiska grundarpar: Sophia Pan, operativ chef, och Yu Wang, vd.

Den kinesiska dejtingappen Tantan, med det svensk-kinesiska grundarparet Sophia Pan och Yu Wang i spetsen, tar in 525 miljoner kronor (60 miljoner dollar) i riskkapital från den Kinas streamingjätte YY, det Hongkong-baserade riskkapitalbolaget Genesis Capital och befintliga investerare. Investeringen värderar Tinder-utmanaren till skyhöga 2,2 miljarder kronor. 

”Värderingen har dubblats sedan förra rundan för ett år sedan”, säger Yu Wang, vd och medgrundare på Tantan.

Han har kinesiska föräldrar men är uppvuxen i Stockholmsförorterna Rinkeby och Tensta. Han studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm och mötte där sin medgrundare och sedermera fru Sophia Pan, operativ chef på Tantan. Hon är född och uppvuxen i Kina, men kom till Sverige för att studera finans vid Handelshögskolan och juridik vid Stockholms universitet.

Vi har tredubblat trafiken till drygt fem miljoner dagliga användare.

2007 flyttade de två till Kina för att starta det sociala nätverket P1, som idag är en bilddelningstjänst inom lifestyle och mode. Dejtingappen Tantan startades inom P1 2014, men knoppades av 2015.

Idag beskrivs Tantan ofta som Kinas Tinder, då den har samma ”swipe”- och ”match”-fuktioner som sin amerikanska förelaga. Appen har även en hel del annan funktionalitet, och erbjuder större möjligheter att få live-bilder av potentiella dejter.

”Vi har tredubblat trafiken till drygt fem miljoner dagliga användare. Totalt har 50 miljoner användare laddat ner appen och vi växer med cirka 150 000 användare om dagen”, förklarar Yu Wang. 

Han säger att kapitaltillskottet på en halv miljard ska användas för fortsatt expansion. 

”Vi ska fortsätta bygga teamet, satsa på marknadsföring och tillväxt. Just nu är vi en kinesisk dejtingapp, men vi tittar på att expandera till andra länder i Asien i år”, säger han. 

Läs mer: Här är Alibabas flirt med norra Sverige

Ett avgörande steg kommer även då man i år ska börja med premiumtjänster. 

”Vi ska fortsätta vara en gratisapp. Men vi ska även lansera en VIP-version med förmåner, extra funktionalitet och bättre exponering”, säger Yu Wang.

Här tror han att de nya ägarna har mycket att bidra med. Inte minst YY som är en kinesisk streamingjätte med god lönsamhet och årliga intäkter på närmare 8 miljarder kronor.

”YY har djup erfarenhet av att kapitalisera på datatrafik. Och Zhijang Peng, på Genesis Capital, var tidigare investeringschef på Tencent, med ett fantastiskt kontaktnätverk”, säger Yu Wang.

Foto:
Tantan beskrivs ofta som Kinas Tinder.

Läs mer: Nära att utvisas – nu delar han scen med Jane Walerud

Med på Tantan-tåget är även P1:s svenska ordförande och delägare Henrik Byström, som även är ledamot i Tantans styrelse. Han är med i den grupp svenskar och norrmän som investerat 10-tals miljoner kronor i P1 och Tantan under åren.

”Cirka 13 procent av Tantan är fortfarande ägt av norrmän och svenskar. Det rör sig om ett antal privata investerare samt riskkapitalbolaget Northzone som är med på ett hörn”, säger han.

Henrik Byström har tidigare jobbat i Asien åt bolag som ABB, men är sedan 2010 investerare på heltid. 

”Den här rundan är stor nog att ta Tantan till nästa nivå, vilket är en börsnotering”, säger han.
 Foto:


Hör Den Digitala Drakens intervju med Tantans grundare och vd Yu Wang här: 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera