Hoppa till innehållet

Så gick det till när Klarna-grundaren sålde falskleg

Klarna-grundaren Niklas Adalberth drev ett kriminellt nätverk från sitt pojkrum och sålde både falska legitimationer och rikskuponger. Det framgår i den nya boken ”Fuckups och businessblunders – felsteg som framgångsrecept”. Di Digital publicerar ett exklusivt utdrag ur boken.

Niklas Adalberth grundade i år stiftelsen Norrsken Foundation. Men hans entreprenörsbana tog en helt annan början.
Niklas Adalberth grundade i år stiftelsen Norrsken Foundation. Men hans entreprenörsbana tog en helt annan början.

I den nya boken ”Fuckups och businessblunders – felsteg som framgångsrecept”, skriven av Ebba Hallin och Nils von Heijne, delar en rad svenska entreprenörer med sig av sina misstag tidigare i karriären.

En av de personer vars livsresa finns med i boken är Klarna-grundaren Niklas Adalberth, vars karriär som affärsman fick en tvivelaktig start. I dag lever Niklas Adalberth ett laglydigt liv som storägare i betalföretaget Klarna och grundare av välgörenhetsfonden Norrsken.

Läs mer: Klarna-grundaren bygger välgörenhetshub i centrala Stockholm

Följande är ett utdrag ur boken "Fuckups och businessblunders – felsteg som framgångsrecept.

”En dag när den då 13-årige Niklas umgicks med en jämnårig bekant och dennes kompisar bevittnade han hur en av killarna, trots sin unga ålder, gick in på den lokala matbutiken och kom ut med ett helt flak folköl. Förklaringen bakom denna, för en minderårig smått sen- sationella triumf, var ett tämligen illa kopierat falskleg. En förfalskad legitimation som lät en pojke köpa öl var som en gyllene biljett till status och framgång för en tonåring. Detta insåg Niklas i samma ögonblick som kompisens kompis stolt förklarade hur han fixat ölflaket.

Niklas var imponerad av det sinnrika draget att använda sig av falskleg för att köpa öl men mindre imponerad av själva falsklegget. Han hade redan då byggt upp ett stort intresse för datorer och grafisk design och kände instinktivt att man borde kunna göra bättre falskleg. Föräldrahemmet hade tidigt haft datorer – främst Apples Macintosh som precis vid den här tiden, under mitten av 1990-talet, börjat få mer avancerad mjukvara för bildredigering och hård- vara i form av scanners.

Med andra ord hade Niklas som 13-åring allt han behövde för att skapa ett eget falskleg. Sagt och gjort: Niklas och en jämnårig vän satte sig en dag vid datorn och lyckades snart få fram ett falskleg som var klart mer trovärdigt än det Niklas sett sin brors kompis använda. Stolt började Niklas visa upp sin skapelse för kompisar som snart ville ha egna falskleg och vände sig till honom med förfrågningar. Det ena ledde till det andra och kort därefter började en hel verksamhet växa fram runt Niklas och hans produktion av falskleg.

Ett barns drömmar om socker blev en alltmer blomstrande kriminell verksamhet

Efterfrågan ökade stadigt och han blev belönad med både uppmärksamhet och pengar. Och även om gillande från omgivningen kanske var viktigast för den unge Niklas var just pengar också en avgörande drivkraft. Pengar för att köpa godis. Han var trots allt fortfarande bara ett barn och dessutom ett barn som verkligen älskade godis. Niklas kände ett ständigt sug efter godsaker och har senare berättat att han först i vuxen ålder lyckades stävja sockerberoendet.

Ett barns drömmar om socker blev således en av drivkrafterna bakom en alltmer blomstrande kriminell verksamhet. Det Niklas och hans vänner ägnade sig åt var förstås olagligt. I liten skala skulle produktionen av falska legitimationer antagligen avfärdas som ett oskyldigt pojkstreck, men Niklas verksamhet var inte lika småskalig särskilt länge. I takt med att efterfrågan på falskleg ökade visade Niklas nämligen prov på verklig talang inom affärsmannaskap.

För att hantera den strida strömmen minderåriga kunder började pojkarna snart använda langare för att effektivisera försäljningen och snart breddades även verksamheten till att sälja falsklegg på internet via chattklienten mIRC, som lanserats 1995 och snabbt blivit populär bland ungdomar. Från ett första oskyldigt falskleg gjord på familjens hemmadator hade en verksamhet växt fram som inte bara hade en tilltagande kundkrets utan också ett växande sortiment där falskleg kompletterades med falska rikskuponger.

Efter två år var verksamheten så pass etablerad att Niklas började bli orolig. Han var nu 15 år och förstod för första gången på riktigt, och till sin förskräckelse, att det han höll på med var olagligt. Han hade mognat och beslöt att omgående lägga ned verksamheten. Niklas hade känt en tilltagande ånger och oro och var lättad att kunna lägga denna felsatsning bakom sig. Skadan var dock redan skedd. Ett insiktslöst barns önskan att få uppmärksamhet och pengar i kombination med en blivande entreprenörs talang för affärer hade gett upphov till en kriminell verksamhet, och snart knackade polisen på dörren till föräldrahemmet.

Härvan började nu nystas upp och trots att verksamheten redan var avvecklad slutade det hela med en utredning och medieskandal. Totalt blev 32 personer i Niklas nätverk fällda för brott och förstasidorna på såväl Metro som Upsala Nya Tidning pryddes av skandalen att ett gäng ungdomar byggt ett kriminellt imperium i Uppsala. Den 15-årige Niklas klarade sig undan fängelsestraff med en hårsmån. Hans ringa ålder och det faktum att han lagt ned verksamheten och visat på ånger innan polisen slog till fick rätten att avskriva det hela som ungdomligt oförstånd och straffet blev istället dryga böter.

Det här kom att bli ett rejält uppvaknande för Niklas. Han hade halkat så snett i livet redan som tonåring att han nästan hamnat i fängelse. Djupt ångerfull förstod han nu att det är aldrig är värt att vara på fel sida lagen. Han hade drivits av viljan att skapa något framgångsrikt och fått smaka på glädjen och passionen i att se något man själv skapat växa, men han hade i sin ungdomliga okunskap gjort det på ett olagligt sätt. Det här misstaget kom på många sätt att bli avgörande för Niklas efterföljande resa till näringslivets topp.”

Läs mer: Klarna-grundaren ska digitalisera välgörenheten

Innehåll från Techstep SwedenAnnons

Mac som nyckelverktyg för attraktiva arbetsgivare

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep
Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep

Införandet av Mac i en organisation inrymmer mer än bara val av hårdvara; det är ett strategiskt beslut som ger konkurrensfördelar i kampen om talangerna.

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser är ett måste, säger Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep.

I takt med att det moderna arbetslandskapet förändras står företag inför nya utmaningar och möjlighet när det kommer till att locka till sig och behålla de bästa talangerna. En framträdande trend i både USA och Storbritannien är att fler företag erbjuder Mac till sina anställda jämfört med de nordiska länderna, även om företag i Norden börjar förstå fördelarna med att inkludera Mac i sin IT-miljö.

Användarperspektiv och viktiga överväganden

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, förklarar att många unga talanger växer upp med Apple-produkter idag och föredrar Macs användargränssnitt. 

– Om de anställda får jobba med teknik de är bekväma med har det en direkt inverkan på prestation, motivation och lojalitet mot företaget. Att tappa personal kostar pengar och man går miste om talang och innovation, säger han.

Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep, förklarar att företag ofta bara ser till den initiala kostnaden för en Mac, men jämfört med en PC är den totala ägandekostnaden ofta lägre.

– Mac-datorer kräver färre IT-resurser för hantering och support, vilket ger en lägre driftkostnad. 

Pontus tillägger att Mac:en, jämfört med andra PC-maskiner, har ett avsevärt högre andrahandsvärde vilket förbättrar kostnadskalkylen ytterligare samtidigt som återbruk av IT-utrustning är ett måste för att nå hållbarhetsmål.

Utmaningar och lösningar för implementering av Mac i företag

Fredrik lyfter även fram de utmaningar som företag kan stöta på när de inför Mac i sin tekniska miljö. Han berättar att många IT-avdelningar i Norden varit tveksamma till att ta in Mac.

– Jag tror att det bottnar i en osäkerhet kring hur klienterna ska hanteras. Det, i kombination med att det saknas resurser och kompetens, gör att företag tvingas tacka nej även om de egentligen vill tacka ja och erbjuda Mac till sina medarbetare.

Mac är en otroligt företagsvänlig plattform. Med verktyg som Jamf för enhetshantering föreligger inga tekniska hinder som möjliggör ett effektivt införande. 

– Saknas kompetens internt kan man anställa eller ta konsulthjälp, men det blir allt vanligare att företag köper en tjänst där klient och managering paketeras tillsammans. Vilken väg man än väljer måste onboardingen av Mac göras ordentligt, annars riskerar man att skapa skugg-IT på företaget då användarna kommer ta saken i egna händer.

Fredrik säger avslutningsvis: 

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser och erbjuda Mac-datorer är inte bara ett sunt affärsbeslut från ett produktivitets-, kostnads- och hållbarhetsperspektiv, utan ett måste för att attrahera talanger, bolagets viktigaste resurs, och det är avgörande för att bibehålla konkurrenskraft. 

 

 

Mer från Techstep Sweden

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Techstep Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera