Hoppa till innehållet

"Nonsensförklaringar om KNC-konkursen"

Bitcoinjätten KNC Miner går i konkurs. Varken grundarna eller ägarna ger några vettiga svar om det plötsliga beskedet, skriver Daniel Goldberg.

Daniel Goldberg är redaktionschef på Di Digital
Daniel Goldberg är redaktionschef på Di DigitalFoto: Jesper Frisk

För knappt ett år sedan hävdade KNC Miner-grundaren Sam Cole att det sjunkande bitcoin-priset inte spelade någon roll för hans företag.

“När priset går ned stänger de minst lönsamma bitcoingrävarna av sina maskiner. Det gör att vi får en större andel av nya bitcoin, så det jämnar ut sig”, sa han till Di Digital i juni i fjol.

Igår ansökte KNC Miner om konkurs. Förklaringen? Det sjunkande bitcoin-priset.

”Om priset hade varit högre och våra kostnader lägre skulle vi ha klarat oss. Just nu kan vi inte påverka dessa saker”, säger Sam Cole nu, i vad som under andra omständigheter hade kunnat avfärdas som en komiskt ogenomtänkt platityd.

Det är inte den enda märkligheten i den här historien.

KNC Miner hänvisar även till en nära förestående bitcoin-halvering som skäl till konkursen. Enkelt uttryckt handlar det om att bitcoinbrytningens lönsamhet väntas minska kring den 10 juli i år, eftersom det underliggande systemet då sänker tilldelningen av nya mynt till bitcoinbrytare som KNC Miner.

Men både denna och kommande Bitcoin-halveringar har varit kända matematiska faktum i flera år, sedan långt innan KNC Miner grundades. Ändå är bolagets bästa svar konkurs. Varför?

Märkligast av allt är nog riskkapitalbolagens agerande. Bland andra Creandum och Accel Partners, två av den europeiska techsektorns tyngsta riskkapitalbolag, har investerat över 220 miljoner kronor i KNC Miner.

Den senaste investeringsrundan, på drygt 120 miljoner kronor, gjordes för bara knappt ett år sedan. Nu drar man plötsligt åt kranarna.

Bland KNC Miners finansiärer finns riskkapitalbolagen Creandum och Accel. Källa: Nordic Tech List.

Visst, det ligger i riskkapitalets natur att vågade satsningar misslyckas. Men investerarnas helomvändning i fallet KNC tyder på en nästintill obefintlig förståelse för vad det var man faktiskt satsade pengar på.

Creandum skyller på tekniska problem och “ökad konkurrens från Kina”.

Att datorkapacitet och hårdvaruutveckling är billigare i Kina än i Sverige torde vara uppenbart för alla som vet någonting om hur världsekonomin fungerar.

Det är därför Apple tillverkar sina mobiltelefoner i Shenzhen, inte i Boden.

Att datorkapacitet är billigare i Kina än i Sverige är uppenbart för alla som vet någonting om hur världsekonomin fungerar.

Bitcoin och den underliggande blockkedjan representerar enorma tekniska genombrott, med potential att förändra till exempel bank- och finansindustrin i grunden. Men kollapsen i KNC tyder på att såväl entreprenörer som investerare gravt överskattat affärsmöjligheterna i sektorn.

KNC Miner var pionjärer på marknaden för bitcoingrävare. Det svenska bolaget hade flera års försprång, enorma datacenter till sitt förfogande och uppbackning av Europas tyngsta riskkapitalbolag.

Ändå misslyckades man med att få siffrorna att gå ihop.

Det innebär att det inte är annat än önsketänkande att tro att verksamheten nu skulle kunna säljas och bli lönsam under en annan ägare.

Den rimliga konsekvensen av konkursen är att Sveriges dagar som bitcoinproducent är över.

Läs även: Bitcoinjätten KNC Miner ansöker om konkurs

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera