Hoppa till innehållet

Så ska Softbank säkra sin överlevnad i 300 år

Japanska Softbank är en av världens mäktigaste investerare i digitala företag. Samtidigt utvecklar man egen hårdvara. Di Digital har mött Softbanks senaste robot.

Roboten Pepper och Softbank Robotics forskningschef Rodolphe Gelin.
Roboten Pepper och Softbank Robotics forskningschef Rodolphe Gelin.Foto: Sven Carlsson

(Di Digital/Lissabon) Rodolphe Gelin till den techkonferensen Web Summit med ett lugnande besked.

Det kommer att dröja innan robotar och automation börjar ersätta människan. Bara att lyftas upp på scen på en techkonferens en tillräcklig motorisk utmaning för Pepper, roboten som Softbank Robotics har utvecklat.

”Roboten är lite blyg. Vi får vänta lite på henne eftersom hon precis kom upp på scen”, sade Rodolphe Gelin, företagets forskningschef, samtidigt som mjukvaran startade om.

Men även med fullt fungerande system kommer roboten att få svårt att mäta sig med människan de kommande åren, menar han.

Med specifika uppgifter kan en robot slå oss.

En robot kanske kan köra bil med hjälp av tydliga regler och signaler som vägskyltar men den kan inte ersätta en hantverkare.

”Det kommer att gå lång tid innan robotar kan ersätta oss. För att vara rörmokare måste man kunna analysera en situation och utnyttja både intellektuell och fysisk finmotorik”, säger Rodolphe Gelin.

Från Houston: Möt Robonauten – rymdens nya superstar

Han arbetade för den franska forskningsmyndigheten CEA i nära 20 år innan han började på Softbank Robotics, då Aldebaran, 2008.

”Det går mycket långsamt. Med specifika uppgifter kan en robot slå oss. Men så snart man testar något som inte går att definiera lika precist får de det svårt.”

Hans resonemang avbryts av Pepper.

”Jag har upptäckt ett fel på en av mina enheter. Starta om mig för att försöka åtgärda problemet”, säger roboten i gäll röst.

Läs mer: Softbanks teknikfond värd upp till 880 miljarder kronor

Efter ytterligare några minuter är Pepper igång och hälsar på publiken. Varje replik följs av kontrollerade gester med de långa vita armarna.

”Hej allihopa! Jag är mycket exalterad. Tack!” utbrister Pepper, som förkunnar att den inte är nervös över att befinna sig på scen.

Peppers närvaro var mer än ett humoristiskt inslag på Europas mest stjärnspäckade techkonferens. Roboten visar också på vidden av Softbanks digitala ambitioner.

Softbank grundades 1981 primärt som en distributör av mjukvara. I början av 1990-talet hade man bildat sitt första riskkapitalbolag och snart var Softbank största enskilda aktieägare i den amerikanska sökjätten Yahoo.

Men det är först på senare år som Softbank har cementerat sin roll som en av världens viktigaste digitala investerare. Koncernen äger en knapp tredjedel av den kinesiska e-handelsjätten Alibaba, vars börsnotering hösten 2014 blev den största någonsin för ett digitalt företag.

Samtidigt har Softbank avyttrat delar av sin portfölj för att hantera sina skulder. I somras sålde man aktier i Alibaba för 10 miljarder dollar. Nästan lika stora blev intäkterna när man gjorde sig av med hela sin post med den finska succén Supercell, som utvecklar framgångsrika spel som ”Clash of Clans”.

Läs mer: Alibabas storägare säljer miljardinnehav

Trots skuldproblemen ligger Softbank inte på defensiven. För att fortsätta investera i techbolag presenterade företaget under hösten planer på en techfond där man går in med 25 miljarder dollar. Samtidigt skjuter Saudiarabien till 45 miljarder dollar. Planen är att investera 20 miljarder dollar per år i snabbt växande unga digitala bolag. Fonden är lika stor som de som lanseras av USA:s största riskkapitalbolag.

Softbanks investeringsplaner torde vara ett tecken på långsiktig tillväxt inom det digitala näringslivet. Koncernen har nämligen en strategi som uttryckligen sträcker sig 300 år fram i tiden.

Tidigare i år, två år efter att roboten Pepper presenterades för världen, döpte man om hårdvarubolaget Aldebaran till Softbank Robotics.

Konkurrensen på det området kommer från flera håll, till exempel från Google. Men Rodolphe Gelin tror på Softbank – framförallt i ljuset av samarbeten såsom det man har slutit med IBM.

”Vi står för hårdvaran, IBM står för den artificiella intelligensen”, säger Rodolphe Gelin på scen i Lissabon.

”Vi försöker tävla inom området. Samtidigt är konkurrens inte den enda lösningen.”


Mer från Web Summit:

Foto:

Tech-lobbyisten: Clinton-kampanjen dödsdömd från start

Foto:

Soundcloud-grundaren: ”Vi gör mer med data”

Foto:

Reddit-grundaren: Därför vann Donald Trump

Innehåll från Techstep SwedenAnnons

Mac som nyckelverktyg för attraktiva arbetsgivare

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep
Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep

Införandet av Mac i en organisation inrymmer mer än bara val av hårdvara; det är ett strategiskt beslut som ger konkurrensfördelar i kampen om talangerna.

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser är ett måste, säger Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep.

I takt med att det moderna arbetslandskapet förändras står företag inför nya utmaningar och möjlighet när det kommer till att locka till sig och behålla de bästa talangerna. En framträdande trend i både USA och Storbritannien är att fler företag erbjuder Mac till sina anställda jämfört med de nordiska länderna, även om företag i Norden börjar förstå fördelarna med att inkludera Mac i sin IT-miljö.

Användarperspektiv och viktiga överväganden

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, förklarar att många unga talanger växer upp med Apple-produkter idag och föredrar Macs användargränssnitt. 

– Om de anställda får jobba med teknik de är bekväma med har det en direkt inverkan på prestation, motivation och lojalitet mot företaget. Att tappa personal kostar pengar och man går miste om talang och innovation, säger han.

Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep, förklarar att företag ofta bara ser till den initiala kostnaden för en Mac, men jämfört med en PC är den totala ägandekostnaden ofta lägre.

– Mac-datorer kräver färre IT-resurser för hantering och support, vilket ger en lägre driftkostnad. 

Pontus tillägger att Mac:en, jämfört med andra PC-maskiner, har ett avsevärt högre andrahandsvärde vilket förbättrar kostnadskalkylen ytterligare samtidigt som återbruk av IT-utrustning är ett måste för att nå hållbarhetsmål.

Utmaningar och lösningar för implementering av Mac i företag

Fredrik lyfter även fram de utmaningar som företag kan stöta på när de inför Mac i sin tekniska miljö. Han berättar att många IT-avdelningar i Norden varit tveksamma till att ta in Mac.

– Jag tror att det bottnar i en osäkerhet kring hur klienterna ska hanteras. Det, i kombination med att det saknas resurser och kompetens, gör att företag tvingas tacka nej även om de egentligen vill tacka ja och erbjuda Mac till sina medarbetare.

Mac är en otroligt företagsvänlig plattform. Med verktyg som Jamf för enhetshantering föreligger inga tekniska hinder som möjliggör ett effektivt införande. 

– Saknas kompetens internt kan man anställa eller ta konsulthjälp, men det blir allt vanligare att företag köper en tjänst där klient och managering paketeras tillsammans. Vilken väg man än väljer måste onboardingen av Mac göras ordentligt, annars riskerar man att skapa skugg-IT på företaget då användarna kommer ta saken i egna händer.

Fredrik säger avslutningsvis: 

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser och erbjuda Mac-datorer är inte bara ett sunt affärsbeslut från ett produktivitets-, kostnads- och hållbarhetsperspektiv, utan ett måste för att attrahera talanger, bolagets viktigaste resurs, och det är avgörande för att bibehålla konkurrenskraft. 

 

 

Mer från Techstep Sweden

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Techstep Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera