Hoppa till innehållet

Svenska drönare ska förändra gruvindustrin 

Drönares betydelse för gruvindustrin växer. Det svenska drönarbolaget Inkonova har sålt sitt första system till ett bolag i Kanada. Nu ska Boliden testa drönaren i sin gruva.

Inkonovas grundare Pau Mallol och Ahmed AlNomany (till höger) visar upp sin drönare i Lovisagruvan.
Inkonovas grundare Pau Mallol och Ahmed AlNomany (till höger) visar upp sin drönare i Lovisagruvan.

I början av 2015 började Stockholmsbolaget Inkonova utveckla en drönare som fritt kunde röra sina så kallade ”armar”. På det viset kan den ta sig runt i trånga utrymmen på ett sätt som andra drönare inte kan. Bolagets drönare blev populär inom drönarracing men i slutet av 2015 beslöt sig grundarna för att fokusera på industrin istället.

”Vi tar fram den första drönaren för underjordiska gruvor och tunnlar. Det finns många drönarföretag som fungerar i öppna gruvor men inte i områden där det saknas ljus och gps. Vad vi gör är mycket mer sofistikerat”, säger Ahmed AlNomany, medgrundare till Inkonova.

Foto:

En av Inkonovas tidigare drönare av TILT-modell.

Den senaste versionen av Inkonovas drönare kan förutom att flyga, köra och klättra även simma, vilket kan komma till nytta i gruvor. Bolaget har i ett samarbete med Sweco redan testat sin drönare i LKAB:s gruva i Kiruna. Nu har Boliden fått upp ögonen för bolaget och ska testa Inkonovas drönare i Garpenbergsgruvan i september.

Drönarprojektet är bara ett av flera som Boliden har investerat i. Som Di Digital tidigare rapporterat är gruvbolaget det första att ta Volvos självkörande lastbilar i bruk i sin gruva i Kristineberg.

Ett av problemen som gruvindustrin kämpar med är att inte kunna se vad som pågår i trånga utrymmen i gruvan. Genom att använda drönare för att få en bild från insidan av schakten kan gruvbolagen spara miljontals kronor, enligt Ahmed AlNomany.

Läs även: Drönarstartupen som vill rädda drunknande flyktingar 

Men att få en bild av hur något ser ut när det varken finns fungerande gps eller ljus är en utmaning. Inkonova håller nu på att ta fram ett nytt system där drönaren istället använder sig av så kallad ”slam technology” som gör den helt autonom. 

”Genom att ha ett laseröga kan drönaren hela tiden jämföra två bildrutor för att positionera sig. Om vi lyckas med den här nya tekniken så kommer den inte bara vara bra för gruvindustrin utan även för djuphavs- och rymdprojekt”, säger Ahmed AlNomany. 

Vi har knappt råd att betala löner och när vi måste ta in experthjälp får vi betala dem i aktier.

Inkonova har sålt sitt första drönarsystem till det kanadensiska bolaget Clickmox, som förser Inkonova med drönarnas lasersystem. Men Inkonova, med kontor på startupinkubatorn Things i Stockholm, saknar finansiering. 

“Vi behöver definitivt mer kapital. Vi har knappt råd att betala löner och när vi måste ta in experthjälp får vi betala dem i aktier. Det är nu vi ska börja se oss om för att ta in en större investerare, säger Ahmed AlNomany. 


Läs även: Här rullar de förarlösa lastbilarnaFoto: Patrik Olsson

Nu kör Volvos första förarlösa lastbilar i Bolidens gruva. Men det är bara ett steg i förvandlingen från gruva till automatiserad fabrik – där robotar tar över hela processen.

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera